Home   >   Ekonomi   >   Sänkningar av EU:s bränsleskatter kan öka Rysslands oljeinkomster

Sänkningar av EU:s bränsleskatter kan öka Rysslands oljeinkomster

By on 18 september, 2022
Arkivbild

En sänkning av bensin- och dieselskatter på 0,20 euro per liter inom EU kan öka oljevinsten i Ryssland med mer än 8 miljoner euro per dag under de första ett till tre åren, enligt en modellstudie publicerad i Nature Energy. Resultaten innebär att andra policyåtgärder kan behövas för att EU ska kunna stödja hushållen utan att samtidigt motverka dess geopolitiska mål gentemot Ryssland.

Den ryska invasionen av Ukraina har lett till att flera västländer infört sanktioner mot Ryssland, inklusive restriktioner för EU:s import av råolja och gas. Parallellt med en global ökande efterfrågan efter pandemin har energipriserna stigit dramatiskt. Många europeiska länder har därför övervägt att sänka bränsleskatter för att stödja konsumenterna. Det är dock viktigt att förstå hur dessa sänkningar kan påverka oljebolagens inkomster, särskilt leverantörerna i Ryssland.

Daniel Spiro och Henrik Wachtmeister vid Uppsala universitet och Johan Gars vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, KVA, analyserade effekten av en EU-omfattande sänkning av bränsleskatten på ryska oljevinster. Författarna antog en gemensam skattesänkning inom EU på 0,20 euro per liter, baserat på olika annonserade och möjliga åtgärder från medlemsländerna. Teamet konstruerade sedan en modell som tar hänsyn till den globala oljemarknaden, EU:s efterfrågan på vägbränsle och oljeproduktion i Ryssland jämfört med resten av världen.

Under det första året efter att skattesänkningen genomförts förutspås EU:s konsumentpriser minska med nästan hela skattesänkningen, till en budgetkostnad för EU på 170 miljoner euro per dag. Ryska oljebolag förutspås dock få ökade vinster på cirka 8,4 miljoner euro per dag under denna period. Upp till tre år efter skattesänkningarna förutspås oljeutbudet bli mer elastiskt vilket medför minskande fiskala kostnader för EU och något minskade vinster för Ryssland, enligt modellen en vinstökning om 8,2 miljoner euro per dag.

– Det här är en effekt av att Ryssland är en så stor oljeproducent globalt, och att Europa, och resten av världen för den delen fortfarande är helt beroende av olja för sina transporter. Ibland glömmer man bort det, men olja är fortfarande världens största energikälla och står för 30 procent av världens energiförsörjning. Och 11 procent av oljan produceras av Ryssland. Endast små ökningar i oljepriset ger stora ökningar i inkomster för Ryssland, säger Henrik Wachtmeister, postdoktor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

Författarna modellerar även en alternativ åtgärd som innebär en direkt inkomstökning för konsumenter med samma totala budgetkostnad för EU som sänkningen av bränsleskatten. I det här scenariot skulle bränslepriserna öka marginellt, men vinstökningarna i Ryssland skulle bara vara cirka 15 procent av vinstökningarna från skattesänkningen. Konsumenterna skulle dessutom ha flexibilitet i sina utgiftsval. Istället för att endast hjälpa hushållen vid bränslepumpen, hjälper man hushållen direkt i plånboken.

– Bensin- och dieselskattersänkningar har ju diskuterats och även genomförts i Sverige under året, men det har det även gjorts i de flesta andra länder i Europa. Man kanske tycker att det inte spelar så stor roll vad Sverige gör, men gör hela Europa en skattesänkning blir effekten på oljemarknaden signifikant, som vi visar i studien, säger Daniel Spiro, universitetslektor och docent vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.

Ekonomi | Världen
Örebronyheter

Källa: Uppsala universitet

You must be logged in to post a comment Login