Home   >   Politik   >   Statsbidragen till skolan räcker inte – måste öka varje år

Statsbidragen till skolan räcker inte – måste öka varje år

By on 23 februari, 2020

De ökade statsbidragen till kommunerna kommer inte räcka på långa vägar för att klara av den ekonomiska situationen i kommunerna – i Göteborg har man beslutat att spara 50 miljoner kronor på gymnasieskolan. Staten måste därför ta ett långsiktigt ansvar för att finansiera skolan, skriver bland andra Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet

Allt medan regering och opposition försöker övertrumfa varandra om vem som allra mest ökar de generella statsbidragen till kommunerna i år, så fortsätter många kommuner att skära ner på förskolor, fritidshem och skolor. Redan dagen efter att regeringen och de övriga januaripartierna enats om ökade statsbidrag till kommunerna så fattade Utbildningsnämnden i Göteborg beslut om att spara 50 miljoner kronor på sina gymnasieskolor. Beslutet är inte unikt för Göteborg, utan samma mönster går igen i många kommuner.

Bra skola är nyckeln
En granskning som gjorts av Lärarnas Tidning visar att fyra av tio kommuner kommer fortsätta att spara på skolan. Nästan var tredje kommun kommer inte att kunna behålla befintlig skolpersonal trots de ökade statsbidragen.

Till saken hör att sex av tio kommuner redan har skurit ner på skola och utbildning de senaste tre åren. Det visar en enkät bland alla Lärarförbundets lokalavdelningar. Alla borde inse att en bra skola är nyckeln till framtiden för alla unga individer som växer upp och en förutsättning för deras förmåga att bidra till samhället i framtiden. Samtidigt vet vi att skillnaderna mellan Sveriges skolor bara växer och att ett sammanhållet skolsystem med en likvärdig utbildning för alla elever blir ett mål med allt mindre förankring i den verklighet som råder. Därför är det så förödande att många kommuner fortsätter att spara på skola och utbildning.

Beskeden om höjda statsbidrag till kommunerna är ett fall framåt, men det räcker inte för att uthålligt förändra den vardag som elever och lärare möter varje dag.

Ingenting talar tyvärr heller för att de redan fattade besparingsbesluten kommer att rivas upp. Beskeden om höjda statsbidrag till kommunerna är ett fall framåt, men det räcker inte för att uthålligt förändra den vardag som elever och lärare möter varje dag.

Problemet är att kommunernas kostnader kommer att fortsätta öka kraftigt i takt med att vi blir fler äldre som behöver vård och omsorg, samtidigt som allt fler yngre behöver gå i skola och förskola. Kostnaderna ökar snabbare än vad de kommunala inkomsterna gör.

Inga garantier
Många skolchefer och rektorer kämpar med stora underskott, men skolorna är inte ensamma om att ha en svår ekonomisk situation i kommunerna. Ofta har även äldreomsorgen och socialtjänsten stora hål i sina budgetar. Det finns alltså inga garantier för att skolan ens får del av de statliga välfärdsmiljarderna.

I själva verket visar detta på att höjningar av statsbidragen till kommunerna ett enstaka år inte är lösningen på kommunsektorns ekonomiska kris och att staten behöver ta ett större och mer långsiktigt ansvar för finansieringen av skola och utbildning.

Kommunerna är satta under enorm press, samtidigt som de statliga bidragen normalt sett inte räknas upp i takt med kostnadsutvecklingen. Regeringens eget finansdepartement har beräknat att kommunsektorn kommer att ha ett successivt stigande underskott som 2026 summerar till inte mindre än 90 miljarder kronor. Men vare sig regering eller den samlande oppositionen har lämnat besked om några ytterligare tillskott än de som nu aviserats, vilket gör att kommunerna fortsätter att rulla ut besparingsåtgärder.

Som vi ser det måste staten ta ett långsiktigt och större ansvar för finansieringen av skola och utbildning. Det har staten inte gjort bara genom att ett enstaka år höja statsbidragen. Det krävs nya och återkommande beslut från riksdagen varje år för att höja statsbidragen generellt till kommunerna och för att rikta statliga resurser specifikt till skola och utbildning.

Ökad arbetsbelastning
Den ofrånkomliga effekten av de nedskärningar som nu sker är en sämre arbetsmiljö för lärarna, en sämre utbildning för eleverna och en sämre framtid för samhället som helhet. Vi elever och lärare kan lova er politiker att framtiden inte blir bättre genom allt större klasser, en ökad arbetsbelastning på de lärare som finns, fler sjuka lärare, indraget stöd till elever som behöver särskilt stöd eller minskad och försämrad elevhälsa. Det vore bra mycket klokare att investera i skolor, elever och lärare nu för att säkra en långsiktigt bra framtid för Sverige.

Politik | Regionalt
Örebronyheter

Källa: Sveriges Elevkårer

You must be logged in to post a comment Login