Riksrevisionens granskning leder till förbättringar

By on 7 april, 2021
Arkivbild.

Riksrevisionen har följt upp resultaten av tidigare granskningar av regeringen, statliga myndigheter, stiftelser och bolag. Uppföljningen visar att granskningarna bidrar till positiva förändringar, men att det ibland tar tid innan åtgärder genomförs.

Riksrevisionen publicerar årligen en uppföljningsrapport om vad tidigare års granskningar har lett till. Nu har 2021 års rapport publicerats. Den övergripande slutsatsen är att granskningarna har bidragit till förbättringar på en rad områden.  

Granskning av effektiviteten i statens verksamhet

I årets rapport har 22 av effektivitetsrevisionens granskningar från 2016 och 2017 följts upp. Uppföljningarna visar att 17 av dessa granskningar hittills har lett till åtgärder från regeringen eller ansvariga myndigheter. Riksdagen har lämnat tillkännagivanden utifrån fem av granskningarna, där regeringen uppmanas att vidta åtgärder utifrån Riksrevisionens rekommendationer.

– Kartläggning av förorenade områden, utvecklad informationssäkerhet och effektivare infrastrukturplanering är några av de förbättringar som granskningarna bidragit till. Att regeringen tar initiativ till lagändringar, stärker styrningen av myndigheter eller tillsätter utredningar är andra åtgärder som har föranletts av våra granskningar, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Granskning av myndigheternas årsredovisningar

En av Riksrevisionens uppgifter är att granska om statliga myndigheters årsredovisningar ger en rättvisande bild av myndighetens ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning.

Arbetet pågår hela året, och fel och brister kan ofta rättas till innan myndigheterna färdigställer sina årsredovisningar. Det slutliga resultatet av granskningen presenteras i en revisionsberättelse till regeringen och den aktuella myndigheten. Om årsredovisningen innehåller väsentliga fel lämnar Riksrevisionen en modifierad revisionsberättelse.

För räkenskapsåret 2019 fick 10 av 226 granskade myndigheter en modifierad revisionsberättelse. Anledningar till att myndigheter har fått modifierade uttalandena är till exempel att de har använt anslag i strid med anslagsvillkor, överskridit ramen för ett beställningsbemyndigande eller att de inte har redovisat ersättningar till ledande befattningshavare.

Uppföljningsrapporten visar att dessa fel i de flesta fall har åtgärdats på det sätt som Riksrevisionen rekommenderat. Under granskningens gång kan Riksrevisionen dessutom lämna en revisionsrapport med rekommendationer om åtgärder till den berörda myndigheten. För räkenskapsåret 2019 fick 15 myndigheter revisionsrapporter med totalt 46 rekommendationer. Av dessa har 44 följts helt eller delvis.

– Den årliga revisionen fortsätter att effektivt bidra till bland annat bättre regelefterlevnad, bättre beslutsunderlag och bättre intern styrning och kontroll, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Regionalt
Örebronyheter

Källa: Riksrevisionen

You must be logged in to post a comment Login