Home   >   Senaste nyheter   >   Störst ökning av anmälningar gällande sexism

Störst ökning av anmälningar gällande sexism

By on 13 juni, 2018
Arkivbild

I en ny undersökning rörande anmälningar av hat och hot på sociala medietjänster har Statens medieråd genomfört två statistiska datainsamlingar bland unga.

— Anmälningar som gäller sexism eller sexuella trakasserier är den kategori som ökat mest. Men fler studier behövs, säger Ulf Dalquist, chef för forskning och omvärldsanalys vid Statens medieråd.

Expertmyndigheten Statens medieråd har genomfört två statistiska datainsamlingar bland 15–18-åringar om anmälningar av hat och hot på sociala medietjänster under 2016 och 2017. Undersökningarna gäller om man anmält hot eller hat på internet, var detta inträffade, till vem man anmälde, hur svårt det var att anmäla, hur anmälan hanterades samt vad anmälningen gällde.

— Anmälningar som gäller sexism eller sexuella trakasserier är den kategori som ökat mest mellan 2016 och 2017, och 83 % av anmälningarna kommer från tjejer. Det går dock inte att uttala sig om det beror på att sådana kränkningar blivit vanligare, eller om anmälningsbenägenheten ökat i kölvattnet av #metoo, säger Ulf Dalquist, chef för forskning och omvärldsanalys vid Statens medieråd.

Fler studier behövs
Även om dessa datainsamlingar ger en övergripande bild av hur olika sociala medietjänster behandlar anmälningar så finns det faktorer som gör tolkningen osäker.

För det första går det inte alltid att utröna vad en specifik anmälan faktiskt gällt. Respondenterna har visserligen själva fått beskriva vad anmälan gällde, men långt ifrån alla har gjort det. Vidare är många av beskrivningarna svårtolkade, som till exempel ”bråk” eller ”dåliga användare. De togs bort”. Ett fåtal ger utförliga beskrivningar av händelseförloppet som till exempel ”rasistiska och nazistiska inlägg samt kränkningar och diskriminering. Profilen och inläggen togs bort”. Merparten av beskrivningarna är mycket korta och ”hat”, ”trakasserier”, ”diskriminering” samt ”kränkningar”, utan vidare förklaringar vad hatet gällde eller på vilka grunder respondenten trakasserats, diskriminerats eller kränkts, är vanliga.

För det andra är användarens upplevelse av hat och hot subjektiv. Det som den ena uppfattar som kränkande och ett brott mot användaravtalet, behöver av den andra inte upplevas på samma sätt. Att bara en av fyra anmälningar enligt respondenterna lett till någon åtgärd från tjänsteleverantörens sida behöver alltså inte bero på att klagomålen hanteras illa. Det kan likaväl förklaras med att de resterande tre fjärdedelarna inte utgör regelöverträdelser.

För det tredje har andelen unga som anmält hat och hot i sociala medier ökat från 2016 till 2017. Men det går inte att utifrån insamlade data avgöra om det beror på en faktisk ökning av regelvidrigt beteende, om det beror på ökad anmälningsbenägenhet, eller på förenklingar av anmälningsförfarandet.

Det kan avslutningsvis konstateras att det behövs fler studier på området. De data som används i denna studie är försök att återskapa uppgifter som alla sociala medietjänster har: vem som anmält vad, hur anmälningarna behandlats och vad detta resulterat i.

— För fördjupad kunskap om området krävs ytterligare ansträngningar, förslagsvis genom att de sociala medietjänsterna delar med sig av sina – givetvis avidentifierade – anmälningsdata för oberoende utvärdering, säger Ulf Dalquist.

Resultat från Statens medieråds undersökning:

  • De flesta upplever att det är enkelt att anmäla – både till medietjänsterna direkt, men även till polisen.
  • Det är fler som uppger att de fått veta om deras anmälan lett till någon åtgärd eller inte om de anmält till polisen än om de anmält till de sociala medietjänsterna.
  • Det som anmälts i högst utsträckning är mobbning och ospecificerade hot följt av sexism/sexuella trakasserier.
  • Det är betydligt vanligare att tjejer anmäler sexism/sexuella trakasserier jämfört med killar.
  • Det är vanligare att killar anmäler mobbning jämfört med tjejer.
  • Variationerna mellan de olika sociala medietjänsterna är små.

Tips: Inte okej – stöd till dig som vill motverka näthat
Inom ramen för kampanjen No Hate Speech Movement har Statens medieråd tagit fram broschyren Inte okej – stöd till dig som vill motverka näthat. Här finns information, stöd och råd till alla barn och unga som vill motverka näthat, utsätts för näthat eller ser någon annan utsättas.

No Hate Speech Movement
Statens medieråd driver den internationella kampanjen No Hate Speech Movement i Sverige, med syfte att höja kunskapen om rasism och liknande former av fientlighet på internet bland barn och unga.

Kampanjen ska även syfta till att stärka barns och ungas förmåga att använda sin yttrandefrihet, respektera mänskliga rättigheter och jämställdhet samt stimulera till kritiskt tänkande vid användning av medier.

Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login