Home   >   Politik   >   Tusentals kräver att politikerna tar ansvar för sin retorik

Tusentals kräver att politikerna tar ansvar för sin retorik

By on 1 september, 2018

På två veckor har över 20 000 människor skrivit under #inteminröst, Amnesty Sveriges öppna brev till Sveriges politiker. Bakom initiativet står över 20 organisationer, bland dem till exempel RFSL, Fatta, Förorten mot våld, Riksteatern och Streetgäris.

Amnesty har sett en oroande förskjutning i det politiska samtalet. Grupper ställs mot varandra. Människor benämns som problem och hot.

Våra politiker är med och sätter tonen för debattklimatet. Det påverkar hur människor pratar – i fikarummet, på skolgården, vid middagsbordet – och i förlängningen hur de agerar. Därför spelar det roll vad våra politiker säger och hur de säger det. Ord och resonemang kan syresätta fördomar och bana väg för rasistiska angrepp.

Amnesty ser allvarligt på den här utvecklingen som riskerar att öka utsattheten för både grupper och individer, och riskerar att skapa ett klimat där många människor inte känner sig trygga, delaktiga eller välkomna. En oansvarig retorik kan förstärka stereotyper, syresätta fördomar och rasism, och riskerar att bana väg för angrepp mot etniska eller religiösa grupper. Därför har organisationen dragit igång initiativet #inteminröst som pågår fram till valet.

– Amnestys budskap är att våra politiker behöver ta ansvar för hur den politiska debatten förs. Ett ord är inte bara ett ord. Vi vill att våra politiker tar fighten mot fördomar, utmanar stereotyper och står upp mot diskriminering. Och en retorik som värderar människor efter hudfärg, etnicitet eller religion får #inteminröst, säger Anna Lindenfors, generalsekreterare för Amnesty Sverige.

Amnesty samlar in underskrifter till ett öppet brev som kräver att våra politiker tar ansvar för sin retorik. Genom brevet vill Amnesty samla dem som delar vår oro och visa att vi är många. Brevet kommer att överlämnas till riksdagspartierna den 7 september.

– Genom att visa att vi är många som står bakom kravet och delar oron tror vi att brevet kan ha en reell påverkan. Det har vi sett många gånger förut, säger Anna Lindenfors.

Bakgrund
Amnestys två senaste årsrapporter har lyft fram hur skrämselpropaganda i ökande grad används för att ställa rättigheter mot varandra och göra skillnad på grupper av människor. En sådan retorik är farlig, den polariserar samhällen och skapar motsättningar genom att måla fram ett Vi och ett Dom.

Studier visar att hatbrotten på ett år ökade med 45 procent i USA under Trumps första år som president jämfört med året innan, samma sak hände i Storbritannien i samband med folkomröstningen om Brexit år 2016, då ökade hatbrotten med 42 procent jämfört med året innan. Hatbrotten hade starka kopplingar till den politiska retoriken, och de grupper som beskrevs negativt i valkampanjerna var också de vars utsatthet för hatbrott ökade. Direkta citat från politiker användes i samband med attackerna.

Nätverket Open Act, ett partipolitiskt oberoende nätverk bestående av yrkesverksamma inom kommunikationsbranschen som vill främja ett mer inkluderande Sverige, har analyserat politikers retorik i gällande utsatta grupper i Sverige mellan 2008-2018 och sett en retorisk förskjutning där politiker i allt större utsträckning benämner människor och grupper, som till exempel “asylsökande”, “utrikesfödda” och “flyktingar”, som hot och problem. De har analyserat 15 TV-sända partiledardebatter under tio års tid och funnit att retoriken förändrades markant efter hösten 2015 och att den därefter fortsatt att hårdna.

Politik | Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login