- Man är inte ensam i jul, nummer om man behöver prata
- Jennifer och Elias skriver uppsats i Brasilien
- Elin Sahlberg ny socialchef i Askersunds kommun
- Kumla IBK går på julledighet som serieledare och tung förlorare
- Mingel – *Makeriet* Lördag 21 December 2024
- Nattens händelser från polisen
- Butiken Öround har stängt men konceptet lever kvar
- Klassikern Spöket på Canterville återuppstår
- Byggstart för nytt badhus i Karlskoga planeras till våren 2025
- Främjande och förebyggande insatser för barn och unga
Smart teknik ska minska miljöpåverkan från landbaserade fiskodlingar
I dagens landbaserade fiskodlingar är det svårt att veta hur mycket foder som fiskarna faktiskt vill ha när de ska utfodras. Vattentemperatur och syrehalt påverkar fiskarnas aptit och ofta blir foder kvar i vattnet vilket försämrar vattenkvaliteten. I ett nytt projekt ska IVL med hjälp av sensorer, AI och avancerad dataanalys optimera utfodring och drift för att minska driftskostnader och miljöpåverkan.
Sveriges vattenbruk ska växa och bidra med hållbar mat och jobb på landsbygden, men fortfarande importerar vi mer än 90 procent av den odlade fisk vi äter. För att öka den hållbara produktionen av fisk behövs både ny teknik och ny kunskap.
Landbaserade fiskodlingar är helt eller delvis slutna system som kräver högteknologiska pump- och reningsprocesser och noggrann övervakning.
– Idén med projektet är att med hjälp av smarta verktyg som sensorer, artificiell intelligens och avancerad dataanalys optimera och anpassa utfodringen efter behov, beräkna biomassa för bästa slakttid och optimera drift och skötsel. Utvecklingspotentialen är stor, säger Torbjörn Johansson, projektledare och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Fiskfoder stor klimatpåverkan
De ekonomiska och miljömässiga incitamenten är starka. Foder står för en stor del av kostnaden och klimatpåverkan från fiskodlingar. Tidigare försök har visat att man kan minska mängden foder med 30 procent, utan att fiskarnas tillväxt försämras.
Forskarna ska bland annat spela in och analysera ljudet som uppstår när fiskarna matas. När fiskarna börjar bli mätta minskar ljudnivån i vattnet. En annan del i projektet går ut på att filma fiskarnas ätbeteende och bestämma om detta är lämpligare än att lyssna på ljudet.
Genom akustiska instrument som sänder ut högfrekventa ljudsignaler ska forskarna testa möjligheterna att beräkna den totala biomassan i odlingssystemet vilket kan ge information om hur stora fiskarna är och om de är redo att slaktas.
Hållbar industriell produktion av fisk med hjälp av AI och avancerad dataanalys finansieras inom ramen för ett strategiskt innovationsprogram för att främja innovation i processindustrin, PIIA, med Vinnova, Formas och Energimyndigheten i ryggen. Medverkar i projektet gör också Göteborgs universitet, Innovatum Science Park, Smögenlax och Gårdsfisk. Projektet initierades i Formas-satsningen Blå mat, där flera av parterna deltar.
Sverige
Örebronyheter
Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet
Related Posts
Latest News
-
Sex av tio vill ha julklapp som för skillnad
Sex av tio vill ha julklapp som för skillnad, gåvor...
- Posted december 23, 2024
- 0
-
Man betalade 401 000 kronor för gratis bio hela livet
En man i västsverige vann Filmstadens auktion under Musikhjälpen och...
- Posted december 23, 2024
- 0
-
Nattens händelser från polisen
Nedan följer ett urval av de ärenden som polisen har...
- Posted december 23, 2024
- 0
-
Regeringen motverkar kriminell ekonomi
Regeringen har beslutat att Polismyndigheten ska inrätta ett finansiellt underrättelsecentrum,...
- Posted december 23, 2024
- 0
-
Sverige samarbetar med USA
Sverige samarbetar med USA för att motverka otillbörlig informationspåverkan och...
- Posted december 23, 2024
- 0
-
Man är inte ensam i jul, nummer om man behöver prata
Polisen vill alla önska en god jul och samtidigt påminna...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Jennifer och Elias skriver uppsats i Brasilien
Jennifer Olsson och Elias Pihlström går Sjuksköterskeprogrammet vid Örebro universitet,...
- Posted december 22, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login