Home   >   Hälsa   >   Utmaning sluta påverkbara hälsoklyftor inom en generation

Utmaning sluta påverkbara hälsoklyftor inom en generation

By on 30 mars, 2023
Arkivbild

Folkhälsan i Sverige blir allt bättre, men om hälsoklyftorna ska kunna slutas inom en generation behöver hälsan stärkas för dem som har sämst hälsa.

Det slår Folkhälsomyndigheten fast i ny rapport.

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att ta fram en årlig rapport om utvecklingen av folkhälsan, Folkhälsan i Sverige. Rapporten är i första hand ett underlag för regeringen för att bedöma hur arbetet fortskrider med att uppnå riksdagens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

– För att uppnå målet behöver hälsan förbättras i de grupper som har sämst hälsa och därmed störst behov. Det är i dessa grupper som de största vinsterna för individ och samhälle går att göra. En god hälsa i hela befolkningen är avgörande för ett robust och motståndskraftigt samhälle, säger generaldirektör Karin Tegmark Wisell.

Hälsan bättre för de flesta

På befolkningsnivå har hälsan förbättrats. Till exempel har dödligheten i de vanligaste dödsorsakerna som hjärtinfarkt, stroke och cancer sjunkit, liksom risken att dö innan 65 års ålder.

En del levnadsvanor har under en längre tidsperiod haft en positiv utveckling. Det gäller till exempel minskade tobaksrökning i hela befolkningen och riskkonsumtion av alkohol bland män och yngre kvinnor.

De allra flesta hade också fram till 2020 fått en förbättrad ekonomisk standard. Samtidigt har dock skillnaderna ökat mellan olika grupper.

Negativ utveckling för kvinnor med låg socioekonomi

Kvinnor med låg socioekonomisk status, mätt som kort utbildning, har tvärtemot övriga grupper haft en negativ utveckling. I gruppen har medellivslängden till och med sjunkit. Samtidigt har även deras ekonomiska standard sjunkit vilket kan påverka hälsan för dem och deras barn längre fram i tiden.

Bland barn till personer med kort utbildning lever mer än vart femte barn i en situation där inkomsterna under flera år inte har räckt till de nödvändigaste utgifterna. I samma grupp tar endast cirka 40 procent gymnasieexamen, något som tydligt påverkar framtida möjligheter till en god hälsa.

– Det är oroande att hälsan försämras för gruppen kvinnor med låg socioekonomisk status, liksom att drygt 65 000 barn lever i ekonomisk utsatthet eftersom det ökar riskerna för ohälsa längre fram i livet, säger Karin Engström, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Fakta

  • Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att varje år ta fram en rapport om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer.
    .
  • Folkhälsan i Sverige, tidigare Folkhälsans utveckling, är i första hand ett underlag för regeringen och ska kunna användas för att bedöma hur arbetet fortskrider med att uppnå riksdagens mål om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Utbildningsnivå används som mått på socioekonomisk position.
    .
  • Folkhälsan i Sverige kan även fungera som underlag till planering av åtgärder och interventioner på regional och lokal nivå.
    .
  • I rapporten används utbildningsgrupper som indikator på socioekonomisk grupp. Utbildning ger inte i sig bättre hälsa, men ökar väsentligt förutsättningarna för hälsa.

Hälsa | Sverige
Örebronyheter

Källa: Folkhälsomyndigheten

You must be logged in to post a comment Login