Home   >   Senaste nyheter   >   Sydsudan: Lamslaget rättssystem gör att straffriheten för krigsbrott fortsätter

Sydsudan: Lamslaget rättssystem gör att straffriheten för krigsbrott fortsätter

By on 8 oktober, 2019
Arkivbild.

Ända sedan december 2013, när konflikten i Sydsudan bröt ut, har sydsudanesiska myndigheter låtit straffrihet frodas när det gäller allvarliga människorättskränkningar, krigsbrott och brott mot mänskligheten – och bara ett fall har gått till åtal. Det konstaterar Amnesty International i en ny rapport.

Rapporten “Do you think we will prosecute ourselves: No prospects for accountability in South Sudan” visar på ett rättssystem som är lamslaget på grund av bristen på oberoende. Åklagare följer direktiv från den styrande makten och i avsaknaden av sådana direktiv undersöker de inte allvarliga brott.

– Från Juba till Malakal, Wau, Bentiu och på andra ställen har en lång rad fruktansvärda övergrepp mot civila utförts. Sydsudans regering har svarat med att tillsätta undersökningskommittéer vars rapporter sällan blir färdiga. Blir rapporterna ändå färdiga så ignorerar de i stort sett helt brott som är utförda av regeringsstyrkor, säger Joan Nyanyuki, Amnesty Internationals chef för Östafrika.

– Att inte myndigheternas åtalat och straffat förövarna av brott som begåtts mot internationell rätt och som utförts av både regeringen och oppositionella väpnade grupper gör att folket i Sydsudan är i behov av en effektiv, alternativ, juridisk mekanism.

I nuläget kan president Salva Kiir godkänna eller förkasta domslut från militärdomstolarna, vilket ger honom veto över vad som borde vara en oberoende juridisk process. Vid minst två tillfällen har presidenten också avskedat domare vid civila domstolar, vilket är ett brott mot den nationella lagstiftningen.

Dessutom förnekar myndigheterna i Sydsudan innehållet i trovärdiga rapporter som inbegriper väpnade styrkors inblandning i allvarliga människorättskränkningar. När presidenten svarar med att tillsätta undersökningskommittèer saknar de oberoende och är partiska, och resulterar inte i rättegångar – förutom i ett enstaka fall.

Många offer hade hoppats på rättvisa genom den hybriddomstol (Hybrid Court for South Sudan – HCSS) som regeringen lovade inrätta både när den skrev under 2015 års fredsavtal och när den 2018 återupprättade fredsavtalet. Men hybriddsomstolen har fortfarande inte etablerats.

– I och med den sydsudanska regeringens misslyckande när det gäller att agera mot de fruktansvärda brott som begåtts de senaste sex åren måste nu den Afrikanska unionen sätta en deadline för myndigheterna när det gäller att signera de nödvändiga juridiska dokument som behövs för att hybridomstolen ska kunna etableras. Den deadlinen får inte överstiga sex månader, säger Joan Nyanyuki.

– Om de inte kan leva upp till det, måste den Afrikanska unionen ensidigt etablera en ad hoc tribunal för Sydsudan för att skapa en oberoende mekanism som kan skipa rättvisa till de otaliga offer för brott begångna under den pågående konflikten.

Bara ett åtal och otaliga amnestier
I september 2018 dömde en militärdomstol tio regeringssoldater för mordet på en journalist och för att ha våldtagit hjälparbetare på hotellet Terrain i juli 2016. Detta är det enda åtalet hittills när det gäller brott som begåtts i konflikten, och att det här målet kom till berodde mycket på påtryckningar från utländska regeringar som ville ha upprättelse och rättvisa för sina medborgare.

Tillvägagångssättet vid rättegången reste dock allvarliga farhågor kring rätten till en rättvis rättegång. Dessutom saknar militärdomstolar jurisdiktion att pröva brott mot civila enligt den nationella lagstiftningen i Sydsudan. Dessa brott skulle egentligen ha blivit prövade i civila domstolar, enligt internationell praxis.

Amnesty har också dokumenterat det frekventa utfärdandet av generella amnestier från presidenten – vilka bryter mot internationell rätt och nekar offers rättigheter till sanning, rättvisa och skadestånd.

Ett exempel på det är hur presidenten utfärdade amnestier för alla väpnade styrkor som var inblandade i allvarliga människorättskränkningar under attackerna i Juba i december 2013, ett annat exempel är hur presidenten tillsatte en utredning kring det som hände i Malakal, där regeringsstyrkor attackerade internflyktingar och minst 29 personer dödades och 140 skadades, och där det inte stod något alls i rapporten om regeringsstyrkornas inblandning.

Vid flera tillfällen har också personer som har FN-sanktioner mot sig på grund av deras påstådda inblandning i brott mot internationell rätt blivit befordrade inom arméen eller erbjudna poster inom det styrande partiet.

Världen
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login