- BIK Karlskoga tog extrapoängen mot tabell tvåan
- Våld är inte en privatsak
- Askersunds kommunfullmäktige på måndag den 25 november
- Ny vägledning för läkemedelsanvändning hos djur
- ”Att resa sig upp” av Leia
- Kross när Örebro HK vann borta mot MoDo
- Tankarna flyr mig, foton på gossen och cykeln
- Länstrafikens dom mot den växande småorten
- Besvara enkät om det civila samhället
- Öppet hus på Pihlskolans gymnasium i Hällefors
Vad innebär psykiskt välmående
Vad är psykisk hälsa eller psykiskt välmående hos barn och unga i familjehem? Och hur kan man mäta det? Olika studier från olika länder har upprepat fått resultat som visar på att barn och unga i familjehem är klart överrepresenterade när det gäller psykiatriska diagnoser.
Gång på gång har forskare lyft fram att det av detta skäl är viktigt att bedöma psykiskt mående hos placerade barn och unga och att följa det enskilda barnets utveckling och behov av behandling. I England är det t.ex. obligatoriskt att alla placerade barn och unga en gång per år skattas med SDQ (the Strengths and Difficulties Questionnaire) som är ett instrument för att mäta psykisk hälsa. Men egentligen utformades aldrig SDQ för att mäta välmående, och välmående är också en viktig faktor som innebär mer än en frånvaro av symptom.
Välmående kan spåras till ett antal grundläggande faktorer
När man på olika sätt studerat innebörden av psykiskt välmående hos placerade barn och unga, och tittat närmare på vad som behövs för att må bra, finner man ett antal återkommande teman:
•Relationer:
Att över tid kunna upprätthålla relationer till sitt biologiska nätverk men också till vänner, lärare och socialarbetare.
•Respekt och rättigheter:
Att känna sig delaktig i de beslut som fattas och få möjlighet att praktisera ansvar. Det här temat handlar också om vikten av att samtal kring det biologiska nätverket sker på ett respektfullt sätt.
•Motståndskraft (resilience):
Detta byggs genom att känna tillhörighet till sitt familjehem, att känna sig älskad och att ha en vuxen i sin närhet som man litar på. Det är också viktigt att få tillgång till den ”vanliga världen”, att t.ex. ha hobbies man kan utöva.
•Återhämtning (recovery):
Att få hjälp med svårigheter i vardagen men också att få ”en andra chans” när man begått misstag. Att få samma möjligheter som andra jämnåriga.
När jag läser det här börjar jag tänka på anknytningsteorin och vad Schofield och Beek formulerat, om hur ett familjehem kan och behöver vara en trygg bas för den placerade. Familjehemmet behöver inkludera barnet i sin nya familj och samtidigt erkänna barnets tillhörighet till två familjer, men också hjälpa den unge att få känna sig kompetent på olika sätt. Trygghet och tillit är viktiga ord i denna process.
Hälsa | Regionalt
Örebronyheter
Källa: Tjust Behandlings Familjer
Related Posts
Latest News
-
BIK Karlskoga tog extrapoängen mot tabell tvåan
Under fredagskvällen var det dags för toppmöte i Hockeyallsvenskan när...
- Posted november 22, 2024
- 0
-
Fyrverkeripjäs startade brand
En brand har startat efter kastad fyrverkeripjäs, SOS-alarm meddelar att de...
- Posted november 22, 2024
- 0
-
Våld är inte en privatsak
Mäns våld mot kvinnor är en brottslighet som ofta sker...
- Posted november 22, 2024
- 0
-
Cyklist krockade med personbil (Uppdatering)
En cyklist och bilist har kolliderat vid Åby i Örebro,...
- Posted november 22, 2024
- 0
-
Man körde påverkad
Man i 35-årsåldern misstänkt för grov olovlig körning samt rattfylleri...
- Posted november 22, 2024
- 0
-
Nya öppettider för förskola och fritidshem
Från 1 januari 2025 kommer det att göras vissa ändringar...
- Posted november 22, 2024
- 0
-
Askersunds kommunfullmäktige på måndag den 25 november
På måndag den 25 november klockan 18.00, hålls årets sista...
- Posted november 22, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login