Tufft år ekonomiskt för SHL – nytt mångmiljonavtal skapar en ljusare framtid för klubbarna

Rapporten ”Hur mår svensk elithockey?” från revisions- och rådgivningsföretaget EY analyserar årsredovisningar för SHL-klubbarna från de senaste fem åren. Analysen identifierar bl.a. eventuella samband mellan klubbarnas ekonomiska förutsättningar och idrottsliga framgångar. Rapporten visar att för andra året i rad är klubbarnas totala rörelseresultat (exklusive engångsposter) negativt och 8 av 14 klubbar som gör ett negativt rörelseresultat (exklusive engångsposter), dvs. att kostnader överstiger intäkterna. Personalkostnader utgör 62 procent av den totala kostnaderna.

– Rapporten visar att över hälften av klubbarna har löpande kostnader som överstiger de återkommande intäkterna. Det är inte en hållbar situation på sikt. Personalkostnader är klubbarnas överlägset största kostnadspost och under 2017/2018 ökade de totala lönekostnaderna med 32 miljoner kronor, säger Mikael Bergsten, partner och auktoriserad redovisningskonsult på EY samt medförfattare till rapporten.

Bäst finansiell ställning har Färjestad som har högst soliditet och eget kapital. Färjestads egna kapital är 108 miljoner kronor, vilket är mer än dubbelt så mycket som Skellefteå AIK, klubben med näst högst eget kapital.

Högre krav på att prestera sportsligt och ekonomiskt
Nytt för i år är att samtliga klubbar upprättar koncernredovisning och det ger även en mer rättvisande bild av det egna kapitalet. Samtliga klubbar, bortsett från Karlskrona HK som åkte ur SHL, klarar licenskravet på 4 miljoner kronor i eget kapital. Licenskraven kommer att höjas successivt fram till 2022. Det nya avtalet mellan SHL och C More kommer att ge klubbarna 16–21 miljoner kronor mer i ersättning varje säsong. Det är en ökning med 55-72 procent vilket ger klubbarna goda möjligheter att stärka sina finanser och möta de ökade kraven på eget kapital.

– Pressen att prestera såväl sportsligt som ekonomiskt har kanske aldrig varit större i SHL. Det återstår att se om klubbarna kan klara de ökade licenskrav genom årliga vinster. Likt föregående år har endast 7 klubbar mer än 10 miljoner kronor i eget kapital som är kravet år 2022. Övriga klubbar bör börja tänka på framtiden redan nu för att kunna behålla sina elitlicenser, säger Carlos Esterling, partner och auktoriserad revisor på EY samt medförfattare till rapporten.

Rapporten innehåller flera analyser som visar att klubbarnas ekonomiska förutsättningar har en viss påverkan på den sportsliga prestationen. Det finns ett samband mellan lönekostnad och slutplacering i grundserien. De klubbar som har råd att rekrytera de bästa spelarna, som också kostar mest i lön, får ofta utdelning i form av bra tabellplaceringar. Det går också att se ett samband mellan nettoomsättning och sportslig prestation. Det finns ett samband mellan nettoomsättning i förhållande till placering. Klubbarna med hög nettoomsättning placerar sig ofta högt upp i tabellen, men med undantag för t.ex. HV71 och Brynäs IF. De omsätter mest av samtliga lag i SHL, men slutade på åttonde respektive tionde plats i grundserien.

Så mycket hade klubbarna i eget kapital på koncernnivå 2017/2018*

1. Färjestad BK 108,5 mkr
2. Skellefteå AIK 52,0 mkr
3. HV71 47,6 mkr
4. Frölunda HC 26,0 mkr
5. Växjö Lakers 25,4 mkr
6. Djurgårdens Hockey 23,4 mkr
7. Brynäs IF 14,1 mkr
8. Luleå HF 9,2 mkr
9. Örebro HK 6,1 mkr
10. Mora IK 5,4 mkr
11. Malmö Redhawks 5,0 mkr
12. Rögle BK 4,4 mkr
13. Linköping HC 4,3 mkr
14. Karlskrona HK -7,9 mkr

Sport | Hockey
Örebronyheter