Home   >   Senaste nyheter   >   Så kan skolstatistiken åter publiceras

Så kan skolstatistiken åter publiceras

By on 4 september, 2020

Idag lämnar Skolverket över förslag på lösningar till regeringen som syftar till att all skolstatistik kan publiceras igen, sedan den 1 september 2020 publicerar Skolverket bara statistik på riksnivå.

Detta som en konsekvens av att Statistikmyndigheten SCB ändrat sekretesspolicy om att fristående skolors uppgifter omfattas av sekretess, frågan om statistiksekretessens omfattning har även prövats av Kammarrätten, vars dom har vunnit laga kraft.

Utifrån kammarrättens dom har Skolverket bedömt att myndigheten inte heller längre kan publicera statistik om kommunala huvudmän. Att enbart publicera statistik om kommunala huvudmän och inte om enskilda, skulle innebära olika förutsättningar för skolhuvudmännen Generella krav på förvaltningsmyndigheteters saklighet och opartiskt återfinns i såväl regeringsformen som förvaltningslagen.

– Det finns ingen som vill att betygsgenomsnitt hos fristående skolor ska vara hemliga, men vi har inget annat val än att förhålla oss till kammarrättens dom. Det positiva är att alla med någon form av ansvar för skolan inser att vi snarast måste hitta en lösning på problemet, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Konsekvenser av kammarrättens dom

Det nya rättsläget får allvarliga konsekvenser för både myndigheter, huvudmän, skolor och i slutändan elever. Några bärande principer i det svenska skolsystemet är det fria skolvalet och att skolhuvudmän har ett ansvar att ge kompensatoriskt stöd utifrån att skolor har olika elevgrupper med olika förutsättningar och behov. Detta kräver en samlad statistik med uppgifter om bland annat elevernas resultat och hur stor andel av lärarna som är legitimerade. Utan tillgång till denna statistik kan den bristande likvärdigheten i svensk skola ytterligare förstärkas.

– Långsiktigt har vi nu en ohållbar situation. Därför är det viktigt att uppgifter om alla förskolor och skolor åter blir tillgängliga så fort som möjligt. Den situation som uppstått riskerar annars att få stora konsekvenser för skolvalet, resursfördelningen till skolor och möjligheten att stödja elever utifrån behov och förutsättningar, säger Peter Fredriksson.

Fyra förslag på lösning

Om regeringen väljer att inte gå vidare med det förslag som tidigare utretts, om att offentlighetsprincipen utsträcks till att även gälla enskilda skolhuvudmän, föreslår Skolverket fyra olika möjliga lösningar. De tvåförsta förslagen handlar om en sekretessbrytande bestämmelse i 24 kap. offentlighets- och sekretesslagen eller ett undantag i samma kapitel. Skolverkets andra två förslag innebär att uppgifter samlas in utanför statistikverksamheten. Dessa förslag medför dock flera andra praktiska och juridiska utmaningar och förslagen tar tid att genomföra.

– Vi är väl medvetna om att om att ändringar i lagen är en komplicerad och tidskrävande process. Vad vi kan hoppas på är att hanteringen ändå sker skyndsamt och att de konsekvenser som vi lyfter fram i vår redovisning stannar på pappret. Ytterst är det nu politikerna som får göra en bedömning av vad som är den mest framkomliga vägen mot en lösning, säger Peter Fredriksson.

Alternativ om problemet blir långvarigt

Om situationen blir långvarig överväger Skolverket möjligheten att kunna samla in vissa basuppgifter från de fristående skolhuvudmännen via en separat webbenkät. Därefter skulle dessa kunna publiceras i en publik databas tillsammans med statistikuppgifter från kommunala skolhuvudmän. Detta skulle dock öka administrationen för de enskilda skolhuvudmännen och uppgifterna skulle inte bli lika omfattande som tidigare. Dessutom finns det en risk för att uppgifterna inte kommer att vara lika tillförlitliga eller jämförbara som om de hade hämtats från statistiken, eftersom varje huvudman skulle sammanställa sina egna uppgifter.

Regionalt
Örebronyheter

Källa Skolverket

You must be logged in to post a comment Login