Home   >   Senaste nyheter   >   Vilket utrymme ges barnen

Vilket utrymme ges barnen

By on 23 november, 2023

Bris kommunundersökning 2023, vilket utrymme ges barnen? Sveriges kommuner har sedan år 2020, en skyldighet enligt lag att barnkonventionen ska gälla i den egna verksamheten, så att barns behov och rättigheter ska tillgodoses.

Hälften av kommunerna uppger att de saknar en strategi för att implementera barnkonventionen i kommunens alla verksamheter och endast 2 av10 kommuner uppger att de gör en barnkonsekvensanalys av budgeten.

Det visar Bris återkommande kommunundersökning Vilket utrymme ges barnen?

– Vi ser att det arbete som är i gång behöver intensifieras och prioriteras av ännu fler kommuner. I vår undersökning uppger kommunerna själva att utmaningen är rutiner, praxis och resurser. Regeringen behöver säkerställa dessa resurser så att barnkonventionen ska kunna genomsyra kommunernas strategiska arbete. I annat fall riskerar man att förbise hur barn i sin vardag påverkas av olika beslut. Det är just detta som en systematisk implementering av barnkonventionen ska motverka. Bris är gärna en part i det systematiska arbetet tillsammans med respektive kommun, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris.

Det är i kommunerna barn lever sina liv och interagerar med det offentliga. Kommunerna har det yttersta ansvaret för att barn och unga får det stöd och den hjälp de behöver och har rätt till. Men det handlar även om rättigheter som barns rätt till utbildning, rätten till en meningsfull fritid, samt rätten till delaktighet och informationsfrihet. 

Bris har bett kommunerna att själva skatta hur arbetet för att säkerställa barns rättigheter enligt barnkonventionen i deras verksamheter går. I år är det 183 av Sveriges 290 kommuner (63 procent) som har besvarat årets undersökning Vilket utrymme ges barnen?

Den visar bland annat att:

….

Det systematiska delaktighets arbetet brister

Budgeten är central för styrningen av kommunens verksamheter. Av artikel 4 i barnkonventionen följer att kommuner bör analysera hur fördelning av kommunens resurser och prioriteringar påverkar barn.

Trots att barnkonsekvensanalyser av budgeten är ett viktigt verktyg för kommunerna är det knappt 2 av 10 kommuner som gör detta och det är stora skillnader regionerna emellan. Dessutom uppger 5 av 10 kommuner att det finns utmaningar kopplade till de resurser som finns till förfogande.

….

Vikten av strategier, resurser och rutiner

Kommuner som har en strategi uppger i högre utsträckning att de har arbetssätt och metoder för att säkerställa barns rättigheter inom alla kommunens verksamheter. Strategins betydelse blir extra tydlig när det gäller de verksamheter som kommunerna i lägre utsträckning har metoder och arbetssätt för implementering av lagstiftningen, som till exempel krisberedskap och civilt försvar.

Kommuner som har en strategi på plats har i betydligt högre utsträckning utsett en ansvarig person eller grupp. I kommuner som inte har en strategi är det 3 av 10 kommuner som har en person eller grupp med särskilt ansvar, medan det i kommuner har en strategi är det 7 av 10. 

….

Brister i att säkerställa barns rättigheter i alla kommunens verksamheter

En överhängande majoritet av kommunerna uppger i högre utsträckning att de har arbetssätt för att göra barn delaktiga i de verksamheter som vid en första anblick påverkar barn, 9 av 10 kommuner har ett strukturerat arbetssätt för att göra barn delaktiga i beslut som rör grundskola och fritidshem.

Inom krisberedskap uppger endast 1 av 10 kommuner att de har arbetssätt för delaktighet på plats och nästan hälften av kommunerna saknar strukturer för att säkerställa de särskilda rättigheter som gäller för barn med funktionsnedsättning.

– Det här är en utveckling som måste brytas. Många av de delar av samhället som spelar störst roll för barns vardag ansvarar kommunerna för. I undersökningen ser vi att i viktiga insatser där barn ska skyddas så brister det förebyggande arbetet i att säkra delaktighet utifrån funktionsnedsättning och inom krisberedskap. Det här kan innebära en förhöjd risk att barn med funktionsnedsättning diskrimineras inom kommunens verksamhet och att det trygghetsskapande arbetet är undermåligt, säger Magnus Jägerskog.

Bris rekommenderar alla kommuner att: 

  • Ta fram en strategi för implementering av barnkonventionen och se till att den får hög status så att efterlevnaden säkerställs.
  • Utse särskilda personer eller grupper som kan vara pådrivande i implementeringsarbetet.
  • Göra barnkonsekvensanalyser av budgeten för att synliggöra och beakta hur de politiska prioriteringarna påverkar barn.
  • Systematiskt integrera arbetssätt och metoder som säkerställer barns rättigheter och delaktighet i alla kommunala verksamheter.

Bris rekommenderar regering och riksdag att:

  • Ge riktade resurser till kommunerna så att arbetet med efterlevnaden av barnkonventionen kan förstärkas i alla kommunala verksamheter.
  • Stärka statsbidragen till kommuner och regioner för att förhindra nedskärningar i de offentliga verksamheterna som särskilt riktar sig barn.
  • Ta fram en ny nationell barnrättsstrategi som tydliggör arbetet med att implementera och efterleva barnkonventionen på alla nivåer i samhället. 

Sverige
Örebronyheter

Källa: BRIS – Barnens Rätt i Samhället

You must be logged in to post a comment Login