Home   >   Senaste nyheter   >   Så gör vi en grön omstart efter pandemin

Så gör vi en grön omstart efter pandemin

By on 9 december, 2020

Pandemin har lett till en viss minskning av utsläpp av växthusgaser. För att trenden ska fortsätta när världsekonomin tar fart igen krävs en medveten satsning på hållbarhet, menar Karl Hillman, docent i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.

– Vi behöver fördela om ekonomiska resurser och ändra våra beteenden. Annars är utsläppen snart tillbaka på samma nivå som före krisen, säger han.
Utsläppen av växthusgaser har globalt ökat mer eller mindre konstant sedan tidigt 1900-tal. Det finns dock några hack i den stigande kurvan. Samtliga har varit orsakade av kriser: Sovjetunionens fall, oljekriserna på 1970-talet och finanskrisen 2008 är tre exempel.

Pandemin har också lett till minskade utsläpp.

Minskade utsläpp globalt
Enligt Carbonmonitor, en sammanslutning av forskare som övervakar utsläppen, är utsläppsminskningen i år drygt fem procent globalt och nio procent inom EU. Bakom minskningen ligger bland annat ändrade resvanor och lägre produktionstakt inom industrin. Men för att utsläppsminskningarna ska bli bestående även efter pandemin krävs en lång rad förändringar. Historiskt har utsläppen snabbt ökat igen när en kris har varit avhjälpt.

– När makthavare fördelar ekonomiskt stöd under och efter pandemin och försöker hålla liv i verksamheter så måste man prioritera det som leder till en grön omställning. Att på olika sätt gynna och subventionera användning av fossila bränslen är fel väg om vi ska få en hållbar utveckling, säger Karl Hillman.

EU enades nyligen om ”Recovery plan for Europe, ett återhämtningspaket som ska reparera ekonomiska och sociala skador som pandemin orsakat, och som ska ”lägga grunden för ett mer modernt och hållbart Europa”.

Karl Hillman välkomnar satsningen, men tror att gamla strukturer inom EU riskerar att göra att hållbarhet inte får tillräckligt utrymme.

– Man har insett på EU-nivå att vi behöver en satsning som är hållbar. Men man måste leva upp till det och ta medvetna beslut på alla nivåer. Nyttan får inte hamna i symbolfrågor utan vi behöver göra satsningar som ger långsiktig effekt.

”Ökad satsning på beteendeförändringar”
Det finns risker för misstag även inom gröna satsningar, menar Karl Hillman. Ett exempel är suboptimering, som innebär att man gör en förändring som till synes är god i en del av det ekonomiska systemet, men som leder till en försämring och exempelvis ökade utsläpp i en annan del.

– Säg att man satsar på fler subventioner åt eldrivna bilar. Man måste då tänka på att elbilar är billiga att köra, och att man sponsrar ökad biltrafik och uppmuntrar fler att köpa ny bil. Tillverkas det fler bilar kan den totala mängden utsläpp öka istället för att minska, därför måste man kombinera den här typen av subventioner med andra åtgärder, säger Karl Hillman.

– Jag vill se en ökad satsning på beteendeförändringar på alla nivåer i samhället. Det finns en övertro till tekniken och att den kommer att få genomslag bara den är bättre och mer miljövänlig. Så ser inte innovationsprocessen ut. Tiden är lång mellan innovation och att den kommer samhället till nytta, och det krävs stöd. Tre exempel är flyg, kärnkraft och kommunikationsteknologi som alla utvecklats och subventionerats på grund av militära intressen. Nu måste vi lägga stödet på de innovationer som behöver växa för att vi ska kunna rädda planeten, säger Karl Hillman.

Regionalt
Örebronyheter

Källa: Högskolan i Gävle

You must be logged in to post a comment Login