Tusentals personer kräver fler insatser mot tropiska sjukdomar

Fler än 16 000 personer har tagit ställning för att Sveriges regering ska satsa mer på forskning kring försummade tropiska sjukdomar och uppmärksamma dessa sjukdomar mer i globala hälsoinsatser.

På världsdagen tisdag 30 januari för försummade tropiska sjukdomar* lämnade Läkare Utan Gränser över underskrifterna från organisationens namninsamling 1,6 miljarder liv spelar roll till representanter för Socialdepartementet.

Totalt har 16 673 personer skrivit under uppropet, som kräver att Sverige ska agera mer kraftfullt för att bekämpa tropiska sjukdomar. Namninsamlingen har pågått sedan 26 april 2023.

– I samband med överlämningen satt vi ned och diskuterade frågan med ansvariga på Socialdepartementet, vilket var värdefullt. Vi hoppas nu se ett större engagemang för frågan om försummade tropiska sjukdomar från Sveriges sida framöver, säger Oliver Schulz, generalsekreterare på Läkare Utan Gränser.

Ökad global spridning till följd av ett varmare klimat

Trots att över 1,6 miljarder människor drabbas av försummade tropiska sjukdomar varje år, och att den globala spridningen av sjukdomarna ökar i spåren av klimatförändringarna, finns det knappt några effektiva vaccin, diagnosverktyg eller läkemedel.

I somras varnade EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) för att myggor som sprider denguefeber tog sig längre in över norra och västra Europa. Det finns ingen effektiv behandling mot dengue, samtidigt som beräkningar indikerar att runt 60 procent av världens befolkning kan löpa risk att drabbas av sjukdomen år 2080.

Försummade tropiska sjukdomar leder enligt WHO:s uppskattningar till 200 000 dödsfall varje år. Även om patienten överlever leder många av sjukdomarna till stora ärr och deformeringar av kroppsdelar vilket gör att människor stigmatiseras och isoleras.

Enorm brist på forskning och utveckling

Hittills är det framför allt låginkomstländer som drabbats och en mycket liten del av den medicinska forskningen i världen är inriktad på de här sjukdomarna. Det saknas därför effektiva vaccin och diagnosverktyg mot de flesta försummade tropiska sjukdomar, och läkemedlen är ofta gamla, dyra och ger svåra biverkningar.

Endast fyra nya läkemedel för att behandla försummade sjukdomar godkändes mellan 2000 och 2011. Detta motsvarar 1 procent av alla läkemedel som totalt godkändes under perioden.

Bristen på effektiva preventiva åtgärder och behandling ökar risken än mer för att sjukdomarnas spridning ska öka i takt med det allt varmare klimatet. Namninsamlingen uppmanar därför Sveriges regering att satsa mer på forskning kring försummade tropiska sjukdomar.

– Det behövs mer, inte mindre, forskningsbistånd för att få bukt med bristen på vaccin, diagnosverktyg och behandlingar, säger Oliver Schulz.

Uppropet kräver även att Sverige verkar för att tropiska sjukdomar ska uppmärksammas mer inom global hälsa.

– Det är avgörande att förbättra tillgången till grundläggande sjukvård på landsbygden eftersom det kan förhindra att människor smittas från början, fortsätter Oliver Schulz.

En av uppmaningarna uppnåddes i december

Namninsamlingen innehöll även en tredje uppmaning om att Sverige skulle verka för att världshälsoorganisationen WHO skulle godkänna förslaget om att lägga till noma, en mycket dödlig ansiktsätande sjukdom som främst drabbar barn, på listan över försummade tropiska sjukdomar. Under hösten anslöt Sverige sig till de länder som stöttade förslaget.

I december offentliggjorde WHO att noma kommer att läggas till på listan, vilket förhoppningsvis innebär ökade resurser mot att upptäcka och behandla sjukdomen.

–  Det är fantastiskt att ha fått en av uppmaningarna i vår namninsamling uppfylld redan innan den avslutades, säger Oliver Schulz och fortsätter:

– Att noma nu är inkluderad i WHO:s lista är avgörande, men inte det sista steget. Nu måste vi arbeta tillsammans för att säkerställa att noma förebyggs och att patienter med misstänkt sjukdom får tillgång till screening och diagnostisering så att behandling kan sättas in snabbt.

WHO lanserade under 2021 en plan för att minska sjukdom och dödsfall i försummade tropiska sjukdomar, med målet att reducera antalet personer som behöver vård med 90 procent till 2030.

– Ska detta mål nås är det är hög tid att agera. Med sin långa erfarenhet inom global hälsa kan och bör Sverige ta på sig en ledarroll i detta arbete, säger Oliver Schulz.

*Försummade tropiska sjukdomar enligt WHO:

Burulisår:
Hudinfektion orsakad av en mykobakterie, besläktad med tuberkelbakterien, som bryter ner hud, mjukdelar och benvävnad.

Chagas sjukdom:
Livshotande parasitinfektion som överförs via skinnbaggar, blodtransfusioner eller från mor till barn under graviditeten.

Denguefeber:
Orsakas av ett virus som överförs av myggor. Symtomen är influensaliknande och ibland utvecklas den till en svår form med hög dödlighet.

Dracunculiasis (guineamask):
Sprids via små kräftor som lever i sötvatten. Leder till intensiv klåda, kräkningar, feber, diarréer och yrsel.

Echinokockinfektion:
Orsakas av bandmaskar som får fäste i levern eller lungorna där de bildar cystor som innehåller larver.

Human African trypanosomiasis (sömnsjuka):
Orsakas av en parasit som överförs av tsetseflugor. Drabbar centrala nervsystemet och obehandlad är sömnsjuka dödlig.

Jordburna helminter:
Inälvsmaskar som sprids via jord som infekterats av mänsklig avföring. Leder främst till diarréer och viktnedgång.

Framboesi:
Drabbar hud, ben och leder och orsakas av bakterien Treponema pallidum pertenue.

Filariainfektion (elefantiasis):
Orsakas av rundmaskar som angriper lymfkärlen. I värsta fall kan hud och vävnader förtjockas så att kroppsdelar antar extrema proportioner.

Födoburna trematoder:
Flundremaskar som överförs till människa via fisk, skaldjur eller grönsaker och kan leda till allvarliga skador på levern och lungorna.

Leishmaniasis:
Parasitsjukdom som överförs av sandflugor. Den viscerala formen, kala azar, drabbar de inre organen och immunsystemet medan den kutana formen drabbar huden och ger sår och ärrbildningar.

Lepra (spetälska):
Orsakas av en bakterie som är lik tbc-bakterien. Sprids via luften och kan leda till deformerande hudförändringar.

Mycetom:
Orsakas av svampar. Sjukdomen drabbar oftast fötter, händer och ben, med svullen vävnad som följd.

Noma:
Bakteriell infektion som börjar i tandköttet och utvidgas till kinden. Den ansiktsätande sjukdomen drabbar runt 140 000 barn varje år och patienterna behöver oftast kirurgisk behandling och psykologiskt stöd.

Ormbettsförgiftning:
Bett från giftiga ormar kräver rätt motgift i tid, annars kan de leda till döden eller kräva amputation.

Onchocerciasis (flodblindhet):
Orsakas av rundmaskar som skapar knutor under skinnet, oftast kring skuldrorna och höfterna.

Rabies:
Orsakas av lyssavirus som utsöndras i saliven hos sjuka djur. Människor får oftast rabies via hundar och sjukdomen är nästan alltid dödlig när symtom väl uppstått.

Schistosomiasis (snäckfeber eller bilharzia):
Orsakas av inälvsmaskar vars larver invaderar huden och slemhinnorna, vilket kan påverka de inre organen.

Skabb:
Orsakas av en hudparasit som gör gångar i hudens yttersta lager och lägger sina ägg där. Ger svår klåda.

Taeniasis och cysticerkos:
Orsakas av svinbandmasken Taenia. Taeniasis är en lindrig tarminfektion medan cysticerkos kan leda till allvarliga neurologiska symtom.

Trakom:
Infektion i ögats bindhinna som orsakas av bakterien Chlamydia trachomatis. Den vanligaste infektiösa orsaken till blindhet i världen.

Hälsa
Örebronyheter

Källa: Läkare Utan Gränser

Related Posts

• 

  Kross när Örebro HK vann borta mot MoDo
  Kross när Örebro HK vann borta mot MoDo
• 

  Tankarna flyr mig, foton på gossen och cykeln
  Tankarna flyr mig, foton på gossen och cykeln
• 

  Länstrafikens dom mot den växande småorten
  Länstrafikens dom mot den växande småorten
• 

  Besvara enkät om det civila samhället
  Besvara enkät om det civila samhället

You must be logged in to post a comment Login