- Örebro SK Söder vann klart mot Eskilstuna
- Spadtag för nytt parkeringshus i Södra Ladugårdsängen Örebro
- Första etappen i omfattande vårdkvarter
- Mingel – *Makeriet* Fredag 28 Mars 2025
- Omfattande körkortsförändringar på gång
- Sofia Vivere bjuder på EP och ny singel
- ”En guldgruva” av Leia
- 58 meter upp med Toni Holgersson och Dan Fägerquist
- Hög smäll vid skola i Örebro
- Ny överenskommelse om hälso- och sjukvård i hemmet
Vad innebär psykiskt välmående

Vad är psykisk hälsa eller psykiskt välmående hos barn och unga i familjehem? Och hur kan man mäta det? Olika studier från olika länder har upprepat fått resultat som visar på att barn och unga i familjehem är klart överrepresenterade när det gäller psykiatriska diagnoser.
Gång på gång har forskare lyft fram att det av detta skäl är viktigt att bedöma psykiskt mående hos placerade barn och unga och att följa det enskilda barnets utveckling och behov av behandling. I England är det t.ex. obligatoriskt att alla placerade barn och unga en gång per år skattas med SDQ (the Strengths and Difficulties Questionnaire) som är ett instrument för att mäta psykisk hälsa. Men egentligen utformades aldrig SDQ för att mäta välmående, och välmående är också en viktig faktor som innebär mer än en frånvaro av symptom.
Välmående kan spåras till ett antal grundläggande faktorer
När man på olika sätt studerat innebörden av psykiskt välmående hos placerade barn och unga, och tittat närmare på vad som behövs för att må bra, finner man ett antal återkommande teman:
•Relationer:
Att över tid kunna upprätthålla relationer till sitt biologiska nätverk men också till vänner, lärare och socialarbetare.
•Respekt och rättigheter:
Att känna sig delaktig i de beslut som fattas och få möjlighet att praktisera ansvar. Det här temat handlar också om vikten av att samtal kring det biologiska nätverket sker på ett respektfullt sätt.
•Motståndskraft (resilience):
Detta byggs genom att känna tillhörighet till sitt familjehem, att känna sig älskad och att ha en vuxen i sin närhet som man litar på. Det är också viktigt att få tillgång till den ”vanliga världen”, att t.ex. ha hobbies man kan utöva.
•Återhämtning (recovery):
Att få hjälp med svårigheter i vardagen men också att få ”en andra chans” när man begått misstag. Att få samma möjligheter som andra jämnåriga.
När jag läser det här börjar jag tänka på anknytningsteorin och vad Schofield och Beek formulerat, om hur ett familjehem kan och behöver vara en trygg bas för den placerade. Familjehemmet behöver inkludera barnet i sin nya familj och samtidigt erkänna barnets tillhörighet till två familjer, men också hjälpa den unge att få känna sig kompetent på olika sätt. Trygghet och tillit är viktiga ord i denna process.
Hälsa | Regionalt
Örebronyheter
Källa: Tjust Behandlings Familjer
Related Posts
Latest News
-
Örebro SK Söder vann klart mot Eskilstuna
Under lördagen tog Örebro SK Damer sig an elitettan konkurrenten...
- Posted mars 29, 2025
- 0
-
Spadtag för nytt parkeringshus i Södra Ladugårdsängen Örebro
Förra veckan firades det första spadtaget för parkeringshuset Autogyron 3...
- Posted mars 29, 2025
- 0
-
Första etappen i omfattande vårdkvarter
Den nya vårdcentralen i Skebäck i Örebro står nu klar....
- Posted mars 29, 2025
- 0
-
Mingel – *Makeriet* Fredag 28 Mars 2025
*Makeriet* 2025.03.28 Fredag Stig in till Makeriet och stanna upp! Andas...
- Posted mars 29, 2025
- 0
-
Omfattande körkortsförändringar på gång
EU förväntas inom kort fatta formellt beslut om nya regler,...
- Posted mars 29, 2025
- 0
-
Motverka ensamhet viktig uppgift för kommunerna
Den nya nationella strategin mot ensamhet ger kommunerna en viktig...
- Posted mars 29, 2025
- 0
-
Finansiellt stöd till Ukraina på minröjnings- och drönarområdet
Regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att genomföra utbetalningar till de...
- Posted mars 29, 2025
- 0
You must be logged in to post a comment Login