Home   >   Senaste nyheter   >   Tunt snötäcke kan ge tidig vår

Tunt snötäcke kan ge tidig vår

By on 21 mars, 2025
Genrebild

Igår var det dags för vårdagjämningen, som betyder att dag och natt är lika långa i hela landet. Våren verkar komma tidigt i år, men den kommer vid olika tidpunkter i olika landsdelar och det finns växter som visar vårtecken redan före vårdagjämningen, medan andra gör det senare, även på sydligare breddgrader. Norra Sverige är fortfarande täckt av snö, men ovanligt lite i år. Hur påverkar detta vårblommorna fram till valborgshelgen?

Då kan vem som helst rapportera in observationer av våra vanligaste vårtecken just där de befinner sig till ”Vårkollen”, och därmed bidra till bättre kunskap om klimatförändringarnas följder.

Vårens ankomst är ett av de tydligaste tecknen man kan se på klimatförändringar, men variationen år från år är stor och därför är det svårt att veta om en tidig vår är ett sådant tecken, eller bara en ”normal” avvikelse. Under de senaste årtiondena har vårtecknen i Sverige dock kommit i genomsnitt 11 dagar tidigare än för hundrafemtio år sedan, även om våren vissa år till och med har kommit senare än förr. Olika arter och olika delar av landet påverkas dessutom olika.

Medborgarforskning

Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar kring frågan hur långt vårtecknen har hunnit vid Valborg och alla kan hjälpa till att besvara den. Vårkollarna från 2015–2024 har visat att flera av dessa vårtecken numera ofta syns 70–80 mil längre norrut än vad som var normalt för 150 år sedan, men hur blir det i år?

— De flesta längtar till våren och spanar därför efter vårtecken, vilket vi ser bland annat på sociala medier. Dessa spaningar kan också komma till nytta för vetenskapen, ifall allmänheten också rapporterar dem till oss via Vårkollen, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.

Alla kan agera medborgarforskare genom att gå ut i naturen under valborgshelgen (30 april–1 maj), spana efter följande arter, tussilago, blåsippa, vitsippa, hägg (blomning), sälg (blomning) och björk (lövsprickning), och rapportera vad man ser till www.vårkollen.se. På så vis får botaniker och forskare också koll på hur det ser ut just i år, jämfört med tidigare år i modern tid och historiskt. Ännu tidigare vårtecken kan allmänheten, med fördel, rapportera redan nu, på hemsidan för Naturens kalender.

Tecken på klimatförändringens effekter

Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer vid samma tid år från år, kan forskningen och miljöövervakningen hålla koll på hur olika växter påverkas av denna i olika delar av landet. När allmänheten gör observationer i Vårkollen under många år, kan man jämföra dessa med de som gjordes över hela landet för hundrafemtio år sedan (fr.o.m. år 1873), då en liknande, landsomfattande insamling av observationer startade.

— Vid flera av de senaste åren har vi sett att de tidiga vårblommorna har blommat i hela landet, utom just i de norra delarna som fortfarande varit snötäckta vid Valborg och därför inte blommat längre norrut än förr i tiden, säger Ola Langvall från Sveriges lantbruksuniversitet, som är samordnare för Svenska fenologinätverket. När snötäcket i år är ungefär lika tunt vid Vårdagjämningen som det tidigare har varit vid Valborg, förväntar vi oss att dessa arter kommer att blomma ännu längre norrut i år, om snötäcket krymper i normal takt, fortsätter han.

Miljöövervakning

Svenska fenologinätverket, genom Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen, vill veta hur långt våren har kommit i alla delar av vårt land, genom att få allmänheten att delta i Vårkollen den 30 april–1 maj, oavsett var man bor i landet. Olika vårtecken syns vid olika tidpunkter, beroende på om de skådas längst ner i södra Sverige eller långt upp i norr och därför vill nätverket veta hur långt in i våren några av våra vanligaste vårtecken har kommit.

Vårkollen är en del av den miljöövervakning som kallas Naturens kalender, där frivilliga bidrar till att dokumentera växternas anpassning till årstiderna, från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och olika arters aktivitetsperioder är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras till följd av klimatförändringen. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i naturen och som därmed behöver kunskap om hur detta förändras.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Sveriges Lantbruksuniversitet
Sveriges lantbruksuniversitet och Vårkollen
Sveriges lantbruksuniversitet är huvudman för Svenska fenologinätverket och samordnar de aktiviteter som nätverket driver under ett paraply kallat Naturens kalender. Vårkollen är en av dessa, som anordnas i samarbete med Svenska Botaniska Föreningen (SBF). Under Trädgårdsmässan i Älvsjö den 27–30 mars finns SBF på plats med monter, bland annat med information om Vårkollen.

You must be logged in to post a comment Login