- En app kan bryta social isolering för personer med Parkinsons sjukdom
- Nästa års utställare i Kumla utställningshall
- Akutmottagningarna och ambulansen i länet förstärker på grund av halkan
- Länsstyrelsen i Örebro län hanterar flera ärenden från och med årsskiftet
- Myndigheter som agerar ger resultat
- Så kan tjuvarna få tag på dina julklappar medan du handlar
- ”Den lilla blomman” av Leia
- KICKS först ut med att sälja ACO utanför apotekskanalen
- BIK Karlskoga höll inte borta mot AIK
- Helgpyssel på Drottninggatan
Så kan lantgårdar bidra till social välfärd för många fler i samhället
Kommuner och regioner skulle kunna dra betydligt större nytta av lantgårdar inom social omsorg, utbildning, sjukvård, alternativa arbetsuppgifter och integration. Om detta, och om hur verksamheterna bör organiseras för att få till ett långsiktigt hållbart samarbete mellan svenska lantgårdar och samhället, handlar en ny rapport från SLU.
Rapporten ”Lantgården som resurs för samhället och organisationen av dess välfärdsinsatser” ges ut av SLU Future One Health. Författarna är verksamma vid det norska forskningsinstitutet NORCE, Karlstads universitet, SLU och Hushållningssällskapet.
I det svenska lantbruket har det under lång tid funnits gårdar som har hjälpt utsatta människor genom att erbjuda arbetsplatser och ibland även ett nytt hem. Behovet av rationalisering i lantbruket har dock gjort det svårare att ta det ansvaret. Samtidigt har samhället ett ökande behov av lämplig sysselsättning, aktiviteter och socialt stöd till utsatta människor.
– De få mindre lantgårdar som kan erbjuda det stödet idag har svårt att klara sig rent ekonomiskt. De kan inte överleva på volontärarbete, menar Christer Yrjas som är koordinator inom Grön Arena, ett koncept inom Hushållningssällskapet för utveckling av gårdar som erbjuder tjänster inom social omsorg, skola och hälsa.
Författarna menar att det behövs nya betalningsmodeller som gör det möjligt att bedriva lantgårdsbaserade insatser (LBI) med kontinuitet och ekonomisk trygghet och som ger entreprenörerna förutsättningar att våga satsa på sin verksamhet. Samhället behöver vara berett att betala för den hjälp och avlastning som dessa lantgårdar kan erbjuda, och se vilken samhällsekonomisk vinst de kan göra genom att minska kostnaderna för andra och kanske dyrare insatser.
– Det behövs också ökad kunskap i kommunerna om kostnadsbilden i den här typen av verksamhet, som varierar stort mellan kommunerna i dagsläget, säger Jenny Höglund, som har disputerat inom området på Karlstads universitet.
– Svenska politiker och tjänstemän behöver lära sig av goda exempel och ta del av hur det ser ut i andra länder där denna verksamhet fungerar bra, menar Bente Berget, som bedriver forskning i Norge på hur deras Inn på tunet-gårdar hjälper människor på olika sätt.
Hur kan dagens 80-tal godkända Grön Arena-gårdar bli fler?
Internationell forskning har visat att lantgårdar kan ge exempelvis ökad motivation, social kontakt, känsla av att känna sig behövd, upplevelse av att kunna klara av uppgifter, ökad rörelse och ökat psykiskt välmående. Svensk forskning har visat att lantgårdar kan ge stöd inom social omsorg och bland annat hjälpa skolelever med olika utmaningar, men det finns många fler målgrupper som skulle kunna gynnas av lantgårdsbaserade insatser.
– I Sverige finns idag ett 80-tal godkända Grön Arena-gårdar, samt flera andra gårdar som kommuner och regioner kan upphandla för olika insatser, berättar Christer Yrjas.
– En utbyggnad av LBI i Sverige skulle också kunna skapa fler jobb på landsbygden, och särskilt gynna kvinnligt företagande, menar Lena Lidfors, som har tagit initiativet till denna rapport och är professor vid SLU.
Flera europeiska länder har återinfört lantgården som en resurs för olika utsatta grupper i samhället och har återuppbyggt en nationell struktur för sådan verksamhet. I Sverige saknas nationella riktlinjer och samordningsansvar, och författarna efterlyser därför politisk styrning. De menar också att det är nödvändigt att införa ett kvalitetssäkringssystem som gör att alla involverade kan känna trygghet och förtroende för verksamheten inom LBI. Att man vet vad man får och att utförandet inte skiljer sig åt beroende på var i landet man bor.
– Sist, men inte minst, behövs det mer forskning, framför allt att det satsas pengar på tvärvetenskaplig forskning, utifrån så väl brukarperspektivet som verksamhetsperspektivet, säger Lena Lidfors.
Sverige
Örebronyheter
Källa: SLU
Related Posts
Latest News
-
En app kan bryta social isolering för personer med Parkinsons sjukdom
Personer som lever med Parkinsons sjukdom, löper hög risk att...
- Posted december 19, 2024
- 0
-
Nästa års utställare i Kumla utställningshall
Äntligen är det dags att tillkännage vilka konstnärer som under...
- Posted december 19, 2024
- 0
-
Akutmottagningarna och ambulansen i länet förstärker på grund av halkan
Det svåra väderläget och halkan, orsakar just nu stor belastning...
- Posted december 19, 2024
- 0
-
Länsstyrelsen i Örebro län hanterar flera ärenden från och med årsskiftet
Från och med den 1 januari 2025 kommer vissa typer...
- Posted december 19, 2024
- 0
-
Myndigheter som agerar ger resultat
Genom samverkan har kampen mot arbetslivskriminalitet gett resultat. Verksamheter har...
- Posted december 19, 2024
- 0
-
Våld, hot, övergrepp och oseriös verksamhet på HVB
Våld, hot och övergrepp på HVB fortsätter att vara oroväckande...
- Posted december 19, 2024
- 0
-
Så kan tjuvarna få tag på dina julklappar medan du handlar
Medan du fokuserar på julklapparna slår tjuvarna till redan på...
- Posted december 19, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login