Home   >   Hälsa   >   Strokepatienter mindre fysiskt aktiva än väntat

Strokepatienter mindre fysiskt aktiva än väntat

By on 24 september, 2013

Personer som drabbas av stroke är mindre fysiskt aktiva både före och flera år efter sjukdomen än genomsnittet av befolkningen. Enligt en Uppsalabaserad studie är nästan 60 procent av strokedrabbade över 65 år inte tillräckligt aktiva vilket ökar risken för återinsjuknande, hjärt-kärlsjukdom, fallskador och ny sjukhusinläggning.

– Äldre som haft stroke har mycket låg fysisk aktivitet ett till tre år efter sjukdomen trots att de har kvar sin motorik och kognitiva förmåga. Patienterna som ingick i studien hade framförallt haft lindrigare former av stroke som inte gav bestående, synliga funktionsnedsättningar som exempelvis halvsidesförlamning, säger Birgit Vahlberg, sjukgymnast på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.

Syftet med studien är att beskriva läget samt att öka kunskapen om vilka faktorer som påverkar fysisk aktivitet och rörlighet efter stroke. Tidigare forskning har visat att depression är vanligt efter stroke. I den aktuella studien uppgav 38 procent att de mådde psykiskt dåligt, vilket kan bero på depression och enligt forskarna är ett observandum.

– Nästan hälften av patienterna uppgav att de hade fallit det senaste året, vilket kan vara ett tecken på begynnande försämring. Något som förvånade oss var att kvinnor generellt var betydligt mer rädda för fall, fortsätter Birgit Vahlberg.

I studien ingick närmare 200 Upplänningar i 65-85 årsåldern som vårdades på Akademiska sjukhuset för stroke under 2008-2010. Patienter med TIA, demens eller svårare kommunikationsproblem ingick inte i studien.

Forskarna gjorde en klinisk bedömning av balans, gånghastighet och uppresning från stol enligt Short Physical Performance Battery (SPPB). Dessutom fick patienterna själva göra en skattning av sin fysiska aktivitet enligt PASE (Physical Activity Scale for the Elderly), där de angav hur mycket och hur ofta de exempelvis gått promenader, sportat och gjort hushållsaktiviteter den senaste veckan. Fysisk aktivitet och rörlighet hade ett starkt inbördes samband men även fallrelaterad self-efficacy (tilltro till sin förmåga att utföra aktiviteter utan att falla) och hälsorelaterad livskvalitet var viktigt för aktivitetsgrad och rörlighet.

Birgit Vahlberg betonar att många faktorer spelar in. Även för lite hjälp från anhöriga och svårigheter att vara fysiskt aktiv utomhus under vintern på grund av halkrisk kan bidra till att strokedrabbade inte rör sig tillräckligt.

– Det behövs mer aktiva åtgärder för att förebygga fallolyckor eftersom fallrisken ökar efter stroke. Läkare på strokeenheten och inom primärvården bör bli tydligare med råd om vikten av fysisk aktivitet, och därmed minska risken för återinsjuknande och att strokedrabbade inte rör sig av rädsla för fall. Bland annat kan balans- och styrketräning i grupp förbättra rörligheten och minska sådan rädsla, framhåller hon.

Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login