Home   >   Senaste nyheter   >   Tusentals fördrivna irakier som misstänks för” kopplingar till IS” riskerar nya övergrepp när flyktingläger stängs

Tusentals fördrivna irakier som misstänks för” kopplingar till IS” riskerar nya övergrepp när flyktingläger stängs

By on 24 november, 2020
©Amnesty International

Amnesty International konstaterar i en ny rapport att tusentals fördrivna irakier som misstänkts för att på något sätt kunna kopplas till den väpnade grupp som kallar sig Islamiska staten och som redan utsatts för godtyckliga frihetsberövanden, påtvingade försvinnanden och orättvisa rättegångar nu riskerar att utsättas för nya övergrepp.

Detta efter att irakiska myndigheter har beslutat att stänga ner flyktingläger trots att det saknas förutsättningar för att personerna ska kunna återvända hem på ett säkert sätt.

Rapporten Marked for Life: Displaced Iraqis in cycle of abuse and stigmatization avslöjar hur de centrala irakiska myndigheterna, tillsammans med Kurdistans regionala regering (KRG), fortsätter att stigmatisera fördrivna personer som misstänks för kopplingar till IS genom att hindra att de får tillgång till handlingar som är nödvändiga för anställning, utbildning, sociala förmåner och fri rörlighet. Tusentals familjer i Irak känner fortfarande inte till vad som hänt deras försvunna nära och kära eller var de befinner sig.

De senaste veckorna har irakiska myndigheter drivit på stängningen av olika läger, däribland lägren Ninewa och Karbala i Bagdad, vilket utsätter tusentals personer för fara när de istället hamnar i osäkra tillfälliga boenden eller har skickats tillbaka till områden som de ursprungligen kom ifrån, trots att många känner en rädsla för vad som då kan hända.

— De irakiska myndigheterna och KRG måste omgående ta itu med den pågående kollektiva bestraffningen av internflyktingar som misstänks för band till IS, och det måste ske som en integrerad del i de nationella planerna när det gäller att stänga lägren. De här “kopplingarna” kan ju ibland bara bestå av rykten. De här lägren är för tillfället den enda möjligheten för tusentals människor att kunna söka skydd, säger Madelaine Seidlitz, jurist och ansvarig för arbetet med flyktingar och migranter vid Amnesty Sverige.

— För att förhindra att våldsspiralen fortsätter måste irakiska myndigheter garantera att ingen straffas för någon annans brott, att alla irakier kan erhålla nödvändiga handlingar och att anhöriga får besked om var försvunna personer befinner sig. Internflyktingar måste ges meningsfulla val för framtiden, och återvändanden måste vara värdiga, säkra och hållbara, säger Lynn Maalouf, Amnesty Internationals biträdande regionchef för Mellanöstern och Nordafrika.

Rapporten baseras på utredningar som genomförts på plats och på distans mellan november 2018 och oktober 2020. Amnesty har besökt sju internflyktingsläger och har intervjuat 119 internflyktingar, 15 hjälparbetare samt olika FN-tjänstemän. Amnesty har dokumenterat 67 individuella fall med personer som gripits för misstänkta kopplingar till IS och utsattes för påtvingade försvinnanden av irakisk militär och irakiska säkerhetsstyrkor mellan åren 2017 och 2019. Av dessa är 61 män, tre kvinnor och tre pojkar som var under 18 år när de aktuella händelserna ägde rum.

Nekas en säker och trygg framtid

Personer som misstänkts för att ha band till IS, och deras släktingar som stigmatiserats och bestraffats på samma sätt, har länge stött på en rad hinder när de behöver få tillgång till eller förnya olika dokument. Säkerhetsstyrkor som finns på plats vid direktorat för medborgarskap och ID-frågor har rutinmässigt utsatt personer för trakasserier och skrämseltaktiker. Många säger att de inte kommer att göra några nya försök att få tillgång till handlingar eftersom de inte vill utsättas för samma behandling igen.

När myndigheterna stämplar en person som en person med misstänkt IS-koppling kan det leda till att personen utsätts för våld, fördrivning eller andra hinder för en säker framtid — detta även efter en frikännande dom.

Abed, som är 23 år, och som blev släppt från Asayishhäktet där han frihetsberövades under tre år innan en domstol i den kurdiska regionen i Irak (KR-I) frikände honom från misstankar om IS-medlemskap på grund av bristande bevis, berättade för Amnesty hur han fruktade för sin säkerhet.

— I Irak finns det inget större eller farligare än att bli kallad för ‘Daeshi’ [IS-medlem]. Ett ord och du är borta. Jag brukade hoppas på ett normalt liv. Men nu går vi alla omkring som måltavlor för prickskyttarna.

De män och pojkar som släppts från att ha suttit häktade i den kurdiska regionen i Irak och som pratat med Amnesty uttryckte alla en oro för att de än en gång skulle bli gripna av centrala irakiska myndigheter och utsättas för tortyr och orättvisa rättegångar om de försökte återvända till sina hemprovinser Kirkuk, Ninewa och Salah al-Din. Deras oro baserades framförallt på hot riktade mot deras familjer och olika rapporter om hur släktingar, vänner och andra män och pojkar hade blivit gripna igen, häktade och sedan släppta av KRG:s myndigheter. Gripandena — som mestadels utförts av nationella säkerhetstjänsten, men också av bland andra PMU (shia-milisen Popular Mobilization Unit) och den militära underrättelsetjänsten — gjordes vid “check-points” intill personernas hemregioner eller strax efter det att de återvänt hem.

Tidigare frihetsberövade, familjemedlemmar till personer som gripits på grund av misstänkta band till IS, samt kvinnor som nu blivit överhuvuden i sina familjer efter att manliga släktingar försvunnit eller dött under konflikten och som misstänkts för kopplingar till IS har berättat för Amnesty att de upplevde att internflyktningsägren i KR-I och i Ninewaprovinsen var de enda sättet de kunde få skydd på, med tanke på den behandling och det våld de riskerar utanför lägren.

— Den irakiska regeringen vill avsluta ett smärtsamt kapitel i den här konflikten genom att stänga ner lägren och låta internflyktingarna återvända. Men det är otroligt viktigt att personer som återvänder inte försätts i fara, säger Lynn Maalouf.

Godtyckliga frihetsberövanden, påtvingade försvinnanden och tortyr

I kampen mot IS har irakiska och kurdiska myndigheter gripit fördrivna män och pojkar vid kontrollstationer, frontlinjer, flyktingläger, under militära insatser och efter att de återvänt till sina hemregioner. KRG:s myndigheter har utsatt män och pojkar så unga som 14 år för godtyckligt frihetsberövanden, tortyr och orättvisa rättegångar. Irakiska säkerhetsstyrkor har gripit män, kvinnor och pojkar som sedan försvunnit. De som har frisläppts, även de som frikänts eller frigetts utan åtal, deras anhöriga och familjer till personer som försvunnit stigmatiseras på grund av det här. Det är en stigmatisering som till stor del förstör hoppet om en trygg framtid.

Av de 115 fall som dokumenterats av Amnesty frihetsberövades 48 män och pojkar av Asayish (KRG:s primära säkerhetsbyrå), medan 67 personer utsattes för påtvingade frihetsberövanden av irakiska militär- och säkerhetsstyrkor i Ninewa.

Asayishmedlemmar som genomförde gripandena hävdade att personernas namn stod på en lista över efterlysta personer eller så angav de inga skäl alls för gripandet. Flera personer som tidigare frihetsberövats blev informerade av förhörsledarna att gripandena baserades på rapporter från informanter.

I vissa fall misshandlade den irakiska säkerhetstjänsten de gripna personerna, satte på dem handfängsel och ögonbindel, placerade dem i stresspositioner och förde sedan iväg dem. Denna behandling utgör troligen tortyr eller annan illabehandling enligt folkrätten.

Alla män och pojkar som frihetsberövats av Asayish berättade att de utsatts för tortyr eller annan illa-behandling i ett försök att tvinga fram ett “erkännande” från dem. Många blev slagna med knytnävar, rör eller slangar. En man blev hotad med att hans kvinnliga släktingar skulle utsättas för sexuellt våld.

Rapporten avslöjar hur män och pojkar hölls i förvar under flera veckor eller månader utan att skickas vidare till rättsliga myndigheter.

Frihetsberövade som ställdes inför rätta i Erbil blev ofta dömda under KR-I:s vagt formulerade anti-terrorismlag. Deras rättegångar levde inte upp till den internationella standard som krävs för en rättvis rättegång, varken för vuxna eller ungdomar. Oavsett om de här personerna blev frisläppta utan att åtal väckts, frikända eller släppta efter ett avtjänat fängelsestraff har deras rörelsefrihet inskränkts godtyckligt.

Amnestys krav och rekommendationer

Irak har anslutit sig till FN:s konvention om skydd mot påtvingade försvinnanden. Irak har därför en skyldighet att utreda och lagföra personer som genomför, ger order om, uppmanar till eller försöker att genomföra ett påtvingat försvinnande. Myndigheterna måste därutöver genast sätta stopp för tortyr och annan illabehandling, och säkerställa att frihetsberövade personer hålls under värdiga förhållanden, fysiskt och psykiskt.

Amnesty kräver också att centrala Iraks och KRG:s myndigheter säkerställer att de effektivt kan kommunicera med varandra om information som gäller gripanden, fällande domar, frikännanden och frisläppande av individer som gripits och/eller är prövade i olika delar av Irak.

Amnesty har dokumenterat en mängd brott som begåtts av IS i Irak — varav vissa utgör krigsbrott och brott mot mänskligheten — och konstaterar att den väpnade gruppen fortsätter att utsätta civila för fara i Irak än i dag. Amnesty är också medvetna om de enorma utmaningar som KRG och de irakiska myndigheterna står inför i och med deras plikt att skydda alla civila på deras områden samt säkerställa att IS förövare ställs inför rätta och motverka straffrihet..

Amnesty förblir emellertid mycket oroade över att myndigheterna misslyckas med att säkerställa rättvisa rättegångar för misstänkta IS-förövare enligt den internationella folkrättsliga standarden, och att personer döms till döden. Amnesty är också oroade över myndigheternas underlåtenhet att utkräva ansvar av personer som är anställda av irakiska och KRG:s säkerhetstjänster och har gjort sig skyldiga till internationella brott.

— Rättvis, effektiv och transparent lagföring av brott som begåtts av alla sidor i konflikten är grundläggande för att ge myndigheterna en hållbar bas för att kunna övervinna IS destruktiva arv, säger Lynn Maalouf. 

Världen
Örebronyheter

Källa Amnesty International

You must be logged in to post a comment Login