Home   >   Örebro län   >   Så vill vi göra Lindesberg till en kulturkommun

Så vill vi göra Lindesberg till en kulturkommun

By on 5 augusti, 2018
Kulturpartiets partisymbol är tistelblomman - vacker, vass och svår att utrota.

Gör Lindesberg till en kulturkommun som ger plats för och använder kulturen som stöd till utvecklingen av Lindesberg inom alla politikområden. Med det övergripande målet har Lindesbergs Kulturparti (odf = om det fanns) tagit fram 11 konkreta förslag (tänkta som ”motioner” till kommunfullmäktige) om kommunens roll och ansvar för att nå målet – att göra Lindesberg till en kulturkommun.

Att starta ett lokalt kulturparti i Lindesberg är inte aktuellt – åtminstone inte ännu. Men genom att presentera ett eget valmanifest vill Lindesbergs Kulturparti (odf) sätta fokus på ett antal konkreta frågor om kulturens möjligheter att bidra till utvecklingen av Lindesbergs kommun. 

Och för att väljarna själva ska kunna få veta var de andra partierna tycker får de svara på frågan: Om kulturpartiet lade fram dessa förslag i kommunfullmäktige – hur skulle ni då rösta? Ja, Nej eller Vet ej (nedlagd röst)? 

Kulturpartiets valmanifest har tagits fram utifrån förslag, idéer och diskussioner som förts inom Nätverket Lindekultur. Underlaget har redigerats och sammanställts av redaktionen för nyhetskanalen lindekultur.se. Kulturpartiets valmanifest är ett debattinlägg inför valet i höst – inte något officiellt ställningstagande av Nätverkets Lindekultur och de som ingår i nätverket.

Övergripande mål: Gör Lindesberg till en kulturkommun

Lindesbergs Kulturparti (odf) vill att Lindesberg ska bli en kulturkommun – en kommun som ger plats för och använder kulturen som stöd i utvecklingen av Lindesberg ● som en attraktiv kommun att jobba, leva, bo och verka i; ● som en attraktiv etableringskommun för kulturella och kreativa näringar; ● som ett attraktivt besöksmål.

Det finns många olika uppfattningar om och definitioner av vad kultur är – och därmed också vilken betydelse kulturen har för kommunens utveckling liksom vilket ansvar kommunen har för kulturen och dess aktörer. Detta är vår definition:

Kultur – i dess nuvarande och framtida former – är mycket mer än enskilda kulturupplevelser – som i sig är viktiga. Kultur är källan till djupa, subjektiva insikter, reflektioner och kunskaper som skapar ett engagemang och samhällsdeltagande. 

Kultur får människor att utvecklas – socialt och kunskapsmässigt. Självkänslan och uttrycksförmågan, fantasin och kreativiteten stärks när vi upplever, skapar och lär oss nytt. Där människor växer, trivs och mår bra – där utvecklas också engagemanget och demokratin. Kreativa miljöer och sociala nätverk fungerar som kulturella och gränsöverskridande demokratiska mötesplatser och bidrar till utveckling och tillväxt.

Med ett brett och levande kulturliv kan Lindesberg utvecklas som en attraktiv kommun att jobba, leva, bo och verka i – och därmed också som en attraktiv etableringskommun för kulturella och kreativa näringar och en intressant kulturkommun med många och spännande besöksmål som lockar turister och utvecklar besöksnäringar.

Kultur är en viktig dimension i ett långsiktigt och hållbart samhälle – socialt, ekonomiskt och miljömässigt – som därmed på olika sätt kan bidra till att uppnå de flesta av målen i Lindesbergs kommuns utvecklingsstrategi Vision 2025.

Med ”kultur i dess nuvarande och framtida former” menas att kulturens olika uttrycksformer förändras över tid – det ligger i kulturens kreativa utvecklingsform att ständigt förnya uttrycksformerna från traditionell litteratur, konst, teater, film till nya kulturformer.

För att nå detta skulle Lindesbergs Kulturparti (om det fanns och hade en plats i kommunfullmäktige) lägga fram dessa förslag (”motioner”) till kommunfullmäktige:

  • 1: Ta fram och förankra ett tydligt och genomförbart handlingsprogram för kulturens roll och betydelse för kommunens utveckling – liksom kommunens ansvar för och stöd till kulturen och dess aktörer.
  • 2: Inför en kultur- och bildningsnämnd med en kultur- och bildningsförvaltning som har ett samlat ansvar för kultur och utbildning – liksom ett övergripande ansvar för att övriga politikområden i kommunen (nämnder, förvaltningar och bolag) har ett kulturperspektiv i sina beslut.

Kommunens organisation: För att nå det övergripande målet behövs en kommunal organisation som ger plats för och använder kulturen som stöd till utveckling i kommunen – en kultur- och bildningsnämnd och kultur- och bildningsförvaltning med ett samlat ansvar och större befogenheter (mandat och beslutskraft) och mer inflytande (kunskap och engagemang).

Den nuvarande politiska organisationen har minskat kulturens plats och därmed inflytande i kommunpolitiken – från egen kultur- och fritidsnämnd till beredningsgrupp för kultur & fritid som nu lagts ned och ersatts av en mindre arbetsgrupp inom kommunstyrelsen.

I den nuvarande organisationen ligger ansvaret för kulturfrågor på två olika politiska organ/förvaltningar – tillväxtutskottet/tillväxtförvaltningen (kulturenhet och folkbibliotek) respektive barn- och utbildningsnämnden/barn- och utbildningsförvaltningen (kulturskola, estetiskt gymnasieprogram och skolbibliotek).

För att göra Lindesberg till en kulturkommun behövs samverkan och samsyn om kulturens roll och kommunens ansvar i ”kulturens hela livscykel = produktions- och konsumtionskedja”:

Kulturskolan och gymnasieskolans estetiska program – och på sikt ett kulturcollege – är viktiga för att utbilda och inspirera invånarna att använda, utveckla och sprida kulturens olika uttrycksformer:

  • 3: Gör deltagande i kulturskolans verksamheter kostnadsfria för alla – både barn/ungdomar och vuxna i alla åldrar i hela kommunen.
  • 4: Utveckla gymnasieskolan (med det estetiska programmet som bas) till ett kulturcollege med riksintag på motsvarande sätt som Lindeskolan idag är ett idrottscollege.

Kulturskolan blir samtidigt en allt viktigare plattform för kulturens sociala betydelse – framför allt genom samverkan med skolan, olika sociala projekt och kulturevenemang. Kulturskolan är idag avgiftsbelagd vilket hindrar många intresserade att delta – därför bör kulturskolan vara avgiftsfri för att ge fler möjligheten att delta.

Lindeskolan har genom estetiska programmet – som redan nu lockar elever från andra kommuner – och kulturskolan goda förutsättningar att utvecklas till ett kulturcollege. Här finns lokaler, kompetens och stöd från ett engagerat kulturliv. Och ett kulturcollege skulle ytterligare stärka Lindesberg som en kulturkommun.

Folk- och skolbibliotek – och på sikt ett centralt kultur- och föreningshus – är viktiga för att ge invånarna tillgång till och möjlighet att ta del av kulturens olika uttrycksformer:

  • 5: Utveckla folkbiblioteken som kulturella och gränsöverskridande demokratiska mötesplatser med personal som kan ge besökarna stöd i informationssökning, digital kompetens och källkritik.
  • 6: Ge alla elever tillgång till bemannade skolbibliotek som ska användas i elevernas utbildning och utgöra ett stöd i deras lärande och utveckling genom informationssökning, digital kompetens och källkritik.
  • 7. Samla kulturverksamheter (folkbibliotek, scenkonst, biograf, konsthall, stadsmuseum etcetera) i ett centralt beläget kultur- och föreningshus i centralorten.

Kommunens folk- och skolbibliotek har en viktig och lagstadgad roll i kommunens kultur- och bildningsverksamhet. Detta gäller framför allt skolbiblioteken som ska användas i elevernas utbildning och utgöra ett stöd i deras lärande och utveckling. Skolbiblioteket har en viktig pedagogisk uppgift att fylla, framför allt när det gäller läsande, men också för att stärka elevers kompetenser i bland annat informationssökning, digital kompetens och källkritik.

Kultur- och föreningshus: Idag är de kommunala kulturverksamheterna i Lindesbergs centralort spridda på olika lokaler – ett stadsbibliotek med konstrum i behov av upprustning, en biograf/teaterscen under utredning, ett stadsmuseum utan lokal etcetera. Och föreningar, grupper och körer har svårt att hitta lämpliga lokaler till rimliga hyreskostnader. Därför bör förutsättningarna för och möjligheterna till ett centralt beläget kultur- och föreningshus i centralorten utredas – förslagsvis i gamla Lantmännen/Bergslagsposten (numera outnyttjad centralt belägen byggnad i privat ägo).

Föreningar och grupper i den ideella sektorn och yrkesverksamma kulturaktörer (kulturella och kreativa näringar) är viktiga för att fylla kulturens olika uttrycksformer med innehåll:

  • 8: Skapa ett officiellt samarbetsforum med representanter för kommun (kultur- och bildningsförvaltningen), den ideella sektorn (ideellt verkande föreningar och grupper) och yrkesverksamma kulturaktörer (kulturella och kreativa näringar) för ömsesidigt stöd och samverkan kring kulturens roll och möjligheter i kommunens utveckling.
  • 9: Ge föreningar och andra kulturaktörer tillgång till kommunala lokaler med hyror som är satta i förhållande till hyresgästernas betalningsförmåga – och där inga kommunala lokaler finns ska föreningar med egna lokaler få ekonomiskt stöd för att hålla dem tillgängliga.
  • 10: Ge föreningar och andra kulturaktörer tillgång till kommunala stödtjänster som underlättar och säkrar föreningslivet – exempelvis en gemensam bokföringstjänst för föreningar som har svårt att rekrytera kassörer, ett gemensamt projektkontor för ansökningar och administration av bidrag och projektmedel etcetera.
  • 11: Fördela det ekonomiska stödet till kultur- och fritidsverksamheter mer rättvist över hela kommunen (utifrån antal invånare) och för alla åldrar (inte bara barn och ungdom) – förslagsvis i någon form av ”kulturpeng” till alla invånare.

Lokaler: Gör som Örebro kommun: Ge de ideella föreningarna stöd genom ett Föreningarnas Hus – en arena för ideellt utvecklingsarbete, en central mötesplats för delaktighet, samverkan och utveckling för det civila samhället. Föreningarnas Hus i Örebro inrymmer ett stort antal föreningar som har kontor eller mötesplats där. Föreningarnas Hus drivs av Örebro Föreningsråd, en paraplyorganisation för ideella föreningar verksamma inom Örebro kommun.

Tjänster: Ett levande kulturliv bygger på ett aktivt föreningsliv som drivs av ideellt arbetande eldsjälar. Många föreningar har idag svårt att få medlemmar att ta styrelseposter – framför allt poster som kräver arbetsinsatser utanför föreningens ”kärnverksamhet” som exempelvis kassörer och sekreterare. Därför behövs någon form av gemensamma tjänster som kan erbjudas föreningarna – exempelvis en gemensam bokföringstjänst för föreningar som har svårt att rekrytera kassörer, ett gemensamt projektkontor för ansökningar och administration av bidrag och projektmedel etcetera.

Ekonomi: Idag fördelas det ekonomiska kulturstödet till största delen utifrån politiskt styrda målformuleringar. Nationellt innebär att merparten av kulturanslagen hamnar i Stockholms län (som har 22% av landets befolkning), regionalt att merparten av kulturanslagen hamnar i Örebro kommun (som har 18% av regionens befolkning) och kommunalt att merparten av kultur- och fritidsanslagen hamnar i Lindesbergs tätort (som har 40% av kommunens befolkning). Enligt den politiska målformuleringen i Lindesbergs kommun ska bidragen inom kultur och fritid gå till barn och ungdom varav merparten går till idrottsföreningar – men alla invånare i kommunen (oavsett ålder och aktivitet) bör få del av det ekonomiska stödet genom förslagsvis någon form av ”kulturpeng” per invånare

Politik | Länet
Örebronyheter

 

You must be logged in to post a comment Login