Home   >   Ekonomi   >   Svenskar beskattas i det dolda – Så har arbetsgivaravgiften ökat med 110 procent

Svenskar beskattas i det dolda – Så har arbetsgivaravgiften ökat med 110 procent

By on 10 november, 2021

Nu släpper Företagarna rapporten ”Vad får jag för pengarna?” som visar hur arbetsgivaravgiften har förändrats och beskattningen ökat kraftigt under de senaste decennierna, helt utan politisk debatt och kopplingar till trygghetssystemen.

– Det går inte att fortsätta på den utstakade vägen där ökad beskattning är det enda sättet att skapa fler skattekronor. Företrädarna för svensk politik måste börja våga prata om hur riktiga skattekronor skapas och våga lägga fram förslag på hur Sveriges företagsklimat kan förbättras för att ge fler jobb och därmed ökade skatteintäkter. Det är den enda vägen framåt, säger Günther Mårder, Företagarnas VD.

Arbetsgivaravgiften är en skatt som arbetsgivare betalar till staten baserat på den anställdes lön. På papperet ska arbetsgivaravgiften gå till att finansiera offentliga utgifter för socialförsäkringar och på så sätt vara en ekonomisk trygghet vid behov. Men över tid har kopplingen mellan arbetsgivaravgiften och socialförsäkringarna blivit allt svagare.

Den nya rapporten, som är framtagen av Handelns Utredningsinstitut på uppdrag av Företagarna, visar att den dolda beskattningen, som belastat svenska löntagare och företag och hämmat jobbskapandet, ökat kraftigt de senaste 18 åren. Andelen ren skatt av de totala inbetalningarna av arbetsgivaravgiften har ökat från 21 procent år 2000 till 44 procent år 2018, en dubblering på 18 år.

– Att så stor del av arbetsgivaravgiften försvinner i ren skatt urholkar legitimiteten för skattesystemet. Hårt arbetande kvinnor och män blir överbeskattade genom de system som på papperet ska underbygga trygghetsförsäkringar, säger Patrick Krassén, Företagarnas skattepolitiska expert.

Utöver den allmänna löneavgiften, betalar svenska löntagare ytterligare en ren skatt i arbetsgivaravgiften genom att den del av inbetalningarna som ligger över de så kallade förmånstaken inte ligger till grund för socialförsäkringar. Totalt betalades cirka 57 miljarder kronor in över taken 2018.

En genomsnittlig butiksanställd, barnmorska eller tandläkare betalar genom arbetsgivaravgiftens rena skattedelar totalt mellan 3 500 kr och 7 500 kr i månaden som inte är förmånsgrundande. För en företagare är inbetalningarna ofta högre i relation till vad de får ut. Svårigheter att fastställa SGI, låga och varierande inkomster samt regelverk som är illa anpassade till företagandets villkor försvagar systemets legitimitet. Nya förmåner som företagare har svårt att nyttja ökar inte heller förtroendet för försäkringarna. 

– Det borde finnas möjligheter för den som äger och driver företag att själv kunna välja att stå utanför de statliga socialförsäkringssystemen och finansiera sina försäkringar själv. Därför finns det anledning att utreda om och på vilket sätt och i vilken utsträckning en opt-outmodell för företagare kan utformas, säger Erik Ageberg, Företagarnas expert på socialförsäkringar.

Om rapporten

Denna rapport har Handelns Utredningsinstitut, HUI, på uppdrag av Företagarna studerat hur arbetsgivaravgifterna och socialförsäkringarna har utvecklats över tid, hur mycket pengar det rör sig om och vad effekterna är för företagare och anställda.

Ekonomi | Sverige
Örebronyheter

Källa: Företagarna

You must be logged in to post a comment Login