Home   >   Senaste nyheter   >   Ukraina: Hundratals dödade i Rysslands skoningslösa bombning av Charkiv

Ukraina: Hundratals dödade i Rysslands skoningslösa bombning av Charkiv

By on 14 juni, 2022
Foto: Amnesty International

I den ukrainska staden Charkiv har hundratals civila dödats av Rysslands urskillningslösa artilleribeskjutning med förbjudna klustervapen och missiler med dålig träffsäkerhet. Det konstaterar Amnesty International i en ny rapport som släpps i dag.

Rapporten ”Anyone can die at any time’: Indiscriminate attacks by Russian forces in Kharkiv, Ukraine” dokumenterar hur ryska styrkor, genom skoningslös bombning av bostadsområden i Charkiv, orsakat stor död och förödelse sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes i slutet av februari.

Genom omfattande utredningar har Amnesty hittat bevis för att ryska styrkor vid upprepade tillfällen använt såväl klustervapen av modell 9N210/9N235 som avståndslagda minor. De är bägge förbjudna i internationella avtal på grund av sin urskillningslösa verkan.

– Charkivs invånare har fått utstå konstant beskjutning med urskillningslösa attacker under de senaste månaderna. Attackerna har dödat och skadat hundratals civila. Människor har dödats i sina hem, på gatorna, i lekparker, på begravningsplatser, medan de köat för humanitär hjälp eller när de handlat mat och mediciner, säger Donatella Rovera, senior rådgivare för Amnesty Crisis Response Team.

– Den upprepade användningen av klustervapen, som är förbjudna i större delen av världen, är chockerande och ännu ett tecken på en fullständig likgiltighet för civila liv. De ryska styrkor som bär ansvar för dessa horribla attacker måste ställas till svars för sina handlingar, och offren och dess familjer måste ges full upprättelse.

Chefen för den medicinska avdelningen vid Charkivs regionala militärförvaltning uppger att 606 civila har dödats och 1 248 skadats i Charkiv-regionen sedan invasionen inleddes. De flesta attacker som Amnesty utrett orsakade flera dödsfall över stora ytor.

Även om Ryssland inte anslutit sig till vare sig konventionen om klusterammunition eller konventionen om antipersonella minor är urskillningslösa attacker och användningen av urskillningslösa vapen förbjudet enligt folkrätten. Urskillningslösa attacker som leder till att civila dödas eller skadas, eller till att civil infrastruktur skadas, utgör krigsbrott.

Attack mot lekpark

Bombningarna av Charkiv, en stad med 1,5 miljoner invånare, inleddes den 24 februari i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Bostadsområden i norra och östra delarna av staden drabbades hårdast av artilleribeskjutningen.

Eftermiddagen den 15 april sköt ryska styrkor klusterbomber mot och omkring Myru-gatan i grannskapet Industrialni. Åtminstone nio civila dödades och över 35 skadades, däribland flera barn. Läkare vid Charkivs kliniska sjukhus visade de metallfragment som avlägsnats från patienternas kroppar, däribland de typiska bitar av stålstavar som återfinns i klusterbomber av modell 9N210/9N235, för Amnestys utredare.

Tetiana Ahajeva, en 53-årig sjuksköterska, stod vid porten till sitt bostadshus när flera klusterbomber exploderade. Hon berättade för Amnesty: ”Plötsligt lät det som många fyrverkerier överallt. Jag såg moln av svart rök där explosionerna ägt rum. Vi kastade oss på marken och försökte hitta skydd. Vår grannes son, en 16-årig pojke som hette Artem Sjevtjenko, dödades direkt… Hans pappa fick höften krossad och en splitterskada i benet. Det är svårt att säga hur länge explosionerna pågick — en minut kan kännas som en evighet.”

I en närliggande lekpark fick Oksana Litvynjenko, 41, förödande skador när flera klusterbomber exploderade där hon promenerade med sin man Ivan och deras fyraåriga dotter. Splitter borrade sig in i hennes rygg, bröst och buk och punkterade hennes lungor och ryggrad. Hon avled den 11 juni. Attacken skedde på eftermiddagen när många familjer befann sig i lekparken med sina barn.

Den 26 april berättade Oksanas man Ivan för Amnesty: ”Plötsligt såg jag en blixt… jag tog min dotter och knuffade henne mot ett träd och kramade trädet, så att hon skyddades mellan trädet och min kropp. Det kom mycket rök, jag kunde inte se någonting… När röken runt mig lättade såg jag människor på marken… min fru Oksana låg på marken. När min dotter såg sin mamma på marken i en blodpöl sa hon till mig: ’Nu går vi hem: mamma är död och människorna är döda’. Hon var i chock och det var också jag. Jag vet fortfarande inte om min fru kommer att återhämta sig; läkarna kan inte säga om hon kommer att kunna prata eller gå igen. Vår värld har vänts upp och ned.”

Efter över en månads intensivvård förbättrades Oksanas tillstånd något, men den 11 juni avled hon av sina skador. Amnestys utredare hittade fenor, metallkulor och andra fragment som är typiska för klustervapen av modell 9N210/9N235 i lekparken. Flera mindre kratrar var också synliga i betongen på marken, vilket stämmer överens med den sorts skador som uppstår vid explosion av klusterbomber.

Attack på kö för humanitär hjälp

Minst sex människor dödades och 15 skadades morgonen den 24 mars, när klusterbomber slog ner på en parkeringsplats nära tunnelbanestationen Akademika Pavlova, där hundratals människor stod i kö för att få humanitär hjälp.

Valeria Kolysjkina, butiksbiträde i en djuraffär i närheten, berättade för Amnesty: ”En man dödades strax utanför affären. Han stod utanför och rökte medan hans fru köpte djurfoder… Metallsplitter flög in genom fönsterrutan, över mitt huvud där jag stod bakom disken. Sen kom det ännu mera explosioner. Det var fullständig panik. Affären var full med människor. Vi sprang till lagret längst in i affären för skydd. Det var väldigt otäckt… jag trodde att jag skulle dö.”

Ruslan*, en lokal polis som blev vittne till attacken, sa: ”Det var verkligen en hemsk situation, splitter föll som regn.”

I en krater i asfalten hittade Amnestys utredare delar av en 220mm Uragan-raket, som bär 30 stridsdelar. I området hittade de även fenor och delar från klustervapen av modell 9N210/9N235, liksom flera kratrar.

Ytterligare två klusterbomber träffade taket på en kyrka, ungefär 500 meter från där raketen slog ner. Kyrkan fungerar som en humanitär samlingsplats där volontärer förbereder mat- och hjälpförsändelser som ska delas ut till människor som har svårt att själva ta sig till platser där humanitär hjälp delas ut, som äldre och personer med funktionsvariationer. Pastorerna Petro Lobojko och Serhij Andrejivitj visade upp splitter från två klusterbomber för Amnestys utredare. Bomberna hade borrat sig igenom kyrkans väggar och dörrar efter att ha exploderat på taket.

Förlorade lemmar

Eftermiddagen den 12 mars slog en Gradmissil ner i en lekpark i grannskapet Saltivka. Veronika Tjerevytjko, en 30-årig logistikchef och mamma som bor vid lekparken, förlorade sitt högra ben i attacken.

Hon berättade för Amnesty: ”Jag satt på en bänk när explosionen inträffade. Jag minns att jag hörde ett visslande ljud strax före explosionen. Sen vaknade jag upp på sjukhus och mitt högra ben var borta. Nu är mitt liv uppdelat i tiden före och efter den 12 mars. Jag kommer att vänja mig vid detta. Men nu försöker jag ofta röra vid mitt förlorade ben, eller klia mig på foten… Jag vet inte vad jag ska säga om människorna som gjorde detta. Jag kommer aldrig att förstå dem.”

Tre människor dödades och sex skadades när en serie klusterbomber exploderade i samma grannskap morgonen den 26 april. 57-åriga Olena Sorokina, som överlevt cancer, förlorade båda benen i explosionen. När hon satt utanför sitt bostadshus och väntade på leverans av humanitär hjälp hörde hon ljudet av en flygande granat och sprang mot ingången till byggnaden.

Olena tappade medvetandet, och vaknade senare upp i en ambulans och insåg att hon förlorat ett ben. Hon togs till sjukhuset där hennes andra ben också behövde amputeras. Hon är nu i västra Ukraina och hoppas bli förflyttad till en rehabiliteringsklinik någonstans i Europa. Olena berättade för Amnesty: ”Efter min kamp med cancern måste jag nu ge mig in i en ny kamp för att lära mig att fungera utan ben.”

Missiler som saknar styrningsmekanismer – som Grad eller Uragan, som rutinmässigt används av ryska styrkor – är till sin natur inte träffsäkra, vilket gör dem till urskillningslösa när de används i befolkade områden. Indirekt eld från icke-styrda artillerigranater har en felmarginal på över 100 meter. I bostadsområden där byggnader ligger med bara några meters mellanrum är det praktiskt taget garanterat att sådana osäkerheter kommer att kosta civila liv och orsaka utbredd förödelse och skada på civil infrastruktur.

Ukrainska styrkor har å sin sida ofta utgått från bostadsområden när de genomfört attacker, vilket äventyrat civila i de områdena. Det tillvägagångssättet strider mot folkrätten, men rättfärdigar på inget vis de ryska styrkornas upprepade urskillningslösa attacker.

Metodik

Amnestys utredare har undersökt 41 attacker (som dödat minst 62 människor och skadat minst 196) och intervjuat 160 människor i Charkiv under loppet av 14 dagar under april och maj 2022. Bland de intervjuade finns överlevare av attacker, släktingar till offer, vittnen och läkare som vårdat de skadade. Organisationens utredare har samlat in och analyserat bevismaterial från attacker, särskilt delar från ammunition, liksom en stor uppsättning digitala bevis.

Världen | Ukraina
Örebronyheter

Källa: Amnesty International

You must be logged in to post a comment Login