Home   >   Senaste nyheter   >   Sju blommor du inte vill ha under kudden på midsommar

Sju blommor du inte vill ha under kudden på midsommar

By on 6 juni, 2024
Flicka med midsommarkrans av prästkragar.

Bild: WWF

Midsommar är en av våra mest älskade högtider när naturen och sommaren står i sin fullaste prakt, en del av traditionen är att plocka blommor för att dekorera midsommarstången och binda blomsterkransar.

Eller att plocka sju olika slags blomster, och lägga under huvudkudden för att drömma om sin tillkommande.

Men de traditionella midsommarblomstren som blåklockor, humleblomster och prästkrage hotas nu av invasiva växer, som i snabb takt tar över deras livsmiljöer.

 — Vi har minst 250 arter som är, eller som riskerar att bli, invasiva i Sverige. Och tyvärr har regeringens minskade anslag till länsstyrelserna att bekämpa dem gjort att de invasiva arterna nu kan breda ut sig i allt snabbare takt, säger Gustaf Lind, generalsekreterare, WWF.  

En invasiv blomma, blomsterlupinen som togs hit från Nordamerika som trädgårdsväxt, och började sprida sig vilt i svensk natur på 1870-talet, ser vi ofta numera längs vägkanterna, där den tränger undan annan flora. Den binder kväve i jorden och gödslar den. Många av våra vanliga ängsblommor trivs dock i magra jordar och ersätts då av kväveälskande växter. Får och nötkreatur kan dessutom skadas av ämnen i blomsterlupinerna. 

Några andra exempel på invasiva växter som skadar vår natur är jätteloka och parkslide. De kan snabbt sprida sig och tränga undan den lokala biologiska mångfalden, samt i fallet med parksliden,  orsaka stor skada på fastigheter. Men även djurarter som filtsjöpung (havsspya) som terroriserar västkusten, och mördarsnigel som tagit sig ända upp till Norrlands inland, utgör hot.

Tidigare har Sveriges geografiskt avskilda läge och svalare klimat till viss del skyddat oss mot invasiva arter. Men allteftersom klimatet blivit varmare, och vi reser till och handlar alltmer från andra länder, ökar också problemen i Sverige. 

— Sveriges biologiska mångfald hotas av invasiva arter, alltså arter som inte naturligt hör hemma i vårt ekosystem och som snabbt sprider sig och tar över mark och resurser. Nu riskerar vi att fler arter biter sig fast i det svenska landskapet så som blomsterlupinen och mördarsnigeln har gjort. Ju mer vi kan hjälpas åt att bekämpa dem desto bättre. Vi vill uppmana alla att ta bort lupiner i sommar om man har dem i sin trädgård, säger Jessica Ångström, naturvårdsexpert, WWF.  

Hjälp våra fina ängsblommor genom att ta bort dessa sju arter som blommar runt midsommar: 

  1. Blomstelupin (Lupinus polyphyllus) är en invasiv växt som ursprungligen kommer från Nordamerika. Dess färgglada blommor är populära i trädgårdar, men den kan sprida sig och ta över och den konkurrerar med inhemska växter. För att bevara vår unika flora är det viktigt att förhindra dess spridning. Ett effektivt sätt att få bort blomsterlupinen är att gräva upp den med rötterna. Avfallet från invasiva växter ska läggas i kärl för förbränning eller i särskilda kärl för invasiva arter. 
  2. Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) är en invasiv växt som sprider sig mycket snabbt och som kan bli upp till fem meter hög. Dess stora blommor är vackra, men växten är farlig för både människor och andra växter. Dess växtsaft kan också orsaka allvarliga brännskador på människor. För att skydda både den biologiska mångfalden och människors hälsa är det viktigt att förhindra dess spridning. Mindre bestånd av jätteloka kan man få bort genom att kapa av rötter med en vässad spade. Unga plantor grävs helt upp, kapning av rötter mer än 15 cm under jord. Den avkapade delen ovan jord ska dras upp och läggas på tork. Detta utförs innan blomning med uppföljning några veckor senare. Glöm inte att använda skyddsutrustning för att skydda dig mot växtsaften. 
  3. Parkslide (Reynoutria japonica) är en invasiv växt som snabbt sprider sig och tar över mark. Dess kraftiga rötter kan skada infrastruktur, som vägar och byggnader. Parksliden konkurrerar också lätt ut inhemska växter. Ta experthjälp för att bekämpa den i din trädgård, annars riskerar du att du sprider den ännu mer. Om du hittar parkslide i naturen är det bra om du rapporterar det till Artportalen. 
  4. Jättebalsamin (Impatiens glandulifera) är en invasiv växt med vackra rosa eller purpurfärgade blommor, men växten sprider sig snabbt och kan tränga ut inhemska arter. Eftersom den trivs särskilt bra vid vattendrag och kan störa ekosystemen vid dammar genom att konkurrera med inhemska växter. För att bekämpa jättebalsamin kan du relativt enkelt dra upp den med roten. 
  5. Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis) Växten är invasiv eftersom den har en mycket stor förmåga att sprida sig i naturen med hjälp av vindspridda frön. Den har också förmåga att breda ut sig via jordstammar och bilda ogenomträngliga bestånd och stor förmåga att helt ta över och skugga ut annan vegetation. Kanadensiskt gullris kan grävas upp med spade. 
  6. Vresros (Rosa rugosa) är en storväxt och mycket härdig buske som klarar av både bränning, perioder av torka, höga temperaturer och sandtäckning. För att bli av med vresros kan du dra upp buskage med rötterna med hjälp av anpassad gripklo till grävmaskin eller gräva upp växten med rötterna.  
  7. Gudaträd (Ailanthus altissima) är ett invasivt träd som sprider sig snabbt och kan bilda täta bestånd som tränger ut inhemska arter. Gudaträd har, på samma sätt som parkslide, ett omfattande och djupgående rotsystem som kan förstöra husgrunder och rörledningar. För att bekämpa gudaträd krävs användning av växtskyddsmedel som är tillståndspliktig, kontakta därför experthjälp.  

Tänk på att vara försiktig med fröer och växtdelar som kan spridas och bli nya plantor. Transportera allt avfall från invasiva växter på ett säkert sätt till din återvinningscentral, tex i förslutna sopsäckar eller i ett täckt släp, så att du inte sprider fröer eller växtdelar längs vägen.

Rengör också den utrustning du använt noggrant. Avfallet från invasiva växter ska läggas i kärl för förbränning eller i särskilda kärl för invasiva arter. Fråga på återvinningen om du är osäker.     

Här är sju blommor som istället gynnar biologisk mångfald. De blir vackra till din krans och de är samtidigt bra för naturen.  

  1. Smörblomma (Tussilago farfara) Smörblomman är en viktig näringskälla för insekter som fjärilar och bin. Finns flera olika arter och trivs i gräsmarker. Den ratas av kor, får och hästar och står ensam kvar i beteshagarna. Den är nämligen giftig, men uppskattas av pollinerande insekter. 
  2. Prästkrage (Leucanthemum vulgare) Prästkrage är en klassisk midsommarblomma som blommar i juni. Dess vita blommor är populära att plocka och använda i midsommarkransar. Prästkrage är också en viktig värdväxt för flera olika insekter och dess nektar är en viktig källa för pollinatörer. 
  3. Liten blåklocka (Campanula rotundifolia) Flerårig. Liten blåklocka är Sveriges nationalblomma. I södra och mellersta Sverige kan den börja blomma redan vid midsommar. Blåklockan lockar till sig bin och fjärilar och bidrar till att främja pollineringen av andra växter.  
  4. Rödklöver (Trifolium pratense) Rödklöver är en viktig värdväxt för bin och andra pollinatörer. Dess rosa blommor är vackra och kan användas för att dekorera midsommarstången.  
  5. Blåklint (Centaurea cyanus) Ett ettårigt ”åkerogräs” som trivs i näringsrika jordar men som också är fin att odla. Blåklint är en färgstark blomma som är populär att plocka och använda i blomsterkransar på midsommar. Dess blommor lockar till sig många olika insekter, inklusive bin och fjärilar.  
  6. Kornvallmo (Papaver rhoeas) är inte bara en vacker blomma utan också en viktig källa till nektar för bin och fjärilar. Dess blommor har en speciell attraktion för pollinatörer och bidrar till att främja biologisk mångfald. 
  7. Midsommarblomster (Geranium sylvaticum L.), även kallad skogsnäva, är en flerårig ört inom familjen näveväxter. Vackra lila blommor slår ut runt midsommar och de älskas av bina.  

Så kan du hjälpa bina  

Blommor är inte bara vackra att se på, de spelar en avgörande roll för våra bin, fjärilar och andra pollinatörer och är viktiga för produktionen av mat och för att bevara den biologiska balansen. Idag finns bara 1 procent av ängarna i Sverige kvar jämfört med början av 1900-talet. Idag är nästan en tredjedel av dagfjärilarna och nära 600 av Sveriges runt 4 400 pollinerande insektsarter rödlistade.   

Genom att skapa en välkomnande miljö i vår trädgård eller på vår balkong för dem kan vi hjälpa den biologiska mångfalden.

Tänk på detta….

  • Välj pollinatörsvänliga blommor i rabatten. Alla växter som är rika på nektar och pollen, som lavendel, solrosor, och kryddörter som timjan och rosmarin, är bra för våra bin, humlor och fjärilar. 
  • Låt bli att klippa delar av gräsmattan och att städa delar trädgården. Rishögar kan bli hem åt flera olika djur.  
  • Bjud på årets viktigaste frukost, låt sälgen stå! Trädet blommar tidigt på våren när de första insekterna vaknar. 
  • Fixa bostäder såsom insektshotell och sandbäddar för vilda bin. 
  • Sätt ut vatten. 
  • Välj giftfritt, gifter kan vara skadliga för bin och andra pollinatörer, fåglar, ödlor, grodor och andra djur. 

Det finns hela 2,6 miljoner privata trädgårdar i Sverige, med en total yta stor som Gotland. För att inte tala om alla balkonger, gemensamma rabatter och gräsmattor hos kommuner, företag och föreningar. Tillsammans har vi en fantastisk möjlighet att göra skillnad. Gör en insats för naturen, låt bli att klippa gräset och låt ängsblommorna frodas till midsommar.

Hylla naturen på midsommar och var med i WWFs initiativ “Gör Sverige Vildare” och få mer tips på vad du kan göra för att hjälpa våra pollinerande superhjältar: www.wwf.se/biologisk-mangfald/vildare-sverige/. När du fyller i dina vilda kvadratmeter får du dessutom en guide till en vildare trädgård och fina trädgårdsskyltar att skriva ut. 

Blomsterlupin 

Ett exempel på en invasiv växt är blomsterlupiner, som kan snabbt sprida sig och tränga undan andra blommor. Lupiner kan bidra till att öka kväve i marken, genom symbiotiska bakterier i rötterna som kan omvandla kväve från luften till en form som växter kan använda som näring. Detta kan gynna växter som kräver mycket näring och vara mindre bra för andra växter som lever bäst på näringsfattiga marker.

Eftersom lupiner växer snabbt och har ett kraftigt rotsystem kan de tränga ut andra växter i områden där de växer i stor mängd. Det kan leda till minskad mångfald av blommor och påverka ekosystemet negativt. Lupiner är giftiga för vissa djur, särskilt betande djur som får och kor. Lupiner innehåller naturligt giftiga ämnen, såsom lupininen och sparteinin, vilka fungerar som skydd mot växtätare.

Dessa växtskyddsämnen kan vara giftiga om de konsumeras i stora mängder, och kan påverka nervsystemet och orsaka symtom som muskelsvaghet, kramper och i allvarliga fall även död hos djur. Därför är det viktigt att hålla betande djur borta från områden där lupiner växer i stora mängder. De kan även skapa allergi hos människor.   

För att bekämpa blomsterlupiner i din trädgård kan du ta bort dem manuellt innan de hinner sprida sig. Var noga med att få med hela rotsystemet för att förhindra att de växer upp. Se till att lupinerna inte får chansen att sprida sina frön genom att klippa av blommorna innan de vissnar och bildar frön. Detta kommer att förhindra spridning av lupinerna till nya områden. Plantera gärna inhemska växter och bidra på så vis till att bevara den biologiska mångfalden. 

Blomsterlupinen producerar inte nektar, så de ger inte mat till bin och andra pollinatörer. Blommorna hos blomsterlupin pollineras huvudsakligen av humlor (trots att de inte producerar någon nektar). Eftersom lupiner inte producerar nektar kan det leda till att vissa bin som lever på nektar minskar där de finns.

I områden som är fulla av lupiner har en studie visat att antalet leddjur som kryper eller flyger bland blommor och blad, nästan halverats. Däremot fördubblades antalet humlor, men ökningen bestod i stort sett bara av en enda art. 

Istället för lupiner är det viktigt att skapa bra förutsättningar för andra blommor att växa fram. Utan lupiner som konkurrent i din trädgård kanske det börjar dyka upp humleblomster, blåklint, johannesört, backnäva, midsommarblomster, ängsviol och smultron istället, som i sin tur får bin och fjärilar att frodas?    

Varför finns det så stor vilja generellt att behålla blomsterlupinen trots att den bortom alla tvivel är ett hot mot mångfalden i trädgården? Troligtvis för att folk generellt inte vet om att den är invasiv, och såklart för att den är väldigt vacker. Men vi behöver alla hjälpas åt att stoppa utbredningen! 

Sverige
Örebronyheter

Källa: WWF

You must be logged in to post a comment Login