Home   >   Ekonomi   >   Underskotten växer i välfärden

Underskotten växer i välfärden

By on 16 februari, 2018

De som tar makten efter valet kommer att möta en tuff verklighet. Fortsätter dagens utveckling saknas 62 miljarder till vård, skola och omsorg vid mandatperiodens slut, visar Dagens Samhälles granskning.

Kommuner och landsting har länge ökat resurserna till välfärden utöver vad som orsakas av demografin, alltså befolkningens förändrade sammansättning. Det beror på att invånarna stadigt efterfrågar mer och bättre välfärd.

Men nu blir det svårt att lova alltför mycket i den kommande valrörelsen.

Om utvecklingen fortsätter som hittills kommer det saknas 62 miljarder kronor till mandatperiodens slut 2022 bara för att klara plus minus noll, för en långsiktigt sund ekonomi blir glappet snarare 80 miljarder. Kraftigt ökande andel äldre och barn är största orsaken.

– Vi kan inte fortsätta som i dag. Då ökar gapet mellan intäkterna och kostnaderna med ungefär 20 miljarder per år, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Demografin skenar när först barn och ungdomar och sedan de äldre kraftigt växer i antal. På tio år ökar antalet personer 80 år och över med 40 procent. Det demografiska trycket växer sig tre gånger så stort. Sysselsättningen ökar inte tillräckligt för att finansiera det. Färre ska försörja fler.

– Vi har klarat ekonomin de senaste åren tack vare reavinster, engångsintäkter och högkonjunktur. Det kommer inte att gå framöver, vi kommer att tvingas ställa om verksamheten med ny teknik. Det handlar inte bara om ekonomin, vi kommer inte ha nog med folk heller, säger Annika Wallenskog till Dagens Samhälle.

Ekonomiskt | Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login