Home   >   Örebro   >   Våtmarker, naturreservat och brottsförebyggande arbete visades upp

Våtmarker, naturreservat och brottsförebyggande arbete visades upp

By on 14 oktober, 2023
Bild: Länsstyrelsen Örebro län

Våtmarker, naturreservat och brottsförebyggande arbete visades upp för Länsstyrelsens insynsråd.

Den 22 september i år träffade man Länsstyrelsens insynråd för att presentera arbetet med förvaltning av naturreservat och hotade arter, insatser kring våtmarker samt det brottsförebyggande arbetet i länet.

Insynsrådet är ett rådgivande organ som finns för att både tillföra extern kompetens till länsstyrelsens myndighetschef, landshövdingen, och för att ge medborgerligt inflytande. Rådets ledamöter utses av regeringen och träffas fyra gånger per år. Ett av dessa tillfällen är i form av verksamhetsbesök för att få insyn i länsstyrelsens verksamhet.

Landshövding Lena Rådström Baastad och länsråd Anna Olofsson, var värdar för dagen och med sig hade de ett urval av sakkunniga från Länsstyrelsen och länet.

Strategi för ökad trygghet för allmänheten

Dagen inleddes på residenset på Örebro slott där ledamöterna fick information om länsstyrelsens uppdrag inom det brottsförebyggande arbetet. Från länsstyrelsen informerade Ida Klingzell, brottsförebyggande samordnare och Stina Sjölin, avdelningschef och beredskapsdirektör.

Efter det berättade Johanna Johansson, kommunpolis och Johanna Sollerman, samordnare från Örebro kommun om det arbete kring gruppvåldsintervention (GVI) som startat i Örebro. GVI är en strategi för att stävja utvecklingen av grovt och dödligt våld kopplat till kriminella grupper. Det är ett samarbete mellan Polisen, Örebro kommun, Kriminalvården, Länsstyrelsen och civila aktörer. Målet med strategin är att öka tryggheten för allmänheten, speciellt i våldsutsatta områden samt ge stöd till den som vill lämna ett kriminellt liv.

Våtmark som ger flera vinster

Dagen fortsatte med ett besök hos Anders Sjölinder som driver Säbylund gård i Kumla kommun. På gården odlas framför allt spannmål och potatis. Med stöd från Landsbygdsprogrammet har Anders fått bidrag till att anlägga en våtmark för att minska jordbrukets miljöpåverkan. Våtmarken är en så kallad kombinationsvåtmark som har flera bra egenskaper.

Dels förbättrar den vattenkvaliteten genom att den tar emot dräneringsvatten från intilliggande åkermark, renar vattnet från växtnäring och bidrar på så sätt till minskad övergödning i närliggande sjöar och vattendrag. Den gynnar även den biologiska mångfalden genom att den skapar en variation i livsmiljöer med mer och bättre föda, skydd eller vandringsleder för många arter.

Dessutom kan våtmarken nyttjas för att bevattna odlingarna vid behov. Detta ökar produktionen vilket är positivt både ur ett ekonomiskt perspektiv och för att säkra livsmedelsförsörjningen.

Skydd av naturen

Därefter fortsatte resan söderut till Snavlunda och Tjälvesta naturreservat i Askersunds kommun. Naturreservaten Snavlunda och Tjälvesta ligger sida vid sida i ett böljande kulturlandskap med anor från järnåldern. Lena Björk, naturvårdshandläggare med ansvar för reservatsförvaltning och Henrik Josefsson, ansvarig för åtgärdsprogram för hotade arter på Länsstyrelsen berättade om hur vi arbetar med att bilda och förvalta naturreservat.

Rådet fick även lära sig om hur så kallad slåtterhävd, det vill säga klippning av äng går till och hur man arbetar med att skydda hotade arter.

Naturlig vattenreservoar och reningsverk

Resans sista stopp var i naturreservatet Karamossen, i länets sydligaste kommun Laxå. Naturreservatet bildades 2017 och utgörs huvudsakligen av den stora Karamossen med omgivande naturskog. Karamossen har höga naturvärden för att den är orörd och har en relativt stor yta.

Magnus Persson, våtmarkssamordnare på Länsstyrelsen, berättade att genom att hålla vattnet kvar i landskapet fungerar mossen som ett naturligt reningsverk för den omkringliggande miljön. Till skillnad mot många andra våtmarker har den endast i marginell utsträckning påverkats av dikning och torvtäkt.

Den välbevarade mossen och gamla skogen rymmer en mängd sällsynta arter. Här finns bland annat ett rikt fågelliv. Förutom information om Karamossen fick rådet också insyn i hur vi arbetar med åtgärder för återvätning, det vill säga att återställa tidigare dränerade våtmarker.

Följande personer ingår i insynsrådet vid Länsstyrelsen i Örebro län:

  • Anna-Karin Andershed, prorektor Örebro universitet
  • Caroline Dieker, kommunstyrelseordförande, Askersunds kommun
  • Bo Rudolfsson, tidigare kommunstyrelseordförande Laxå kommun
  • Andreas Svahn, ordförande Region Örebro län
  • Magnus Tillby, överste och förbandschef
  • Patrik Ungsäter, regionpolischef
  • Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot

Örebro/Örebro län
Örebronyheter

Källa: Länsstyrelsen Örebro län

You must be logged in to post a comment Login