Home   >   Senaste nyheter   >   Såhär kommer generativ AI förändra företag och samhälle

Såhär kommer generativ AI förändra företag och samhälle

By on 11 maj, 2024
Bild: Oliver Wyman

Kommer generativ artificiell intelligens att inleda en guldålder av produktivitet eller förstöra miljontals försörjningsmöjligheter i hela den globala ekonomin? Kommer den att leda in människor på nya vägar av personlig tillfredsställelse eller leda dem in i återvändsgränder av ensamhet och isolering? Kommer den att lyfta mänskligheten till nya höjder eller så frön till vår kollektiva undergång?
 
Beroende på vem du frågar är svaret på alla dessa frågor ja.

Under de 14 månader som gått sedan ChatGPT lanserades har det inte blivit klart exakt hur generativ AI kommer att förändra världen, bara att den kommer att göra det – med både positiva och negativa effekter på individer, familjer, socioekonomiska grupper, företag, branscher och samhällen när den revolutionerar arbetsplatser och omorganiserar privatlivet.

Många banbrytande teknologier kommer med fallgropar. Elden gjorde det möjligt för människor att samlas på natten men brände också ner byar. Bilen revolutionerade rörligheten men ledde också till dödsolyckor i trafiken. Internet kopplade samman människor direkt, men gav brottslingar nya verktyg.

En viktig skillnad mellan generativ AI och tidigare innovationer är att dess skapare själva varnar för de potentiella nackdelarna. De dubbla trådarna av löften och faror vävs genom AI-företagen själva; se inte längre än till kampen om kontrollen över OpenAI för ett exempel på den djupa ambivalens som generativ AI ger upphov till.

Men det finns möjligheter i tvetydigheten. Startskottet för den generativa AI-kapplöpningen gick för länge sedan, men ChatGPT förde in en mängd nya företag och länder i tävlingen. Företags- och myndighetsledare kommer att besluta hur stor del av utvecklingen som ska vara öppen och transparent respektive sluten och proprietär. Tillsynsmyndigheter kommer att bestämma takten och omfattningen av åtgärderna. Konsumenter och arbetstagare kommer att spela en central roll i införandet av tekniken och kommer att bidra till att avgöra hur snabbt fördelarna kan utnyttjas.

Med detta i åtanke satte Oliver Wyman Forum igång med att grundligt undersöka attityder, tankar och missuppfattningar kring generativ AI. I juni och november genomförde vi en undersökning bland mer än 25 000 personer i USA, Storbritannien, Kanada, Mexiko, Brasilien, Frankrike, Italien, Tyskland, Spanien, Kina (Hongkong), Indien, Indonesien, Singapore, Förenade Arabemiraten och Australien.

Resultaten belyser den förvirring som många människor känner. Medan 96% av de anställda säger att de tror att AI kan hjälpa dem i deras nuvarande jobb, är 60% rädda för att det så småningom kommer att automatisera dem ut ur arbetslivet. Omkring 55% av medarbetarna använder generativ AI minst en gång i veckan på jobbet, men 61% av användarna tycker inte att det är särskilt pålitligt. Av dessa 61% skulle 40% ändå använda det för att hjälpa dem att fatta stora ekonomiska beslut, och 30% skulle dela med sig av mer personlig information för att få en bättre upplevelse.

Mitt i kakofonin av åsikter och förutsägelser finns det ett växande samförstånd runt om i världen om att generativ AI kommer att ha ett enormt inflytande på både arbetsplatsen och konsumentekonomin.

Den nya AI-ekonomin

Vi uppskattar att generativ AI kan bidra med upp till 20 biljoner dollar till den globala BNP:n fram till 2030 och spara 300 miljarder arbetstimmar per år.

Möjligheterna är extraordinära. Hela 96% av de arbetstagare vi undersökte sa att de tror att generativ AI kan hjälpa dem i deras jobb. Men när generativ AI omformar arbetsplatsen kan det innebära nya påfrestningar på organisationsstrukturerna. Enligt en uppskattning från World Economic Forum kan den breda kategorin AI komma att förflytta 85 miljoner jobb globalt fram till 2025. En tredjedel av alla nybörjarroller kan komma att automatiseras, samtidigt som yngre medarbetare utrustade med generativ AI potentiellt kan ersätta sina första linjens chefer och lämna ett vakuum i mitten av jobbpyramiden.

Som ett resultat av detta blir många arbetstagare alltmer oroliga för varje dag som går. Automatisering är inte längre en berättelse om arbetare kontra robotar. Tre av fem tjänstemän är nu rädda för att deras roller ska bli överflödiga eller automatiserade när generativ AI:s förmågor i allt högre grad påverkar kunskapsjobben. Om den här oron får ligga kvar kan den sänka moralen: Enligt American Psychological Association är det 68% mer sannolikt att anställda i USA som är oroliga för AI känner sig spända eller stressade under arbetsdagen än de som inte är oroliga, och det är mer än dubbelt så sannolikt att de tror att de inte spelar någon roll för sin arbetsgemenskap.

Sådana känslor kan i sin tur leda till minskat engagemang och minskad produktivitet samt högre personalomsättning.

För att kunna dra nytta av fördelarna med generativ AI bör företagen sätta människan i centrum och investera i medarbetarna lika mycket, om inte mer, än i tekniken. Medarbetarna kommer att behöva utbildning och stöd för att skapa förnuftiga och intuitiva processer tillsammans med tekniken. Det är ju trots allt de som ska använda gränssnitten, uppdatera systemen och hantera resultaten. Företagsledarna måste få med dem på tåget genom att lyssna och ta itu med deras farhågor och genom att ge sina anställda kompetensutveckling under resans gång.

Radikal förändring för konsumenterna

Bilden av generativ AI blir lite tydligare när vi undersöker dess inverkan på konsumenterna och dess utbredda inflytande över olika branscher. Hälso- och sjukvården verkar vara särskilt mogen för disruption. Vi uppskattar att generativ AI år 2030 skulle kunna spara läkare tre timmar per dag, vilket skulle göra det möjligt för dem att hjälpa ytterligare 500 miljoner patienter globalt per år (förutsatt att produktivitetsvinsterna går till att hjälpa fler patienter). På samma sätt uppskattar vi att upp till 400 miljoner patienter kommer att få stöd för mental hälsa till följd av generativa AI-terapitjänster, vilket demokratiserar tillgången och väcker globalt intresse. Konsumenterna är särskilt angelägna om att få uppleva terapi för första gången med generativ AI: av de 77% av respondenterna som aldrig har gått i terapi med en människa uppger nästan en av tre att de skulle vilja prova generativ AI-terapi i framtiden.

Generativ AI håller också på att utvecklas till en källa för tillförlitlig rådgivning. Nästan hälften av konsumenterna säger att de skulle lita på AI när det gäller stora livsbeslut som att köpa ett hem. Omkring 36% uppgav att de föredrar AI framför människor när det gäller finansiell rådgivning, vilket visar på den bredd av tjänster som generativ AI kan erbjuda, även när det gäller att lösa traditionellt mänskliga behov. Konsumenterna är 23% mer benägna att rapportera att de engagerar sig med generativa AI-rådgivare i syfte att hitta en koppling än de är när de engagerar sig med mänskliga rådgivare; de är också nästan fyra gånger så benägna att leta efter en känsla av syfte i sin personliga ekonomi när de engagerar sig med AI-rådgivare än när de engagerar sig med sina mänskliga motsvarigheter.

Utbildning är ett annat område som sannolikt kommer att påverkas. Av de 260 miljoner barn i skolåldern i världen som inte går i skolan uppskattar vi att upp till 100 miljoner skulle kunna få tillgång till utbildning genom generativ AI fram till 2030, tack vare generativ AI:s förmåga att ge universell tillgång till individualiserad handledning. Appar som Hello History gör det till exempel möjligt för elever att delta i filosofiska debatter med Aristoteles eller lära sig mer om evolutionsbiologin av Charles Darwin.

Generativ AI kan en dag till och med förändra människors sätt att skapa relationer, på gott och ont. Omkring 14% av konsumenterna säger att de föredrar att interagera med AI eftersom de tror att generativ AI kan vara mer känslomässigt intelligent än människor. Appar som Replika omdefinierar sällskap och gör det möjligt för användare att skapa virtuella vänner som alltid finns där för att lyssna. En av fem konsumenter sa att de skulle gå på en virtuell dejt med en AI-persona. Och nästan en av tre konsumenter säger att de skulle köpa ett AI-drivet halsband för husdjur som översätter djurläten till språk, vilket potentiellt kan stärka bandet mellan husdjur och deras ägare ytterligare.

Risk kontra belöning är fel diskussion

Generativ AI innebär alltmer komplexa risker för organisationer att hantera. Många av dem är redan välkända: risken för hallucinationer, svårigheterna med logiska system med svarta lådor, möjligheterna till cyberattacker, dataintrång, felaktigt tränade modeller, kontroll av utdata, upphovsrättsliga problem och så vidare. Andra har vi ännu inte kunnat föreställa oss; precis som människan utvecklar generativa AI-system kommer systemen att förändra människan, med potentiellt oförutsedda konsekvenser.

 Företag – och samhällen – måste bortse från frågan om risk eller belöning och acceptera en framtid med risk och belöning som bygger på en dynamisk modell med test, mätning och lärande. De attityder och föreställningar som nu formas bland arbetsgivare och anställda, konsumenter och myndigheter kommer att återkopplas till modellerna och bidra till att forma denna framtid.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Oliver Wyman

You must be logged in to post a comment Login