Vanligt med förhöjda radonhalter i svenska skolor – uppföljande mätningar behövs

By on 22 september, 2021

Ny statistik baserad på radonmätningar som genomförts mellan år 2017 och 2020 visar att 40 procent av svenska skolor har ett eller flera utrymmen med radonhalter över referensnivån 200 Bq/m³. Statistiken bekräftar vikten av att fler skolor gör uppföljande radonmätningar som visar årsmedelvärdet under arbetstid.

Mätningarna som genomförts av Sveriges största radonlaboratorium Radonova visar att skolor i genomsnitt har fler utrymmen med förhöjda radonvärden än arbetsplatser som kontor och industri. Statistiken omfattar mätningar som genomförts i drygt 1 000 skolor.

– Andelen skolbyggnader med förhöjda värden är förvånansvärt hög. Vi förstod av erfarenhet från tidigare arbetsplatsmätningar att ett antal skolor sannolikt skulle visa värden över 200 Bq/m³ uttryckt i årsmedelvärde men det här är ändå fler än förväntat. Med tanke på att vi gjort mätningar i över ett tusen skolor har vi också ett relativt stort underlag att utgå från, säger Radonova Laboratories teknikchef Tryggve Rönnqvist.

Uppföljande mätningar visar ofta lägre radonhalter

En uppföljande mätning som görs på arbets-/skoltid och då påverkas av exempelvis ventilationen visar i många fall på radonhalter under det gällande referensvärdet 200 Bq/m³. Likväl är det viktigt att den uppföljande radonmätningen genomförs för att på så vis fånga upp de skolor där radonhalten är en hälsorisk. I dag är det ytterst få skolor som har permanenta sensorer som kontinuerligt mäter radonhalten i realtid. Och även om det händer att konsulter och fastighetsansvariga mäter radonhalten på arbetstid med en så kallad logger sker det i så fall bara vid enstaka tillfällen.

– Många av de skolor som nu visar förhöjda värden kommer troligtvis ha betydligt lägre radonhalter under skoltid när ventilationen är på. Faktum kvarstår dock att det behöver göras fler uppföljande radonmätningar. Sannolikt finns det skolor där man behöver vidta åtgärder för att sänka radonhalten under skoltid, fortsätter Tryggve Rönnqvist.

– Med tanke på att omkring 500 svenskar varje år drabbas av lungcancer som en följd av långvarig exponering för radon är det viktigt att myndigheter, arbetsgivare och branschföreträdare arbetar tillsammans för att minska det antalet. Man ska även ha i åtanke att det är den samlade exponeringen för radon som räknas. Om man över tid utsätts för förhöjda värden både på arbetsplatsen och i hemmet innebär det en ökad hälsorisk, avslutar Tryggve Rönnqvist.

Vad är radon?

Radon är en radioaktiv gas som läcker in från marken och vissa fall kommer från byggnadsmaterial. Beroende på marken under huset och typen av byggnadskonstruktion kan skadligt höga koncentrationer av radon uppstå. Radon är en hälsorisk som näst efter rökning den vanligaste orsaken till att människor drabbas av lungcancer. Globalt beräknas varje år 230 000 människor drabbas av lungcancer som en följd av långvarig exponering för radon. I Sverige är motsvarande siffra cirka 500 människor.

Hälsa | Sverige
Örebronyheter

Källa Radonova

You must be logged in to post a comment Login