- Våld är inte en privatsak
- Askersunds kommunfullmäktige på måndag den 25 november
- Ny vägledning för läkemedelsanvändning hos djur
- ”Att resa sig upp” av Leia
- Kross när Örebro HK vann borta mot MoDo
- Tankarna flyr mig, foton på gossen och cykeln
- Länstrafikens dom mot den växande småorten
- Besvara enkät om det civila samhället
- Öppet hus på Pihlskolans gymnasium i Hällefors
- Lindesbergs kommunstyrelse sammanträder
Tarmens ytskikt ändrar storlek vid bakterieangrepp
Tarmens slemhinna har en stor yta för att maximera upptag av näringsämnen och föda från kosten. Detta gör den dock också sårbar för angrepp från aggressiva tarmmikrober. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar nu att slemhinnans ytskikt, det så kallade epitelet, kan dra ihop sig snabbt och lokalt då det känner igen ett bakterieangrepp. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.
Varje år drabbas flera hundra miljoner människor på jorden av någon form av bakterieinfektion i tarmen. De här infektionerna är ofta svåra att behandla. Antibiotika kan slå ut normalfloran i tarmen och miljön bjuder på många gömställen där bakterier kan komma undan. Den ökande resistensutvecklingen gör också att många sorters antibiotika inte längre biter på bakterierna.
Mikael Sellins forskargrupp vid Uppsala universitet/SciLifeLab studerar tarmslemhinnans samspel med mikroorganismer. Genom att förstå hur tarmslemhinnan särskiljer mellan vän och fiende och ändrar sitt beteende därefter hoppas forskarna att det i förlängningen ska gå att designa bättre behandlingar mot aggressiv bakteriesjukdom.
Aggressiva tarmbakterier såsom exempelvis Salmonella har förmåga att invadera in i slemhinnans epitelceller och sedan spridas vidare i kroppen. I den nya studien fann forskarna att ett proteinkomplex – en så kallad inflammasom – som finns placerad inne i epitelcellerna, blixtsnabbt känner igen intrånget. Inflammasomen skickar larmsignaler till andra epitelceller i omgivningen vilket leder till att de drar ihop sig, likt muskelvävnad. Detta ökar packningen av epitelcellerna lokalt i infekterade områden, vilket visade sig vara nödvändigt för att epitelet ska undvika att slitas sönder på grund av de skador som infektionen senare orsakar.
Studien har varit möjlig att genomföra tack vare ny teknologi för att odla tarmvävnad från både mus och människa utanför kroppen. Med avancerad mikroskopi kan forskarna följa i realtid hur aggressiva bakterier invaderar tarmslemhinnan och hur slemhinnan svarar på angreppet.
Förutom forskargruppen som leds av Mikael Sellin har flera andra forskare vid Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset och internationella lärosäten bidragit till studien.
Hälsa | Regionalt
Örebronyheter
Källa: Uppsala universitet
Related Posts
Latest News
-
Våld är inte en privatsak
Mäns våld mot kvinnor är en brottslighet som ofta sker...
- Posted november 22, 2024
- 0
-
Nya öppettider för förskola och fritidshem
Från 1 januari 2025 kommer det att göras vissa ändringar...
- Posted november 22, 2024
- 0
-
Askersunds kommunfullmäktige på måndag den 25 november
På måndag den 25 november klockan 18.00, hålls årets sista...
- Posted november 22, 2024
- 0
-
Ny vägledning för läkemedelsanvändning hos djur
Nu under Antibiotikaveckan lanserar Länsstyrelsen Örebro län, en ny myndighetsgemensam...
- Posted november 22, 2024
- 0
-
Webbplatser med koppling till Black Friday majoriteten är inte säkra
IT-säkerhetsföretaget Check Point Software varnar för nätfiskeattacker under Black Friday....
- Posted november 22, 2024
- 0
-
Alla elever får rätt till bemannade skolbibliotek
Elevers tillgång till skolbibliotek ser i dag mycket olika ut....
- Posted november 22, 2024
- 0
-
Flest viltolyckor sker under vintern
Under den mörka årstiden sker flest viltolyckor med viltarter som...
- Posted november 22, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login