Home   >   Örebro län   >   Så blev Karlskogas industri en framgångssaga

Så blev Karlskogas industri en framgångssaga

By on 5 oktober, 2023
En liten svensk ort står bakom en stor mängd av landets patent. Cecilia Beckmann har doktorerat om företaget Bofors i Karlskoga och hur man under svåra perioder ändå kunde skapa en innovativ miljö genom lokala och internationella samarbeten.
Foto: Maria Widar

Tack vare förmågan att utveckla nya produkter av befintlig kunskap och tack vare lyckade samarbeten världen över, har industrin i Karlskoga blivit så innovativ som den är.

– Sedan har vi den lilla orten att tacka också, säger Cecilia Beckmann, som disputerat i kulturgeografi med en avhandling om Bofors.

Det är svårt att tänka på Karlskoga utan att tänka på industrin. De har vuxit fram tillsammans, konstaterar Cecilia Beckmann. Det som började med ett järnbruk blev så småningom en kanonindustri och en kemisk industri som kunde göra både explosivämnen och läkemedel.

I sin jakt på svaren på varför industrin här blev så innovativ, har hon pratat med ett 30-tal personer som har arbetat inom Bofors som ju var den dominerande arbetsgivaren under 1900-talet. De flesta hon har pratat med är pensionärer i dag och har alla jobbat med högteknologiska innovationsprojekt på något sätt.

– Det har blivit många intervjuer och arkivarbete, jag har läst och transkriberat hundratals gamla brev. Om jag inte var nörd innan så är jag det nu, säger hon.

Femteplatsen överraskade

Ett sätt att mäta hur innovativ en stad eller region är, är att undersöka antalet patent. Det är inte förvånande att storstadsområdena ligger i topp och att Västerås, med ABB och närheten till huvudstaden, landar på en fjärdeplats, menar Cecilia Beckmann.

– Men att Karlskoga kniper en femteplats överraskade. Staden ligger avsides och slutet av det kalla kriget innebar dessutom minskade försvarsmaterialbeställningar. Frågan blir snarare hur industrin har kunnat vara innovativa trots allt de varit med om?

Det finns två svar på frågan, enligt Cecilia. Ett är en anpassningsförmåga, att kunna använda befintlig kunskap och – med viss modifikation – dra nytta av den för att utveckla en helt ny produkt.

– De som producerade krut kunde till exempel även börja göra läkemedel. Det blev en synergieffekt tack vare att det fanns utrustning och personal som kunde göra både och.

Avgörande samarbeten

Möjligheten att flytta expertis var viktig och framgångsfaktor nummer två var förmågan att samarbeta. Dels har det handlat om ett starkt lokalt kunskapsnätverk, dels om samarbete med andra länder. Vilket inte alltid har varit enkelt.

– I vissa länder som Bofors samarbetat med råder en stark patriotism, då har man fått stå på sig för att inte bli överkörda. En del anser sig vara bäst i klassen och så kommer ingenjörer från lilla Karlskoga?

Men Karlskoga har lyckats och det internationella samarbetet har varit avgörande.

– När det i Sverige inte har funnits politiskt stöd för att investera i försvarsmateriel har man kunnat vända sig till andra länder. På så sätt har man både lyckats behålla kompetens och få en större förståelse för de krav Natoländer har för att vilja köpa.

Det finns också en tredje framgångsfaktor menar Cecilia Beckmann: den lilla orten.

– De jag har pratat med säger att det har varit en styrka för Karlskoga, att ha varit en mindre ort. Hade industrin legat i en stor stad hade de sociala banden lösts upp när Bofors såldes och delades upp i olika bolag. I en större stad är risken större att människor glider i från varandra, när de inte längre hade samma arbetsgivare. På en mindre ort är det lättare att få till gemenskapen, man har kunnat fortsätta dra nytta av varandra.

5 snabba fakta om Bofors

  • Bofors bruk grundades 1646. Järnbruket utvecklades och tillverkade bland annat stångjärn, spadar och gjutgods.
  • Bruket blev en ledande ståltillverkare och började producera kanoner 1883.
  • Alfred Nobel stod som huvudägare av företaget 1894 till 1896 och ett par år därefter började man tillverka krut som senare utökades till explosivämnen och så småningom även läkemedelssubstanser.
  • Under 1900-talet växte företaget, bland annat genom omfattande vapenleveranser till det svenska försvaret under de båda världskrigen och även genom export.
  •  I dag är Bofors tidigare verksamhet uppdelad på flera företag med olika ägare. Saab Dynamics, BAE Systems Bofors och Eurenco gör försvarsmateriel medan Cambrex gör läkemedelssubstanser.

Karlskoga
Örebronyheter

Källa: Örebro Universitet
Text och foto: Maria Widar

You must be logged in to post a comment Login