- Linnea Didic utses till Årets Inspiratör för Världens Barn 2024
- Hållbarhetstema på Karolinska gymnasiet
- Måltidsvärdar på USÖ utbildar sig till biträden
- Från saga till hårdrock
- Öppet hus på Degerforsgymnasiet
- Skadad lind vid gamla kommunhuset i Hällefors
- Forskarnas upptäckt har potential att bromsa nästa pandemi
- ”Konditoriet” av Leia
- KIF Örebros tid i allsvenskan slut
- Rymdäventyr väntar skolorna i Örebro län i höst
Skillnader i ekonomi och fysik för damishockey i Sverige och Amerika
Kvinnliga ishockeyspelare i Nordamerika har betydligt bättre ekonomiska förutsättningar samt bättre benstyrka och löpacceleration än svenska damishockeyspelare, som i gengäld har mindre kroppsfett, det visar Tommy Henriksson i en ny avhandling vid Umeå universitet.
– De skilda fysiologiska profilerna mellan svenska och nordamerikanska damishockeyspelare speglar förmodligen olika fokus i träningen. Det kan härledas till olika sociokulturella förutsättningar och ekonomiska förutsättningar, säger Tommy Henriksson.
I sin doktorsavhandling har Tommy Henriksson utgått från fysiologiska mätningar och enkäter med 119 kvinnliga ishockeyspelare från Sverige och Kanada samt kvalitativa intervjuer med åtta tränare i Sverige, Kanada och USA.
Resultaten visar att de nordamerikanska spelarna hade högre maximal isometrisk benstyrka. Bättre löpacceleration och hoppkapacitet i stående längdhopp på ett ben samt högre anaerob uthållighet på is. De svenska spelarna hade istället mindre kroppsfett, mer fettfri massa och högre aerob kapacitet.
Avhandlingen visar att fälttester i princip är lika bra som laboratorietester när det gäller att förutsäga skridskoåkningsförmåga.
– Det är möjligt att den kanadensiska profilen är bättre anpassad för ishockeyprestation än den svenska eftersom enbenstester och stående längdhopp visade sig ha ett starkt samband med skridskoåkning, säger Tommy Henriksson.
Avhandlingen pekar på mycket stora skillnader i ekonomiska förutsättningar för kvinnliga ishockeyspelare i USA och Kanada jämfört med i Sverige. De nordamerikanska damspelarna kan tack vare system med studiefinansiering via stipendier få ekonomiskt stöd långt upp i åldrarna, medan de svenska spelarna tvingades bekosta sitt idrottande själva efter att de gått ut gymnasiet.
– Förhoppningsvis kan resultaten i avhandlingen bidra till att man kan nyttja damhockeyns knappa resurser effektivare och förbättra prestationen. Men man kommer inte ifrån att ekonomiskt och strukturellt stöd är faktorer som måste förbättras för att damhockeyn ska kunna utvecklas, säger Tommy Henriksson.
Sport | Hockey
Örebronyheter
Related Posts
Latest News
-
Linnea Didic utses till Årets Inspiratör för Världens Barn 2024
Dansläraren Linnea Didic från Ljusnarsbergs kommun har tilldelats utmärkelsen Årets...
- Posted november 5, 2024
- 0
-
Hållbarhetstema på Karolinska gymnasiet
7–8 november har Naturvetenskapsprogrammet på Karolinska gymnasiet temadagar med fokus...
- Posted november 5, 2024
- 0
-
Måltidsvärdar på USÖ utbildar sig till biträden
Pilotprojekt i gång där måltidsvärdar på USÖ utbildar sig till...
- Posted november 5, 2024
- 0
-
Från saga till hårdrock
Från saga till hårdrock: Rosea Dans sätter unika dansverk på...
- Posted november 5, 2024
- 0
-
Öppet hus på Degerforsgymnasiet
Är det dags att välja gymnasieskola och är man nyfiken...
- Posted november 5, 2024
- 0
-
Skadad lind vid gamla kommunhuset i Hällefors
Skadad lind vid gamla kommunhuset i Hällefors ersätts med turkisk...
- Posted november 5, 2024
- 0
-
Forskarnas upptäckt har potential att bromsa nästa pandemi
En nässpray som botar och minskar smittspridningen av virus som...
- Posted november 5, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login