Home   >   Senaste nyheter   >   Svenskarna fortsätter äta allt mindre importerat kött

Svenskarna fortsätter äta allt mindre importerat kött

By on 5 mars, 2019
Arkivbild

Under 2018 minskade svenskarnas förbrukning av importerat kött för andra året i rad, samtidigt som den svenska köttproduktionen ökade och handelsnettot förbättrades. Både den minskade förbrukningen av importerat kött och en ökad marknadsandel för svenskt kött beror till stor del på ett växande intresse för hållbarhetsfrågor i samhället.

– En ökad efterfrågan på vegetarisk mat får fortsatt genomslag på köttkonsumtionen. Klimathänsyn, hälsofokus, mattrender, och djuretik är faktorer som brukar lyftas fram i analyser av konsumtionsutvecklingen idag. Allt fler konsumenter kopplar också ihop svenska mervärden med olika hållbarhetsaspekter, vilket ger en ökad andel svenskt kött och matfågel på tallriken. Detta innebär också att den svenska produktionen av kött ökar och utvecklingen är i linje med målen i den svenska livsmedelsstrategin, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare.

Fyra delar i utvecklingen av köttmarknaden stack ut 2018:

  • Produktionen fortsatte överlag att öka. Under 2018 ökade produktionen av nöt-, gris- och lammkött med 3,6 – 6,5 procent. God efterfrågan på svenskt kött och stabila producentpriser har lett till investeringar i stallbyggnader och fler lantbruksdjur de senaste åren. Produktionen av matfågel minskade med 1,5 procent, men minskningen kommer efter en lång period av konstanta ökningar och dessutom påverkades kläckningen av kycklingar negativt av den extrema sommarvärmen.
  • Förbrukningen av kött och matfågel minskade. Under 2018 minskade den totala förbrukningen av kött, alltså konsumtionen uttryckt i slaktad vikt, med 2,5 procent (‑2,2 kg). Detta gav en förbrukning på 83,5 kg/capita 2018. Detta var andra året i rad som förbrukningen av kött sjönk, vilket ger den mest långvariga minskningen efter decennier av mestadels ökad förbrukning. Förbrukning är inte samma sak som försäljning, som även omfattar lagerförändringar och kan visa en annan utveckling.
  • Importen minskade. Efter EU-inträdet ökade importen av kött länge stadigt. I samband med att debatten om antibiotika till lantbrukets djur blossade upp 2014 minskade importen av griskött kraftigt. Sverige har en mycket låg användning av antibiotika till djur jämfört med de flesta andra länder. Sedan 2017 har även importen av nötkött, lammkött och matfågel minskat. Importminskningen beror på att vår konkurrenskraft ökar när svenska mervärden får större betydelse för konsumenterna. Den svaga svenska kronan har dessutom missgynnat import. Exporten varierar på relativt låga nivåer.
  • Svenskarna åt en större andel svenskt kött och matfågel. Sammanfattningsvis innebär denna utveckling att den svenska marknadsandelen för kött och matfågel fortsatte att stiga 2018, med 2,5 -7,7 procent.Intresset är idag stort för närproducerad och hållbar mat och allt fler konsumenter blir medvetna om att svenskproducerad mat har starka mervärden kopplade till miljö och djurvälfärd. Högkonjunktur innebär också att konsumenter har råd att värdera andra egenskaper än lågt pris.

Marknadsbalansen för mejeriprodukter
Jordbruksverket följer även marknaden för mejeriprodukter. En sammanvägning av samtliga mejeriprodukter visar att produktion, export, förbrukning per capita och svensk marknadsandel minskade under förra året medan import och total förbrukning ökade.

Stort fokus på konsumtion och försörjningsförmåga
Två delar i marknadsbalanserna för kött och matfågel får extra mycket uppmärksamhet idag; hur mycket vi äter och hur stor andel som är svenskt. Båda dessa områden har starka kopplingar till hållbar mat och den senare handlar även om vår försörjningsförmåga. I ett längre perspektiv har konsumtionen uttryckt i slaktad vikt, alltså förbrukningen, och den svenska marknadsandelen utvecklats åt olika håll. Förbrukningen har stigit samtidigt som den svenska marknadsandelen sjunkit, när importerat kött tagit alltmer plats i vår konsumtion. De senaste åren har dock båda kurvor vänt av åt motsatt håll och närmar sig varandra igen.

Torkan 2018 påverkade lantbrukens lönsamhet negativt
Torka och värme sommaren 2018 påverkade svenska lantbruk negativt, framför allt genom minskad skörd av och ökade priser för foder. Grillförbudet i somras gjorde att försäljningen av kött och matfågel minskade under en period, vilket gav tillfälligt ökade lager som senare bör ha sålts ut till lägre priser. Slaktköerna har rapporterats vara längre än normalt. Men att slakten ökat under 2018 bedöms inte i första hand bero på torkan, utan vara en effekt av att ökad efterfrågan på svenskt kött lett till investeringar och fler djur i lantbruket. Om slakten är större än vad marknaden efterfrågar måste kött lagras och priserna sjunker. Jämfört med andra EU-länder ligger producentpriserna i Sverige kvar på en relativt hög nivå. Enskilda jordbrukare kan ha drabbats hårt av torkan och tvingats slakta ut fler djur än normalt, men totalt sett har anpassningar som gjorts lett till att effekterna blivit mindre än befarat.

Jordbruksverket slutför under mars ett regeringsuppdrag att utreda torkans långsiktiga konsekvenser för lantbruket samt föreslå åtgärder för att öka jordbrukets motståndskraft. Verket administrerar även ett torkstöd som fördelas på de svenska lantbruken.

Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login