Home   >   Senaste nyheter   >   Ryssland och Belarus närmare en union

Ryssland och Belarus närmare en union

By on 4 november, 2021

Rysslands och Belarus presidenter förväntas underteckna ett paket med så kallade unionsstatsprogram, vilka syftar till att fördjupa ländernas samarbete inom ramen för en gemensam unionsstat. FOI-rapporten Endgame Belarus? Union State Integration under Pressure reder ut vad det skulle betyda.

Presidentvalet i Belarus den 9 augusti 2020 och de efterföljande protesterna mot valfusket blev en vändpunkt för Aleksandr Lukasjenkos försök att balansera mellan öst och väst.

Tidigare hade väst blundat för delar av den diktatoriska politiken eftersom landet kunde fungera som en buffert mot Ryssland. Men den brutala behandlingen av demonstranter och fängslandet av oppositionspolitiker ledde till att Belarus isolerades och utsattes för sanktioner av väst. Lukasjenko erkänns nu inte som landets ledare av västliga stater. Därmed fanns, enligt FOI-rapporten, inget annat val för Lukasjenko än att närma sig Ryssland, oavsett priset. Det sker nu, bland annat genom flera toppmöten mellan presidenterna.

– Därmed håller också Belarus på att förlora sina möjligheter att hävda sin egen suveränitet och utrikespolitiska manöverutrymme, säger rapportförfattaren Jakob Hedenskog, forskningsledare vid FOI.

Oförberett på självständighet

Ryssland och Belarus har dock alltid stått nära varandra. Belarus hade aldrig varit ett självständigt land förrän efter Sovjetunionens upplösning. Landet var till skillnad från exempelvis de baltiska staterna tämligen oförberett på självständigheten och fick stora ekonomiska problem.

– Därför kunde Lukasjenko vinna valet 1994 på löften om ett ökat samarbete med Ryssland. Länderna slöt ett avtal om att upprätta en Unionsstat redan i slutet av 1999. Men det visade sig snart att de hade olika syn på vad det innebar. När Belarus såg det som en union mellan två likvärdiga stater, såg Ryssland det som ett sätt att återintegrera Belarus, i praktiken uppgå i Ryssland, säger Jakob Hedenskog.

Ländernas presidenter förväntas underteckna 28 så kallade unionsstatsprogram, i första hand kring ekonomiska frågor.

– Vladimir Putin vill först bygga den ekonomiska integrationen, som bland annat ska ge en gemensam energimarknad. Den politiska integrationen ligger längre bort, säger Jakob Hedenskog.

Bricka i spelet

Hela tiden drivs Belarus allt längre bort från väst. Migrationskrisen vid EU:s gräns och att Belarus tvingade ner ett civilt flygplan mellan två EU-länder har också bidragit till allt kyligare relationer.

– Det är rimligt att tro att Ryssland ligger bakom en del av det som Belarus hittat på, med syfte att få Lukasjenko isolerad. Belarus har än mer än tidigare blivit en bricka i Rysslands konflikt med väst, säger Jakob Hedenskog.

En genomförd unionsstat skulle skapa en försämrad militärstrategisk situation i Europa. Det skulle också minska avståndet till den ryska exklaven Kaliningrad.

– Det skulle kunna leda till spänningar och öka risken för incidenter. Det skulle dessutom kunna ge en injektion till Rysslands nyimperialistiska politik i närområdet, säger Jakob Hedenskog.

Tre framtidsscenarier för Belarus

Delay of the game, Interference, Sudden death

I rapporten Endgame Belarus? Union State Integration under Pressure målar forskningsledaren Jakob Hedenskog upp tre framtidsscenarier för Belarus. Centralt för händelseutvecklingen är möjligheten för Aleksandr Lukasjenko att kunna sitta som president eller om han kan komma att avsättas, av Ryssland eller sin egen befolkning. Eftersom både Lukasjenko och Vladimir Putin spelar ishockey används hockeytermer för att illustrera scenarierna. Jakob Hedenskog kommenterar.

”Delay of the game”

(Lukasjenko sitter kvar och integrationen med Ryssland fortsätter.)

Jakob Hedenskog: ”I princip den utveckling vi ser i dag. Detta scenario finns i två varianter – ett där Lukasjenko sitter kvar som president under överskådlig tid och ett där han formellt avgår men styr från kulisserna. Scenariot skulle kunna vara godtagbart, om än inte optimalt, för Ryssland för att slippa en kris eller en ”färgrevolution” liknande den i Ukraina 2014, med oförutsedda konsekvenser”.

”Interference”

(Lukasjenko avsätts under former som kontrolleras av Ryssland och integrationen påskyndas.)

Jakob Hedenskog: ”Även detta scenario finns i två varianter, ett där Ryssland avsätter Lukasjenko på egen hand och ett där maktskiftet sker i någon sorts samförstånd med väst, på samma sätt som hände i Moldavien 2019”.

”Sudden death”

(Lukasjenko avsätts under former som inte kontrolleras av Ryssland, vilket skulle få Ryssland att intervenera i första hand polisiärt och med specialförband för att rädda sitt inflytande.)

Jakob Hedenskog: ”Detta skulle kunna ske i form av nya protester eller till och med terrordåd. En kaotisk utveckling i Belarus skulle inte Ryssland acceptera. Ryssland skulle vara berett att ta stora risker för nya sanktioner och ännu sämre relationer med väst för att inte förlora sitt inflytande i Belarus.”

Världen | Ryssland/Belarus
Örebronyheter

Källa: FOI

You must be logged in to post a comment Login