Home   >   Senaste nyheter   >   Ryska forskningssatsningar på AI och autonoma farkoster

Ryska forskningssatsningar på AI och autonoma farkoster

By on 3 augusti, 2021
Arkivbild

Hög grad av statlig kontroll, spetssatsningar inom AI och robotik samt nära koppling till verklighetens slagfält i Syrien och Ukraina. Det är några av lärdomarna från en studie av rysk militär forskning som presenteras i rapporten ”Russia’s Military R&D Infrastructure – A Primer”.

Det är på uppdrag av Försvarsdepartementet som Johan Engvall vid FOI undersökt hur den ryska militära forskningen är organiserad.

– Den ryska infrastrukturen för militär forskning kan sägas täcka hela kedjan, från forskning till utveckling och produktion, berättar Johan Engvall som är forskningsledare på avdelningen för försvarsanalys i Kista.

Det finns tre typer av organisationer som ägnar sig åt forskning och utveckling.

– För det första forskningsinstitut som framför allt ägnar sig åt forskning med tydlig tillämpning för militära ändamål. Sedan finns det som kallas konstruktionsbyråer, som kan sägas utgöra nästa led i kedjan. Där utvecklas designer och prototyper som sedan kan gå vidare till produktion. Den tredje typen, vetenskapliga produktionsassociationer, har tillkommit för att effektivisera och minska glappet mellan forskning och produktionen. Där kombineras FoU-verksamhet med egen tillverkningskapacitet.

Totalt blir det ungefär 600 stycken olika organisationer. Sedan 2000-talets första decennium har försök gjorts till att göra detta stora antal mer vertikalt integrerade.

– Ganska många institut och utvecklingsorganisationer är del av större statligt kontrollerade holdingbolag, berättar Johan Engvall.

Exakt hur mycket Ryssland satsar på militär forskning är komplicerat att få reda på. Siffrorna är del av försvarsbudgeten som alltmer omgärdas av sekretess. Vad som går att utläsa är att åtminstone tio procent av försvarsbudgeten är öronmärkt för tillämpad forskning för försvarets behov.

Vilka för- respektive nackdelar finns det med den modell för militär forskning som Ryssland har valt?

– Jag har i denna rapport inte gjort någon större utvärdering, men det man kan konstatera är att det handlar om en miljö som präglas av väldigt hög statlig kontroll. Det är staten som sätter prioriteringar. Detta gäller även för civil forskning där den privata sektorn och marknaden inte alls spelar samma roll som i väst. Jag tror det finns en känsla i det ryska systemet att staten måste ge väldigt tydliga direktiv, annars kommer ingenting produceras. Det skapar en ganska rigid struktur.

Johan Engvall berättar att det funnits ambitioner att militär forskning ska fungera som lokomotiv också för civil utveckling, men att det visat sig väldigt svårt.

– Militär forskning verkar under vissa regler som exempelvis hög sekretess, så en omfattande teknologiöverföring från militär till civil användning får nog ses som ganska orealistisk, tror han.

Sådana ambitioner finns dock. Mål har satts att 30 procent av produkterna från försvarsindustriföretagen i mitten av 2020-talet ska ha civil användning, och 50 procent år 2030. Detta på grund av att de länge växande försvarsbeställningarna förväntas att stabiliseras och i vissa fall till och med sjunka.

I rapporten delas den militära forskningen upp i sju huvudsakliga områden, vilket i stort motsvarar den uppdelningen man själva använder i Ryssland.

– Det har funnits en ganska konstant uppdelning ända sedan sovjettiden. Nu har det tillkommit en del nya prioriterade områden som kan sägas organiseras mer tvärgående, som robotik och AI. Det är områden som kräver mycket grundforskning, vilket man tillskjutit medel till. Ryssland satsar på vissa spetsteknologier och har bland annat grundat ett militärt forskningskomplex vid Svarta havet som fortfarande är under uppbyggnad, säger Johan Engvall.

Hur bedömer du att den ryska forskningen kommer att utvecklas framöver?

– Tillsammans med två kolleger håller jag på med en ny studie som går in på rysk teknikutveckling. Det vi kan se är att Ryssland inte har samma resurser som exempelvis USA eller Kina, så man behöver prioritera vissa områden. Inom en del nischer som man satsar på kan man säkert göra framsteg.

Det gäller, berättar Johan Engvall, framför allt AI och hypersoniska system. Ryssland släpade tidigare efter när det gällde UAV:er (drönare), men där har skett stora framsteg. Det pågår också flera projekt med autonoma undervattensfarkoster och obemannade robotstridsvagnar.

Nära koppling till verklighetens slagfält

Ryssland har som ambition att täcka hela kedjan från grundforskning till produktion inom den egna försvarsindustrin. Orsaken är bland annat de försämrade relationerna med väst vilket gjort att Ryssland alltmer präglas av strategisk avskärmning. På grund av sanktioner är det inte lika lätt att importera viss teknologi, vilket ökat behov av att vara självbärande och oberoende på teknikområdet. En potentiell flaskhals är dock den ryska eftersläpningen på elektroniksidan.

– En intressant aspekt av den ryska forskningen är hur man använt det verkliga slagfältet, både i Syrien och Ukraina. Där har även flera robotiserade system och vissa militära AI-applikationer testats för att sedan kunnat utvecklas vidare. På det sättet försöker Ryssland med påhittighet att kompensera för bristande resurser, avslutar Johan Engvall.

Världen
Örebronyheter

Källa: FOI

You must be logged in to post a comment Login