Home   >   Hälsa   >   Utsatta och tystade – vårdpersonal under attack

Utsatta och tystade – vårdpersonal under attack

By on 13 juli, 2020
Vårdpersonal protesterar framför Vita huset 21 april 2020, för att uppmärksamma alla de inom vården som smittats av COVID-19 på grund av brist på personlig skyddsutrustning (PPE). © Flickr

Fler än 3 000 registrerade dödsfall bland vårdpersonal globalt kan kopplas till covid-19. Mörkertalet befaras vara stort. Och vårdpersonal som påpekat brister utsätts för hot och avskedande. Regeringar måste hållas ansvariga för att de inte skyddat personer i samhällsbärande tjänst mot covid-19. Det konstaterar Amnesty International i en ny rapport som dokumenterar erfarenheter hos vårdpersonal runt om i världen.

– Det är särskilt oroande att en del regeringar straffar vårdpersonal som uttrycker sin oro över arbetsvillkor som utgör ett hot mot deras liv. I sitt arbete är vårdpersonalen i frontlinjen. De är de första som ser om regeringens politik inte fungerar, och myndigheter som tystar dem kan inte på allvar hävda att de prioriterar folkhälsan. Och då covid-19-pandemin fortsatt härjar runt om i världen uppmanar vi regeringar att börja ta hälsan hos personal i samhällsbärande funktioner på allvar, säger Sanhita Ambast, utredare på området ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter på Amnesty International.

Tusentals har förlorat sina liv
Det finns inga säkra siffror på hur många vårdanställda som dött i sviterna av covid-19. Men tillgänglig data som Amnesty International har sammanställt och analyserat visar att fler än 3 000 vårdanställda i sammanlagt 79 länder dött av covid-19 i samband med sitt arbete. Det verkliga antalet antas vara betydligt högre på grund av underrapportering.

De länder med högst antal döda vårdanställda är USA (507), Ryssland (545), Storbritannien (540, siffran inkluderar 262 socialarbetare), Brasilien (351), Mexiko (248) , Italien (188), Egypten (111), Iran (91), Ecuador (82) och Spanien (63). Exakta jämförelser mellan länder är svåra att göra då det finns skillnader i hur rapporteringen och räkningen sker. 

Brist på viktig personlig skyddsutrustning i bland annat Sverige
I så gott som samtliga 63 länder, där Amnesty International kartlagt tillgången på viktig personlig skyddsutrustning (PPE), rapporterade vårdanställda om allvarliga brister. En läkare i Mexico City berättade för Amnesty International att läkarna där lade cirka 12 procent av sin månadsinkomst på att köpa egen personlig skyddsutrustning.

Här lyfts även oroande exempel fram från Sverige genom en enkätundersökning som fackförbundet Kommunal gjort bland skyddsombud i april. I undersökningen uppgav 42 procent av de tillfrågade inom hemtjänsten att det förekommit situationer där personalen varit tvungna att arbeta utan tillräcklig PPE. 48 procent uppgav att det förekom en brist på PPE. Hela 84 procent av de tillfrågade kände oro över tillgången på skyddsutrustning.

Utöver en global brist på PPE kan handelshinder ha förvärrat situationen, konstaterar Amnesty International. I juni 2020 hade 56 länder vidtagit åtgärder för att antingen förbjuda eller begränsa exporten av personlig skyddsutrustning eller komponenter för dess produktion.

– Stater måste säkerställa att det finns tillräckligt med PPE för personal, men handelsrestriktioner riskerar att förvärra bristen särskilt i länder som är importberoende. Covid-19-pandemin är ett globalt problem som kräver ett globalt samarbete, säger Sanhita Ambast.

Vårdpersonal utför ett covid-19 test vid en klinik i Barcelona, Spanien. © Flickr

Repressalier
I 31 av de länder som ingår i kartläggningen har otrygga arbetsförhållanden för vårdpersonalen resulterat i strejk, hot om strejk och protester. I många länder möttes sådana strejker och protester med repressalier från myndigheterna.

I Egypten har Amnesty dokumenterat nio fall där vårdpersonal godtyckligt gripits på vaga anklagelser om ”spridning av falska nyheter” och ”terrorism”. I samtliga nio fall hade personerna uttryckt oro över säkerheten eller kritiserat regeringens hantering av pandemin. En egyptisk läkare berättar att läkare som uttrycker kritik utsätts för hot och förhör av den egyptiska underrättelsetjänsten (NSA) och bestraffning.

– Många läkare väljer att betala för sin egen personliga skyddsutrustning framför att påpeka brister. Myndigheterna här tvingar läkare att välja mellan död och fängelse, säger läkaren.

Rapporten visar även fall där myndigheter svarat på ett oproportionerligt vis på strejker och protester. I Malaysia greps och åtalades fem vårdanställda vid protester med motiveringen att de inte haft demonstrationstillstånd.

– Vårdpersonal har rätt att höja sina röster mot orättvis behandling. De kan även hjälpa regeringar att förbättra åtgärder mot pandemin och på så vis bidra till allas säkerhet – men de kan inte göra det om de fängslas eller om de är rädda för att uttala sig, säger Sanhita Ambast.

Rapporten visar även att vårdpersonal i flera länder avskedats eller utsatts för andra former av disciplinära åtgärder enbart för att de gett uttryck för oro.

Skälig lön och bristande förmåner
Förutom de otrygga arbetsförhållandena visar Amnesty Internationals inventering hur en del vårdpersonal inte får skälig lön och i en del fall har de inte fått någon lön alls. I Sydsudan har läkare i den offentliga sektorn inte fått ut någon lön sedan februari 2020. I ett sjukhus i Guatemala fick minst 46 vårdanställda inte ut någon lön under de två och halv månader de arbetade på covid-19 sjukhus.

Amnesty International uppmanar stater att klassa covid-19 som en arbetsskada. Som en del i detta måste de se till att vårdpersonal får skälig kompensation och stöd i de fall de själva drabbas av covid-19. All vårdpersonal måste också ingå i prioriterade grupper för covid-19-testning.

Våld och stigma
Amnesty International har också dokumenterat flera fall där vårdpersonal upplever stigmatisering och våld på grund av deras yrke. Ett exempel är en sjuksköterska i Mexico som under en promenad uppges ha blivit indränkt med klorin, och i Filippinerna utsattes en sjukhusvaktmästare för en liknande attack. Händelser som dessa pekar på ett klimat av desinformation och stigma och understryker vikten av att regeringar tillhandahåller korrekt information till sin befolkning gällande spridningen av covid-19.

I Pakistan har det förekommit flera fall av våld mot vårdpersonal sedan april 2020, där sjukhus vandaliserats, läkare attackerats och där en läkare till och med sköts till döds av en medlem i landets antiterrorstyrka.

Amnesty Internationals rekommendationer
– Vi uppmanar alla stater som drabbats av covid-19 att genomföra oberoende offentliga översyner av åtgärder och beredskap för covid-19 för att bättre skydda mänskliga rättigheter och liv i händelse av ett framtida större sjukdomsutbrott, säger Sanhita Ambast.

Detta bör i sin tur omfatta en översyn av huruvida samhällsbärande personals rättigheter, inklusive rättvisa arbetsvillkor och rätten till yttrandefrihet, skyddas på ett fullvärdigt sätt.

Stater måste säkerställa skälig ersättning för all vårdpersonal som drabbats av covid-19 i tjänsten. Man måste även undersöka de fall där vårdpersonal mötts med repressalier för att de påpekat arbetsmiljöbrister, samt gottgöra dem som blivit utsatta för en orättvis behandling, till exempel genom att återanställa dem som avskedats bara för att de uttryckt sin oro och påpekat brister.

Bakgrund
I Amnesty Internationals inventering av situationen för vårdpersonal under covid-19 avser “vårdpersonal” alla de som är involverade inom hälso- och social vård i alla dess former, inklusive (men inte enbart) läkare, sjuksköterskor, personal inom socialvård, städare, ambulansförare och vårdanläggningspersonal. Medan briefingen till stor del fokuserar på “vårdpersonal”, gäller även de berörda frågorna ett bredare spektrum av personer i ”samhällsbärande tjänst” som har exponerats för covid-19 i sitt arbete på frontlinjen av pandemin.

Världen
Örebronyheter

Källa Amnesty International

You must be logged in to post a comment Login