Home   >   Senaste nyheter   >   Sverige är beroende av koboltimport för grön omställning

Sverige är beroende av koboltimport för grön omställning

By on 17 maj, 2021

Kobolt är i rampljuset. Tillgången lyfts fram som kritisk för den gröna omställningen och utvinningen kritiseras. Men hur används kobolt, var finns det och hur blir utvinningen mer rättvis? Det och mycket mer framgår i en ny SGU-rapport.

Koppar-koboltmalm från småskalig utvinning i södra Demokratiska republiken Kongo.

Kobolt är en viktig råvara i det moderna samhället. Användningen inom industrin är mycket stor, och metallen är central i teknik för grön omställning. Samtidigt är utvinningen i Europa mycket liten. Men var i världen finns kobolt, finns det i Sverige, och hur mycket återvinns? Kan kobolt ersättas av andra metaller och hur mycket behövs för en grön omställning? Det är några aktuella frågeställningar som tas upp i SGUs nya rapport ”Mineralmarknaden: Tema kobolt”.

Kobolt är en viktig pusselbit i högpresterande batterier som behövs för klimatsmart teknik, men metallen är sällsynt och brytningen sker på väldigt få platser på jorden, och då på flera håll under tveksamma förhållanden vad gäller miljö och mänskliga rättigheter.

– Det behövs åtgärder för att ta ansvar och förbättra den produktion som kommer från konfliktzoner, exempelvis genom utökat, riktat utvecklingssamarbete, framför allt då framtidens kobolt med största sannolikhet fortfarande huvudsakligen kommer brytas i DR Kongo, säger Pontus Westrin, statsgeolog på SGU.

– SGUs kartläggning av kobolt, hur det produceras och hur det används, är en viktig del av arbetet med att utveckla mer hållbara försörjningskedjor för kritiska material. Vi måste öka återvinningen, men också leta efter egna tillgångar i vårt närområde, säger Anneli Wirtén, generaldirektör på SGU.

Läs rapporten här

Några fakta om kobolt från rapporten

  • Kobolt har inte utvunnits i Sverige på mer än hundra år. Vi importerar 350 ton kobolt främst till stålindustrin för framställning av specialstål, men också 650 ton kobolt i litiumjon-batterier.
  • Kobolt förekommer oftast i låga halter tillsammans med andra metaller, främst nickel och koppar.
  • Sverige har ett antal kända fyndigheter med kobolt, men dessa är generellt små och/eller har låga halter. Bredden på fyndigheter visar dock en potential för att hitta malm i Sverige, men i dagsläget står potentiell brytning av kobolt i Sverige långt bort.
  • Intresset för kobolt syns i en ökad prospekteringsaktivitet Sverige, .
  • Mängden kobolt i varje enskilt elfordonsbatteri förväntas minska. Samtidigt växer efterfrågan på batterier dramatiskt, vilket får den totala efterfrågan att öka. År 2030 förutspås antalet svenska elfordon uppgå till 400 000, vilket motsvarar cirka 9 000 ton kobolt.
  • Northvolts batterifabrik i Skellefteå beräknas vid full kapacitet producera , till det kan det behövs uppemot 6500 ton kobolt per år.
  • Demokratiska republiken Kongo (DR Kongo) har de absolut största koboltreserverna i världen, mer än hälften.
  • DR Kongo är den största producenten av kobolt med en global andel på 70 procent. Höga koboltpriser och stor efterfrågan gör att nya länder (USA, Madagaskar, Mexiko, Filippinerna och Vietnam) har börjat utvinna kobolt.
  • Industriell, storskalig produktion står för 70–85 procent av koboltproduktionen i DR Kongo, medan den återstående andelen kommer från småskalig utvinning.
  • Den småskaliga utvinningen av kobolt i DR Kongo är en inkomst för många men samtidigt en fattigdomsfälla, där människor och miljö far illa i den hantverkarmässiga, oreglerade, utvinningen av kobolt. Oreglerad mineralutvinning i DR Kongo göder korruption och motverkar demokratisk utveckling.

Regionalt
Örebronyheter

Källa: Sveriges geologiska undersökning

You must be logged in to post a comment Login