Home   >   Senaste nyheter   >   Skolverket: Familjebakgrundens betydelse för betygen har ökat

Skolverket: Familjebakgrundens betydelse för betygen har ökat

By on 25 mars, 2018
Arkivbild

Sedan slutet av 00-talet har elevernas socioekonomiska bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i grundskolan. Även skolsegregationen har ökat – elever med olika bakgrund möts mer sällan i skolan idag. Skillnaderna mellan skolors betygsresultat har också ökat och skolans socioekonomiska elevsammansättning har fått större betydelse för elevers betyg. Det visar en ny rapport från Skolverket.

– Det är en oroväckande utveckling men den går att bryta. Skolan är en spegel av samhället men det innebär inte att vi kan kapitulera för utvecklingen. Kommuner och ansvariga för fristående skolor behöver göra allt de kan för att förbättra likvärdigheten. På Skolverket arbetar vi nu på bred front med att stötta dem i det arbetet, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Skollagen slår fast att skolan ska vara likvärdig. Alla elever ska få en skola av hög kvalitet. Skolan ska sträva efter att kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar. Skolverket har nu utvärderat hur likvärdigheten har utvecklats genom att analysera statistik för samtliga elever i årskurs 9 mellan 1998-2016.

Ökad betydelse av familjebakgrund
Elevernas socioekonomiska bakgrund har alltid haft en stor betydelse för elevernas resultat men betydelsen har under lång tid legat på ungefär samma nivå. Men nu ser vi en ökad betydelse av socioekonomisk bakgrund sedan slutet av 00-talet. Ökningen är betydande för utlandsfödda elever men en svagare ökning finns även för elever födda i Sverige. Att ökningen är större för utlandsfödda elever beror delvis på att deras föräldrar idag har lägre utbildningsnivå och inkomster. De utlandsfödda elevernas betyg påverkas också av att invandringsåldern har ökat, vilket innebär att de har kortare tid på sig att nå målen i den svenska skolan.

Skillnaderna mellan skolor har ökat
Elever har blivit allt mer uppdelade mellan skolor utifrån socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund. Skolsegregationen ökade som mest från mitten av 00-talet men de senaste åren syns tecken på att ökningen avstannat. Även skillnaderna i betygsresultat mellan skolor har ökat. Mellan 2000 och 2016 har resultatskillnaderna mellan skolorna fördubblats. Huvuddelen av de ökande resultatskillnaderna beror på en ökad skolsegregation, det vill säga en ökad sortering av elever på skolor utifrån deras bakgrund. Men under senare år beror resultatskillnaderna mellan skolor även på andra orsaker än skolsegregation.

– Det finns en risk att skolsegregationen har lett till ökade kvalitetsskillnader mellan skolor, till exempel genom att erfarna lärare och rektorer söker sig bort från skolor i utsatta områden. Samtidigt är det just där de undervisningsskickligaste lärarna har störst betydelse för elevernas lärande. De ökade skillnaderna riskerar att späs på av lärarbristen. Det måste tas på största allvar, säger Peter Fredriksson.

Allt större betydelse vilken skola eleven går i
Skolans socioekonomiska sammansättning har fått en större betydelse för elevernas betyg. Elever med samma socioekonomiska bakgrund får högre betyg om de går i en skola med gynnsam socioekonomisk sammansättning jämfört med om de går i en skola med mindre gynnsam socioekonomisk sammansättning. Betygen för elever med sämre socioekonomiska förutsättningar påverkas mest. År 2000 kunde sådana elever förväntas få 10 meritvärdespoäng mer om de gick i en skola med gynnsam socioekonomisk elevsammansättning. 2015 hade denna skillnad ökat till 29 meritvärdespoäng.

– Att öka likvärdigheten och hantera lärarbristen är två ödesfrågor som har högsta prioritet för oss på Skolverket. Till sommaren ska vi presentera en rad förslag på åtgärder som kommuner, ansvariga för fristående skolor och rektorer kan vidta. Det finns skolor som kan tjäna som goda exempel, skolor som arbetar framgångsrikt i hårt segregerade områden och lyckas med eleverna trots svåra förutsättningar, säger Peter Fredriksson.

Mer information om rapporten
Rapporten är den tredje som Skolverket publicerar som innehåller en omfattande genomgång av hur likvärdigheten, sett till resultaten i slutet av grundskolan, förändras över tid. Tidigare rapporter gavs ut 2006 och 2012. Datamaterialet är betyg i årskurs 9 och registeruppgifter om elevernas familjebakgrund, t ex föräldrarnas utbildningsnivå och inkomster.

Skolverkets insatser för en likvärdig skola

Skolverket arbetar med en rad stödinsatser som på olika sätt kan bidra till en likvärdig skola:

  • ”Samverkan för bästa skola” riktar sig till skolor som har svåra förutsättningar och låga resultat. Totalt kommer cirka 270 skolor årligen att få Skolverkets stöd när satsningen är fullt utbyggd.
  • Kommuner och andra huvudmän som har tagit emot många nyanlända elever kan få ett riktat stöd för att bättre kunna möta de utmaningar som det innebär att ge nyanlända en bra skolgång.
  • Skolverket erbjuder också ett tiotal statsbidrag till kommuner och fristående skolor som särskilt kan användas för att stärka likvärdigheten, till exempel statsbidraget för en likvärdig skola, lovskola, läxhjälp och lågstadiesatsningen.
  • Inom Skolverkets nationella skolutvecklingsprogram finns ett tjugotal olika kompetensutvecklingsinsatser som på olika sätt kan bidra till en mer likvärdig skola.

Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login