Home   >   Ekonomi   >   Vindkraft och kärnkraftpriserna sjunker i Örebro kommun

Vindkraft och kärnkraftpriserna sjunker i Örebro kommun

By on 6 mars, 2023
Arkivbild

Lägre priser än förra månaden, lägre konsumtion än i fjol och för första gången producerade vindkraften lika mycket som kärnkraften under en månad. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Elpriserna sjönk i Örebro kommun i februari

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – sjönk i elområde 3 som Örebro kommun tillhör. Månadspriset i februari var 83 öre per kilowattimme, vilket är 10 öre billigare än i januari. Det är det lägsta priset i området sedan oktober 2022. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre.

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i februari i Örebro kommun inträffade mellan klockan 8 och 9 den 6 februari, då kostade en kilowattimme 244 öre. Som lägst var priset i området 8 öre. 

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än i februari i fjol

Under februari förbrukades det ungefär 11 800 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär 9 procent mindre än snittet för månaden. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Enligt SMHI var det allmänt milt för årstiden under februari.

Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 3 februari konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden. Högsta timvärde uppmättes mellan 8 och 9 den 6 februari.

3. Vindkraft och kärnkraft jämnstora

Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under februari. Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 40 procent från vattenkraft, medan ungefär lika stora delar, 27 procent, kom från kärnkraft och vindkraft.Det är första gången vindkraften producerar lika mycket el som kärnkraften under en enskild månad. Kärnkraften producerade något mindre el i snitt i februari än i januari, men mer än under december då flera kraftverk hade begränsad effekt under perioder.

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med december 2022 – har solkraften stått för ungefär 1,2 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,2 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 69 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Vindkraften stod alltså för cirka 27 procent av elproduktionen i februari. Det motsvarar ungefär 3 900 gigawattimmar, vilket är mer än samma månad i fjol. Tittar man på hela det senaste året har vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+7 procent). Jämfört med för fem år sedan har produktionen från vindkraft fördubblats.

4. Export och import: Mer export än import under alla timmar

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste åtta åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I februari exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.

Under februari exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.

Ekonomi | Örebro
Örebronyheter

Källa: Newsworthy
Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Man jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.
När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår man från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför man bakåt i tiden till 2015.
Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.
SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft och import- och export sammanställs av Svenska Kraftnät.
Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.
På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E.

You must be logged in to post a comment Login