Home   >   Ekonomi   >   Sparbankerna motsätter sig ökad resolutionsavgift

Sparbankerna motsätter sig ökad resolutionsavgift

By on 17 april, 2017

Den här veckan har Sparbankernas Riksförbund lämnat in tre remissyttranden:

  • 1.Ett ökat avgiftsuttag till resolutionsreserven (Fi2017/00971/B)
  • 2.Förslag till nya värdepappersföreskrifter med anledning av införandet av Mifid 2 och Mifir (Fi Dnr 15-1725)
  • 3.Förslag till föreskrifter om vissa betalkonton (FI Dnr 15-15930)

1. Förbundet motsätter sig förslaget om ökat avgiftsuttag till resolutionsreserven.

Finansdepartementets förslag om att införa en så kallad finansiell verksamhetsskatt ut­­sattes för omfattande kritik vilket ledde till att förslaget drogs tillbaka. Nu har Finans­­departementet i stället föreslagit en kraftig höjning av de årliga avgifter bankerna har att avsätta till resolutionsreserven, en avgift som dessutom föreslås göras permanent. Med hänsyn till främst att den resolutionsreserv som byggs upp i Sverige blir be­tydligt större än vad EU-direktivet kräver, och att Svenska banker redan är mycket välkapitaliserade kan Förbundet inte göra en annan bedömning än att förslaget till höjda resolutionsavgifter i själva verket är en förtäckt skatt.

2. Förbundet anser att förslaget till föreskrifter behöver utvecklas, så att klarhet ges ifråga om kriterierna för att bedöma om en förmån är utformad för att höja kvaliteten på en investeringstjänst.

Innehållet i de föreslagna föreskrifterna har stor praktisk betydelse för det sätt som ett värdepappersinstitut ska arrangera sin verksamhet på. Därför är det viktigt att föreskrifterna utformas på sådant sätt att de ger konkreta besked ifråga om vad instituten har att göra för att uppfylla kraven i regleringen. Föreskrifterna bör således inte innehålla bestämmelser som uttrycker principer, om inte samtidigt föreskrifterna anger konkreta sätt att uppfylla principerna på.

3. Förbundet har i huvudsak ingen erinran mot Förslaget.

Det ligger i såväl kundernas som bankernas intresse att ett bankbyte kan genomföras snabbt och effektivt. Den bankbytesrutin som har utarbetats av Bankföreningen är en rekommendation som Bank­föreningens medlemmar förbinder sig att följa. Den följs dock även av andra banker, däribland Sveriges sparbanker.

Enligt betalkontodirektivet finns en möjlighet att behålla en befintlig nationell rutin om den är bätt­re för konsumenterna. Betaltjänstutredningen, som haft i uppgift att föreslå hur direktivet ska införas i Sverige, konstaterade i sitt delbetänkande att den befintliga svenska ”bankbytesrutinen är både mindre komplicerad och slutförs snabbare än bytestjänsten enligt direktivet”. Det konsta­terades vidare att ett införande av direktivets bytesrutin skulle vara ”till nackdel för bank­kunderna”.

Förbundet anser det därför positivt att Förslaget i allt väsentligt kodifierar den väl fungerande praxis som idag gäller vid svenska bankbyten. Förbundet anser dock att ett byte av bank, även utan kundens uttryckliga instruktion, borde förenas med en skyldig­het för den avlämnande betaltjänst­leverantören att alltid avsluta betalkontot. För­delarna med ett sådant förfarande torde ur ett penningtvättsperspektiv överväga eventu­ella nackdelar för kunden.

Ekonomi | Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login