Home   >   Ekonomi   >   Skattesänkningar minskar det offentliga sparandet

Skattesänkningar minskar det offentliga sparandet

By on 25 januari, 2019
Arkivbild

Ekonomistyrningsverkets prognos visar att högkonjunkturen i svensk ekonomi har passerat toppen. Skatteintäkterna ökar långsammare i år än förra året, främst till följd av skattesänkningar. Den offentliga sektorns finansiella sparande minskar från 0,7 till 0,3 procent av BNP.

Högkonjunkturen i svensk ekonomi har passerat toppen. I år bromsar BNP-tillväxten in jämfört med i fjol. Det beror på att investeringarna ökar i långsammare takt.

Även ökningstakten för de totala skatteintäkterna dämpas i år. Det beror framför allt på betydande skattesänkningar i den beslutade budgeten men även på att flera skattebaser bromsar in. Skattesänkningarna uppgår i år till 18 miljarder kronor. Det är främst skatt på arbete som sänks, bland annat genom att jobbskatteavdraget höjs.

Utgifterna på statens budget ökar mindre i år än 2018. Det förklaras av att satsningarna är lägre än i föregående års budget. Samtidigt har det genomförts stora omfördelningar mellan olika utgiftsområden. Den beslutade budgeten innehåller nya satsningar på till exempel försvaret, rättsväsendet samt hälso- och sjukvården. Neddragningar har gjorts på arbetsmarknadsområdet och inom miljö- och naturvård. Utgifterna för migration och integration fortsätter att sjunka eftersom det blir färre personer i mottagningssystemet och färre blir kommunmottagna. Marginalerna till utgiftstaken är goda.

Den offentliga sektorns finansiella sparande minskar från 0,7 till 0,3 procent av BNP i år. Det förklaras framför allt av de beslutade skattesänkningarna för 2019. Det strukturella sparandet ligger i linje med den nya nivån för överskottsmålet som gäller från 2019.

Prognosen baseras på den av riksdagen beslutade budgeten för 2019, i prognosen har vi inte beaktat de förslag som finns i överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Prognosen i siffror

  2018 2019 2020
BNP – procentuell utveckling
Fasta priser, kalenderkorrigerad		 2,2 1,5 1,5
Finansiellt sparande – miljarder kronor
Offentliga sektorn		 31 16 42
Finansiellt sparande – procent av BNP
Offentliga sektorn		 0,7 0,3 0,8
Strukturellt sparande – procent av BNP
Offentliga sektorn		 0,3 0,2 0,7
Marginal till utgiftstaket – miljarder kronor 54 41 55
Budgetsaldo* – miljarder kronor 80 24 3

Ekonomi | Regionalt
Örebronyheter

* Budgetsaldot för 2018 är utfall. Skillnaden i utvecklingen mellan budgetsaldot och det finansiella sparandet 2018–2020 beror främst på kapitalplaceringar på skattekontot, vilka påverkar saldot men inte sparandet. Åren 2015–2018 placerade både hushåll och företag pengar på skattekontot. I år och nästa år väntas de ta ut det placerade kapitalet.

You must be logged in to post a comment Login