- Man är inte ensam i jul, nummer om man behöver prata
- Jennifer och Elias skriver uppsats i Brasilien
- Elin Sahlberg ny socialchef i Askersunds kommun
- Kumla IBK går på julledighet som serieledare och tung förlorare
- Mingel – *Makeriet* Lördag 21 December 2024
- Nattens händelser från polisen
- Butiken Öround har stängt men konceptet lever kvar
- Klassikern Spöket på Canterville återuppstår
- Byggstart för nytt badhus i Karlskoga planeras till våren 2025
- Främjande och förebyggande insatser för barn och unga
Viljan att ge bistånd fortsatt hög bland svenskarna
Sidas årliga opinionsmätning visar att svenskarna anser att bistånd är viktigt. Efter nära två år med pandemin är de flesta överens om att det är fortsatt angeläget att Sverige hjälper fattiga länder, och att alla människor som lever under omänskliga förhållanden, fattigdom och förtryck bör stödjas. Över hälften anser att biståndsnivån är ungefär lagom eller bör öka. Globala målen för hållbar utveckling är mer kända än tidigare.
– Pandemin har visat tydligt vilken betydelsefull roll biståndet har. Människor som redan lever i fattigdom har drabbats hårdast av att hela samhällen, och inte minst arbetsplatser och skolor stängts ner. Svaren i årets mätning visar att en majoritet av befolkningen står bakom biståndet och att våra insatser är viktiga för fattigdomsminskning och frågor som jämställdhet, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling, säger Carin Jämtin, Sidas generaldirektör.
Biståndsviljan i Sverige håller sig på en jämn nivå. Årets resultat är i nivå med de senaste två årens mätningar, men låg innan dess på en högre nivå. 47 procent anser att det svenska biståndsanslaget bör ligga kvar på nuvarande nivå, medan 7 procent anser att det bör öka och 32 procent att det bör minska. 6 procent vill ta bort biståndet helt, medan 8 procent inte har någon uppfattning. Generellt är kvinnor i åldern 18–29 år mest positiva och män 30–49 år mest negativa.
Andelen som tar avstånd från påståendet ”Sverige har nog med egna problem som bör lösas först”minskar något, från 56 procent 2020 till 54 procent 2021. De som tycker påståendet stämmer helt eller delvis ökar samtidigt från 40 procent 2020 till 42 procent 2021.
Globala målen allt mer kända
Globala målen för en hållbar utveckling, som antagits av FN:s medlemsländer, blir allt mer kända bland allmänheten. För första gången anger en majoritet av svenskarna, 51 procent, att de har hört talas om de globala målen och siffrorna ökar över tid. De mål som har högst kännedom är rent vatten och sanitet för alla, bekämpa klimatförändringarna, god utbildning för alla, samt målen mot fattigdom och hunger.
– När allt fler känner till de globala målen ökar också möjligheten till att fler individer, företag, organisationer, arbetsgivare och andra sluter upp och engagerar sig i arbetet för en hållbarhet utveckling i Sverige och andra länder, säger Carin Jämtin.
Fortfarande negativ bild av utvecklingen
På direkta frågor som rör utvecklingen i länderna Vietnam, Tanzania, Bangladesh och Kenya vad gäller medellivslängd, läs- och skrivkunnighet, barnadödlighet och antal barn som föds har de svarande en överdrivet negativ bild.
Det är endast 5 procent som känner till att antalet barn som föds i världen inte ökar och 15 procent att barnadödligheten minskat kraftigt de senaste tio åren. Av de tillfrågade svenskarna i undersökningen instämmer 19 procent i det korrekta svaret att ungefär åtta av tio av ungdomarna mellan 15–24 år i Tanzania kan läsa och skriva, och 16 procent vet att medellivslängden i Vietnam är ungefär 75 år.
Sett över tid har dock bilden av utvecklingen i dessa länder blivit mer positiv och bättre överensstämmande med verkligheten.
Hög kännedom om katastrofhjälp
Kännedomen om svenskt bistånd är fortsatt mycket hög bland allmänheten. Över 90 procent säger sig känna till framför allt arbetet för utbildning och hälsovård. Nästan alla känner till stöd vid katastrofer och konflikter till utsatta människor i katastrofer och konflikter och till återuppbyggnad. Kännedomen om Sveriges bistånd för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter är något lägre, men den ökar över tid.
En stor majoritet, 84 procent, säger att deras engagemang och intresse för utvecklingen i fattiga länder är ungefär som det varit innan eller har ökat. De vanligaste handlingarna för det egna engagemanget är att skänka kläder och möbler samt ge pengar till frivilligorganisationer.
Biståndsmyndigheten Sida har mätt svenskarnas attityder till bistånd årligen sedan 1974, och Kantar Sifo har på Sidas uppdrag genomfört årets undersökning genom en webbpanel. Sifo har frågat 1 500 personer av den svenska allmänheten, 18–74 år och bosatta i Sverige. Undersökningen genomfördes under perioden 12–19 oktober 2021. Vid bearbetningen av data har Kantar Sifo gjort en viktning för bakgrundsvariablerna kön, ålder och region för att säkerställa representativiteten i svaren.
Världen
Örebronyheter
Källa: Sida
Related Posts
Latest News
-
Man är inte ensam i jul, nummer om man behöver prata
Polisen vill alla önska en god jul och samtidigt påminna...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Jennifer och Elias skriver uppsats i Brasilien
Jennifer Olsson och Elias Pihlström går Sjuksköterskeprogrammet vid Örebro universitet,...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Elin Sahlberg ny socialchef i Askersunds kommun
Den 1 mars börjar Elin Sahlberg på sitt nya jobb...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Kumla IBK går på julledighet som serieledare och tung förlorare
Helgen innan jul så spelade Kumla IBKs herrar och damer...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Mingel – *Makeriet* Lördag 21 December 2024
*Makeriet* 2024.12.21 Lördag Stig in till Makeriet och stanna upp! Andas...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Nattens händelser från polisen
Nedan följer ett urval av de ärenden som polisen har...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Nu släpps resorna inför vintern
Missade du att boka favorithotellet inför årets julresa? För dem...
- Posted december 22, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login