Home   >   Senaste nyheter   >   Sex av tio svenskar oroliga för livsmedelsberedskapen

Sex av tio svenskar oroliga för livsmedelsberedskapen

By on 24 mars, 2025
Sex av tio svenskar är mer oroliga för livsmedelsberedskapen än de var för fem år sedan, det visar Livsmedelsföretagens opinionsundersökning.

Bild: Livsmedelsföretagen

Sex av tio svenskar är mer oroliga för livsmedelsberedskapen än de var för fem år sedan, och sju av tio tror att konkurrenskraftiga livsmedelsföretag är en förutsättning för Sveriges försörjningsförmåga. Det visar en opinionsundersökning från Livsmedelsföretagen som efterlyser satsningar för att öka matproduktionen, stärka producenternas lönsamhet och bygga upp beredskapslager av kritiska insatsvaror.

Torkan 2018, Covid 19-pandemin, Rysslands invasion av Ukraina och allt mer frekventa extremväder är bara några av alla de kriser som har präglat de senaste åren och hotat svensk livsmedelsproduktion. Det allvarliga säkerhetspolitiska läget i Europa och Sveriges närområde understryker behovet av en robust svensk livsmedelskedja som kan förse befolkningen med mat och dryck i kris och krig. Den 21 mars presenterade regeringen en uppdaterad livsmedelsstrategi där ett av de prioriterade områdena är uppbyggnaden av en robust livsmedelskedja, något som Livsmedelsföretagen välkomnar.

En avgörande faktor i kristider är allmänhetens förtroende för viktiga samhällsinstitutioner och deras förmåga att skydda och försörja befolkningen. På uppdrag av bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen – som nyligen släppte beredskapsrapporten ”Recept för resiliens” – har Demoskop genomfört en opinionsundersökning där man frågar svenska folket hur de ser på Sveriges livsmedelsberedskap och försörjningsförmåga.

Nyckeltal från undersökningen:

  • 7 av 10 tror att ett helt isolerat Sverige kan föda befolkningen i en månad eller mer.
  • Majoriteten anser sig själva ha huvudansvaret för sin livsmedelsförsörjning vid kris.
  • 2 av 5 anser sig ha en bra personlig livsmedelsberedskap.
  • 3 av 5 tror att Sverige har sämre livsmedelsberedskap än våra grannländer.
  • Hälften av svenskarna anser att Sveriges livsmedelsberedskap är dålig.

Att hälften av svenskarna bedömer att Sveriges livsmedelsberedskap är dålig (39 %) eller mycket dålig (10 %) kan jämföras med synen på Sveriges militära beredskap, som en av tre bedömer som dålig eller mycket dålig.

— Trots torka, pandemi och krig i vårt närområde så har svenska livsmedelsproducenter sett till att butikshyllorna varit välfyllda. Men nu måste vi förbereda oss för ännu värre kriser och till och med krig. Ur det perspektivet finns det mycket kvar att göra. De målmedvetna satsningarna på det militära försvaret behöver kompletteras av lika ambitiösa satsningar på vår försörjningsförmåga, säger Patrik Strömer, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen med särskilt ansvar för krisberedskap och totalförsvar.

Två procent tror att Sverige har bättre beredskap än grannländer

Det är uppenbart att de senaste årens kriser har ökat svenskarnas oro. Sex av tio uppger att de är mer oroade för Sveriges livsmedelsberedskap i dag än de var för fem år sedan. Dessutom tror 59 procent att Sveriges livsmedelsberedskap är sämre än våra grannländers. Bara två procent tror att den svenska beredskapen är bättre.

— Finland nämns ofta som ett föredöme när det gäller livsmedelsberedskap, och vi har mycket att lära av dem inte minst när det gäller myndighetssamordning och samarbetet mellan det offentliga och näringslivet. Beredskapen i Danmark har hittills byggt på den stora livsmedelsexporten, något vi definitivt också borde satsa på. Men i jämförelse med övriga EU ligger vi faktiskt ganska bra till, säger Patrik Strömer.

Viktigaste ingredienserna för livsmedelsberedskap

Livsmedelsföretagen har genomfört undersökningen i samband med framtagandet av en omfattande rapport om den svenska livsmedelsindustrins roll för Sveriges livsmedelsberedskap. I rapporten med namnet ”Recept för resiliens” föreslår Livsmedelsföretagen 10 konkreta åtgärder för att öka livsmedelsproduktionen och stärka livsmedelsberedskapen. Högt upp på listan hamnar bland annat en främjande myndighetskultur och regelförenklingar, satsningar på export, förstärkt frihandel och uppbyggnad av strategiska lager av insatsvaror. Hur matchar detta svenskarnas syn på vad som krävs?

Den överlägset viktigaste faktorn för att upprätthålla en god livsmedelsförsörjning enligt svenskarna är en stor inhemsk livsmedelsproduktion. Den näst viktigaste faktorn anser svenskarna vara en tydlig ansvarsfördelning och planering mellan livsmedelsbranschen och den offentliga sektorn. Långt ner på listan hamnar frihandel, alltså handel med andra länder.

— När det gäller att förklara frihandelns betydelse för vår livsmedelsberedskap har livsmedelsbranschen och myndigheterna uppenbarligen en läxa kvar att göra. Det är till stor del tack vare att handeln mellan länderna har fungerat som livsmedelskedjan har kunnat fortsätta producera och distribuera mat och dryck under de senaste årens kriser, säger Patrik Strömer.

På frågan om det är viktigt för Sveriges krisberedskap att svenska livsmedelsföretag är konkurrenskraftiga och lönsamma så svarar 70 procent att det är viktigt eller mycket viktigt. 49 procent anser att en stor livsmedelsexport är viktig för en stark svensk livsmedelsberedskap.

— Lönsamheten är förstås avgörande och det är glädjande att allmänheten förstår detta. Företag som går med förlust kommer till slut att försvinna och sluta producera. Jag önskar bara att våra politiker kunde ta till sig detta också och sluta misstänkliggöra den svenska livsmedelsbranschen. Tiden för matprispopulism är över, nu behöver vi beredskapsrealism, säger Patrik Strömer.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Livsmedelsföretagen
Om undersökningen
Undersökningen är utförd av Demoskop på uppdrag av Livsmedelsföretagen. Undersökningen bygger på kvantitativ datainsamling genomförd via webbenkäter mellan 8-15 oktober 2024. Urvalet är representativt för Sveriges befolkning i åldern 18-79 år och resultaten har viktats utifrån kön, ålder och geografisk fördelning. Totalt deltog 1141 personer i undersökningen.

You must be logged in to post a comment Login