Home   >   Örebro   >   Skillnaden är oacceptabel och måste överbryggas

Skillnaden är oacceptabel och måste överbryggas

By on 29 november, 2024
Genrebild

970 miljoner euro till forskning om hälsa 2025, noll euro till klimatförändringar och hälsa. Skillnaden är oacceptabel och måste överbryggas, SPHERAs uttalande om EU:s forskningsfinansiering för klimatförändringar och hälsa. 

SPHERAs uttalande om EUs forskningsfinansiering för klimatförändringar och hälsa.

I den kommande utlysningen 2025 inom forskningsprogrammet Horizon Europe har EU-kommissionen föreslagit en budget på cirka 970 miljoner euro till forskning om hälsa, men oroväckande nog tilldelas inga medel till forskning om klimatförändringarnas effekter på hälsan. Detta måste ändras.

SPHERA-konsortiet (Single Planet Health and Environment Research Agenda), som samlar Europas ledande institutioner inom miljö-, klimat- och hälsoforskning, kräver en brådskande omvärdering av denna lucka i forskningsfinansieringen. Forskningsområden som fokuserar på klimatförändringarnas hälsoeffekter behöver inkluderas i linje medprioriteringarna som anges i 2020 års HERA-rapport.

För att skydda folkhälsan och se till att samhället står emot klimatförändringar har EU inte råd att vänta med finansiering av forskning om klimat och hälsa. Jämlik hälsa måste stå i centrum för våra klimatlösningar, särskilt för samhällen, länder och regioner som akut behöver det (Lancet Countdown-rapport, 2024). Hälsa ska vara huvudargumentet för beslutsfattare att agera på gällande klimatet (COP 29 Special Report on climateand health).

Den senaste tidens förödande händelser som översvämningarna i Spanien, Italien, Tyskland, Polen och Centraleuropa, såväl som den stigande dödligheten i Europa på grund av höga temperaturer understryker det akuta behovet av att ta itu medskärningspunkten mellan klimatförändringar och människors hälsa.

Bara under 2022 och 2023 ledde höga temperaturer under sommarperioderna till uppskattningsvis 70 000 respektive 47 000 dödsfall. Extrema väderhändelser skedde även innan vi människor började påverka klimatet med extrema utsläpp av växthusgaser.

Ny forskning kan dock särskilja vilka effekter som beror på människans utsläpp. Hälften av de värmerelaterade dödsfallen kan kopplas till klimatförändringar orsakade av våra utsläpp och nya rekordhöga temperaturer uppmättes under 2024, både i Europa och globalt.

I en ny rapport från World Weather Attribution-gruppen och Imperial College London som analyserar de tio dödligaste händelserna sedan den förödande värmeböljan 2003 dras slutsatsen att enbart dessa händelser tillsammans orsakade mer än 570 000 dödsfall.

Resultat som nyligen presenterats från det stora EXHAUSTION-projektet där man undersökt de samverkande hälsoeffekterna av luftföroreningar och värme på hjärta- ochlungsjukdom över hela Europa, visar att fler människor är i riskzonen att dö av dessa sjukdomar under dagar med en kombination av hög temperatur och höga luftföroreningsnivåer.

Längre pollenperioder och nya pollensorter till följd av global uppvärmning innebär ytterligare utmaningar för patienter med astma och allergier.

Kraftiga ökningar av skogsbränder och liknande luftföroreningar innebär ytterligare påfrestningar och kräver mer forskning om hälsopåverkan samt hur vi bäst ska anpassa oss. Dessa tragiska händelser och oroande framtidsprognoser – där Medelhavsområdet värms upp snabbare än det globala genomsnittet – belyser varför forskning omklimatförändringarnas hälsopåverkan måste bli en central prioritering för EU.

EU tillsammans med WHO och globala myndigheter har erkänt de allvarliga risker som klimatförändringar innebär för människors hälsa. COP28 betonade frågan och uppmanade till snabba åtgärder för anpassning och strategier för att mildra effekterna. Utvärdering av risker och främjande av effektiva mått på hälsa är viktiga forskningsområden för europeisk vetenskap, med direkta konsekvenser på politik och direkt samhällsnytta.

Medan DG Research tidigare har visat ett starkt engagemang för att belysa samband mellan klimat- och hälsa saknas till vår besvikelse i det nuvarande utkastet till Horizon Europe 2025 specifikt fokus på klimatförändringar och hälsa. Avsaknaden strider mot både EU:s prioriteringar och rekommendationer om forskning för policyutveckling från HERA-projektet, som finansierades av DG Research & Innovation/Horizon 2020(grantavtal ID: 825417) och som koordinerades av SPHERA-centren.

Våra universitet och institutioner är redo att stödja EU i att utveckla och ta fram de evidensbaserade lösningar som är nödvändiga för att skydda folkhälsan och för att bygga ett Europa med motståndskraft gentemot klimatförändringar. Låt oss inte vänta på nästa kris innan vi agerar. 

SPHERA-konsortiet inkluderar följande forskare och deras hemvist:

  • Manolis Kogevinas, Xavier Rodo, Cathryn Tonne (ISGlobal, Spain)
  • Robert Barouki (INSERM , France)
  • Jana Klanova, Katerina Sebkova (Masaryk University , Czechia)
  • Roel Vermuelen (Utrecht University , Netherlands)
  • Annette Peters, Eva-Franziska Matthies-Wiesler (HMGU , Germany)
  • Klea Katsouyanni, Paolo Vineis, Oliver Robinson (ICL , UK) 
  • Frans Prenkert, Åke Bergman (Örebro University , Sweden)
  • Neil Pearce (LSHTM , UK)
  • Stephane Blanc, Gudrun Bornette (CNRS-INEE , France)
  • Jos Bessems, Jurgen Buekers (VITO , Belgium) 
  • Joacim Rocklöv, Marina Treskova (HIGH , Germany)
  • Amélie Crépet (ANSES , France)
  • Barbara Hoffmann, Stefan Wilm (chs-Dusseldorf, Germany)
  • Kristine Bjerve Gutzkow, Johan Øvrevik (NIPH, Norway)
  • Zorana J Andersen, Theis Lange, Steffen Loft, Martin Roursgaard, Peter Møller (University of Copenhagen , Denmark)
  • Ebba Malmqvist, Karin Broberg, Lars Rylander (Lund University , Sweden)
  • Maria Albin, Jenny Selander (Karolinska Institute , Sweden)
  • Denis Sarigiannis (AUTH , Greece)
  • Marco Martuzzi, Davide Petri (ISS, Italy)
  • Kristin Aunan (CICERO Center for International Climate Research , Norway)

Örebro
Örebronyheter

Källa: Örebro Universitet

You must be logged in to post a comment Login