- Man är inte ensam i jul, nummer om man behöver prata
- Jennifer och Elias skriver uppsats i Brasilien
- Elin Sahlberg ny socialchef i Askersunds kommun
- Kumla IBK går på julledighet som serieledare och tung förlorare
- Mingel – *Makeriet* Lördag 21 December 2024
- Nattens händelser från polisen
- Butiken Öround har stängt men konceptet lever kvar
- Klassikern Spöket på Canterville återuppstår
- Byggstart för nytt badhus i Karlskoga planeras till våren 2025
- Främjande och förebyggande insatser för barn och unga
Två olika behandlingar kan krävas för två olika varianter av typ 1-diabetes
En nyligen publicerad rapport har ifrågasatt befintlig kunskap om typ 1-diabetes – genom att antyda att tillståndet kan finnas i två former.
Många människor kommer att vara medvetna om skillnaden mellan typ 1- och typ 2-diabetes. Diabetes typ 1 är ett autoimmunt tillstånd där bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin och därför måste människor som lever med sjukdomen ta insulininjektioner. Diabetes typ 2 orsakas ofta till följd av livsstilsfaktorer, inklusive övervikt, kost och träning.
Men en studie av forskare vid University of Exeter nyligen publicerad i Diabetologia tyder på typ 1-diabetes kan vara två separata tillstånd, vilket innebär att det finns fler former än man tidigare trott.
Den ålder då en person diagnostiseras med typ 1-diabetes verkar vara kopplad till svårighetsgraden av deras symtom. Studien fann att barn som diagnostiserats med typ 1-diabetes under sju års ålder har en annan form (eller ”endotyp”) av tillståndet jämfört med de som diagnostiserats under 13 år.
Forskningsteamet föreslog nya namn för de två distinkta endotyperna: Typ 1 Diabetes Endotype 1 (T1DE1) för den som diagnostiserats hos de yngsta barnen, och typ 1 Diabetes Endotype 2 (T1DE2) för dem som är äldre vid diagnos.
I studien tittade forskare på två biokällor, inklusive Exeter-bukspottkörtelbiobanken – den mest omfattande resursen av sin typ var som helst i världen – som omfattar mer än 130 prover, av vilka många kommer från barn och ungdomar som dog kort efter att ha diagnostiserats med typ 1 diabetes.
De studerade också om skillnaderna i bukspottkörteln speglas i blodet hos personer som diagnostiserats med typ 1-diabetes vid ökande åldrar.
– Vår forskning kan ha en betydande inverkan på nuvarande nya terapier för typ 1-diabetes. Vi ser mycket löfte i immunoterapier som kan bromsa sjukdomens progression, men hittills har det inte översatts till effektiva nya behandlingar. Det kan vara så att vi måste fokusera på användningen av olika terapier i varje åldersgrupp för att dessa ska vara effektiva, säger Dr Sarah Richardson, docent vid University of Exeter Medical School, som också en tidigare DRWF-finansierad forskare och författare till studien.
Dr Richardson tillade:
– Ett barn som diagnostiserats (med typ 1-diabetes) före fem års ålder har troligen en svårare form av tillståndet än någon över 30 år.
Personer med diabetes upplever ofta höga blodsockernivåer eftersom de inte kan producera eller att kroppen inte svarar på insulin, ett hormon som gör att socker kan tas upp av våra celler och antingen omvandlas till energi eller lagras.
Människor som lever med typ 1-diabetes utvecklar tillståndet eftersom deras immunsystem attackerar cellerna i bukspottkörteln som gör insulin.
För studien tittade Dr. Richardson och hennes kollegor på 32 bukspottkörtelprover från ungdomar med diabetes som dog på 1950-talet och fann två olika kategorier. Vissa bukspottkörtlar verkade inte göra insulin ordentligt och upplevde en starkare attack av immunsystemet. De andra bukspottkörtelproven innehöll färre immunceller och visade tecken på att de var bättre på att göra insulin. Dr Richardson tillade att immunattacken verkade vara helt annorlunda i dessa två kategorier.
I ytterligare tester tittade forskare på blodprover tagna från 171 personer som hade diagnostiserats med typ 1-diabetes innan de fyllde 30 år. De hittade samma mönster: människor föll in i en av de två kategorierna, beroende på hur bra deras bukspottkörtel gjorde insulin.
Forskare drog slutsatsen att dessa kategorier tycks motsvara ålder. Resultaten tyder på att personer vars typ 1-diabetes involverade dålig insulinproduktion och en starkare immunattack tenderade att vara yngre.
Dr Richardson kallar denna grupp ”endotype 1” i studien och tillade:
– Ganska många under sju år faller i denna kategori.
Människor som diagnostiserades när de var 13 eller äldre tenderade att falla i kategorin ”endotyp 2” – vars bukspottkörtel hade färre immunceller. De i åldern 7–12 år när de diagnostiserats kan falla i någon av kategorierna.
– Resultatet är detsamma – de båda behöver insulin – men de kan ha kommit dit genom en annan väg, säger Dr Richardson.
Hon tillade att de två typerna kan reagera bättre med olika behandlingar i framtiden.
Till exempel kan personer med endotyp 2 dra nytta av behandling som bevarar bukspottkörtelcellerna som producerar insulin. En sådan behandling finns emellertid inte för närvarande.
Diabetes av typ 1 behandlas för närvarande med insulin, även om forskare har testat nya immunoterapier som dödar immuncellerna som attackerar bukspottkörteln.
Men medan kliniska prövningar på vuxna inte har varit avslutande, sade Dr Richardson att behandlingen kan fungera bättre hos yngre barn eftersom immunceller verkar spela mer en roll i tillståndet.
I en studie 2018 föreslog DRWF-finansierade forskare baserade i Sverige och Finland ett nytt klassificeringssystem för olika typer av diabetes med fem olika underkategorier, vilket kan hjälpa sjukvårdspersonal att förutse risken för allvarliga komplikationer och förbättra behandlingsförslag.
Dessa fynd baserades på ålder, kroppsmassaindex, blodsocker och insulinproduktion samt känslighet.
Dr Richardson och hennes team sa att en av endotyperna verkar överensstämma med en av dessa fem kategorier, men den andra inte – vilket kan göra det möjligt att det kan finnas sex typer av diabetes.
– Vi är oerhört glada att hitta bevis på att typ 1-diabetes är två separata tillstånd: T1DE 1 och T1DE 2. Betydelsen av detta kan vara enormt för att hjälpa oss att förstå vad som orsakar sjukdomen och i att låsa upp vägar för att förhindra framtida generationer av barn från att få typ 1-diabetes. Det kan också leda till nya behandlingar om vi kan hitta sätt att återaktivera vilande insulinproducerande celler i den äldre åldersgruppen. Detta skulle vara ett viktigt steg mot den heliga gral för att hitta ett botemedel för vissa människor, säger Professor Noel Morgan, University of Exeter Medical School.
Hälsa | Regionalt
Örebronyheter
Källa: drwf.org.uk
Related Posts
Latest News
-
Man är inte ensam i jul, nummer om man behöver prata
Polisen vill alla önska en god jul och samtidigt påminna...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Jennifer och Elias skriver uppsats i Brasilien
Jennifer Olsson och Elias Pihlström går Sjuksköterskeprogrammet vid Örebro universitet,...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Elin Sahlberg ny socialchef i Askersunds kommun
Den 1 mars börjar Elin Sahlberg på sitt nya jobb...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Kumla IBK går på julledighet som serieledare och tung förlorare
Helgen innan jul så spelade Kumla IBKs herrar och damer...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Mingel – *Makeriet* Lördag 21 December 2024
*Makeriet* 2024.12.21 Lördag Stig in till Makeriet och stanna upp! Andas...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Nattens händelser från polisen
Nedan följer ett urval av de ärenden som polisen har...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Nu släpps resorna inför vintern
Missade du att boka favorithotellet inför årets julresa? För dem...
- Posted december 22, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login