Unikt djurliv i Arktis hotas av gruvdrift på havsbottnen

By on 21 september, 2024
Änglavingen (Clione limacina), en av de många djuphavsarter i Arktis känsliga marina ekosystem som hotas av gruvdrift på havsbotten.

© Greenpeace

Norges planer för djuphavsgruvdrift i Arktis, kommer att orsaka oåterkalleliga skador på den biologiska mångfalden. Det varnar en ny rapport från Greenpeace International för, och understryker det kritiska behovet av politiska åtgärder för att stoppa denna industri innan den startar.

Rapporten: Deep Sea Mining in the Arctic: Living Treasures at Risk djupdyker ner i ett av de globalt mest sårbara och minst förstådda ekosystemen i världen, och varnar för riskerna med att öppna en utvinningsindustri i ekosystem där klimatförändringarna redan har en enorm påverkan.

Rapporten identifierar Arktis marina ekosystem i frontlinjen av klimatpåverkan och uppmanar Norge, som det första landet som vill öppna dem för djuphavsgruvdrift, att lägga planerna på is. År 2020 åtog sig Norge att på ett hållbart sätt förvalta 100 procent av sina havsområden, något som rapporten menar går tvärtemot att öppna för gruvdrift på havsbottnen i Arktis.

— Ett lands hållbarhetsarbete mäts inte efter hur mycket det lovar, utan om det infriar sina löften och av hur stor del av dess ekosystem som faktiskt skyddas för framtida generationer. Samtidigt som Norge säger sig vilja skydda haven, rullar regeringen ut röda mattan för gruvföretag att sända maskiner som kommer att orsaka oåterkalleliga skador på Arktis unika och sårbara natur. Norges ord och åtaganden för havet glöms bort så fort vinstmöjligheter uppstår, säger Haldis Tjeldflaat Helle, talesperson Greenpeace i Norge.

Det föreslagna arktiska gruvområdet består av undervattensberg och djuphavsryggar, med rika livsmiljöer som stöder en mångfald av arter, från ”håriga” räkor, fiskar med frostskyddsmedel i blodet och skogar av rörmaskar som lever vid heta hydrotermiska källor längs havsbottnen till tolv arter av marina däggdjur, inklusive migrerande och djupdykande valar i toppen av näringskedjan.

Det är dessa sårbara livsmiljöer som den norska regeringen vill exploatera för metaller och mineraler som finns i manganskorpor som bildas på undervattensberg och i massiva sulfidavlagringar runt hydrotermiska källor.

Effekterna av djuphavsgruvdrift inkluderar direkt avlägsnande av havsbottnens livsmiljö och organismer, förändring av substrat och dess geokemi, modifiering av näringsvävar, utsläpp av suspenderade sedimentplymer och gifter, bullerföroreningar och ljusföroreningar, kemikalieläckage från gruvmaskiner och utrustning.

​​I augusti genomförde forskare ombord på ett Greenpeace-fartyg en forskningsexpedition av valar som lever i området, inklusive kaskeloter som är globalt hotade.

— Även om det länge har varit känt att valar och delfiner lever i området, vet vi fortfarande anmärkningsvärt lite om deras antal, utbredning och beteenden, inklusive hur mycket de är beroende av sunda ekosystem runt undervattensberg. Det är oundvikligt att gruvdrift kommer att orsaka permanent skada på dessa ekosystem, men det kommer att förbli omöjligt att bedöma den fulla omfattningen av dessa effekter, än mindre kontrollera dem. Det som är tydligt är att Norges planer inte bara direkt hotar arter och livsmiljöer på havsbotten, utan också det bredare marina ekosystemet, från minsta plankton till stora valar, säger Dr Kirsten Young, forskningsledare från Greenpeace Research Laboratories vid University of Exeter. 

Arktis
Örebronyheter

Källa: Greenpeace

You must be logged in to post a comment Login