Så är skicket på Sveriges vägar

För fjärde året i rad presenterar Motormännen en granskning av tillståndet på det svenska vägnätet, uppdelad på europa-, riks- och länsvägar. Det sekundära och tertiära länsvägnätet (mindre vägar med vägnummer 500 och uppåt) har exkluderats i redovisningen, vilket innebär att endast det primära länsvägnätet, med vägar som kan förväntas hålla hög kvalitet, redovisas.

Granskningen visar att standarden på det svenska vägnätet generellt är hög. Samtidigt synliggörs återigen en betydande skillnad i vägkvalitet mellan norr och söder med påtagligt sämre vägar i skogs- och glesbygdslänen. Även de tungt trafikerade europavägarna runt landets största städer visar tecken på ökad förslitning och ojämnhet.

– Vi är mycket kritiska till att regeringen inte ens satsar medel på vägunderhåll så att det täcker inflationen. I den nationella planen för 2018–2029 menar Trafikverket att vägkvaliteten ytterligare kommer att försämras. Samtidigt höjs beskattning av personbilstrafiken varje år, säger Carl Zeidlitz, trafiksäkerhetsansvarig på Motormännen.

Av de 20 sämsta riks- och länsvägarna ligger 16 norr om Dalälven eller i Värmland. E45 genom inlandet är återigen den europaväg som håller lägst standard i undersökningen. E4 och E20 i Stockholms län liksom E6/E20 i Skåne har dessvärre avancerat på listan över sämsta europavägar.

– Dåliga vägar betyder ökade driftskostnader för staten och försämrad trafiksäkerhet för den enskilde. Det innebär också längre restider, ökade fordonsskador och ökade kostnader för såväl företagens som hushållens transporter. Det är en ren baklängesaffär att spara på nödvändigt vägunderhåll, säger Carl Zeidlitz.

Hög vägstandard har stor betydelse för såväl framkomlighet som trafiksäkerhet. Skrovlig vägyta leder till försvårad vinterväghållning och att vatten som samlas i sprickorna fryser till is, vilket riskerar att försämra vägens tillstånd ytterligare. Fördröjt underhåll kan hastigt ge dramatiskt ökade underhållskostnader.

Undersökningen har genomförts av Motormännens vägombud, som är ideellt arbetande funktionärer i Motormännens lokal klubbar. Undersökningen har tittat på ytojämnheten i vägbanan genom att använda vibrationssensorn som finns inbyggd i moderna telefoner. Kartläggningen har skett i samverkan med Roadroid AB och med stöd av Opel, Preem och Assistanskåren.

Vägkvaliteten län för län
Tabell 2 visar vägkvaliteten på europa-, riks- och länsvägarna i respektive län. Högst andel underkänd väg överst. Tabell 3 visar de tio sämsta riksvägavsnittten. Underkänt är en sammanslagning av Ej OK och Dålig.

Tabell 2.
Procentuell fördelning av kvaliteten på vägnätet i Sveriges län.

Tabell 3

Länsvägar
Tabell 5 visar kvaliteten på länsvägarna i respektive län, redovisat högst andel underkänd länsväg överst. Resultatet visar tydligt att desto mindre befolkningstäthet ett län har, desto sämre är vägarna. Norrbotten och Blekinge är exkluderade då för lite länsväg har körts för jämförbarhet.

Tabell 5.
Procentuell fördelning av kvaliteten på länsvägnätet i Sveriges län.

Länet
Örebronyheter