Home   >   Ekonomi   >   Riksdagen verkar inte förstå företagande

Riksdagen verkar inte förstå företagande

By on 20 maj, 2017
Nu ska kontrolluppgifter för personal redovisas månadsvis, ett uppgiftsinlämnande som beräknas kosta framförallt de små företagen över 66 miljoner kronor i ökade administrativa kostnader.

Så har riksdagen ännu en gång hittat på nya tillkommande regler för företagare utan att ta bort någon annan regel i syfte att minska regelbördan, nu har man bestämt att kontrolluppgifter för personal ska redovisas månadsvis.

Ett uppgiftsinlämnande som beräknas kosta framförallt de små företagen över 66 miljoner kronor i ökade administrativa kostnader. Motivet är som vanligt att man misstänkliggör alla företagare som potentiella skattefuskare och därför måste denna kategori gruppbestraffas med ett regleringssystem som ännu inte ens är i drift. Det innebär att en del företagare nu under en obestämd period kommer behöva lämna in samma kontrolluppgifter till skatteverket två gånger. Så kan det gå när Riksdagen bestämmer tidpunkter för kontroll innan Skatteverket ens har som målsättning att ha satt i gång ett enkelt digitalt rapporteringssystem. Man tar sig för pannan!

Redan under 2016 ökade kostnaden för regelförändringar med 4,7 miljarder för Sveriges företag, enligt Tillväxtverket och regelpålagorna bara fortsätter att öka. 1 juli 2018 ska företag som i dag har fler än 15 anställda och övriga som för personalliggare börja med att månadsvis redovisa arbetsgivardeklarationer på individnivå. Från och med den 1 januari 2019 börjar reglerna gälla övriga arbetsgivare och beslutet berör 400 000 företag. När regeringen gjort en analys av konsekvenser för månadsrapportering konstaterar man att den administrativa bördan av att lämna in kontrolluppgifter varje månad i stället för en gång per år, skulle bli försumbar. De anser alltså att det för vissa företag kan bli minskade kostnader genom att göra något tolv gånger i stället för en. Någon vidare analys av detta verkar inte finnas, men det kanske borde läggas till Laberos show som ett magiskt siffertrixande.

Möjligheten med elektronisk uppgiftslämning kan tidigast ske under 2019, eftersom Skatteverket har som målsättning att ett sådant alternativ ska finnas tillgängligt under 2019. Vad händer fram till dess om Skatteverket inte lyckas i sin strävan?

Det innebär det att de flesta av oss företagare får redovisa sina individuella kontrolluppgifter två gånger, både månadsvis och årsvis. Dessutom är reglerna utformade så att de inte gäller för alla då det finns en diger uppräkning av undantag. Undantag som innebär att risken för felaktigheter ökar.

Förslaget baseras på att statens intäkter ska öka med 2 miljarder 2019 p.g.a. ökade arbetsgivaravgifter och inbetalda skatter. Innebär det att vi företagare annars skulle betalat in mindre skatt än vad lagen föreskriver? Vad är detta för form av logik och kollektivt misstänkliggörande av alla oss som sköter inbetalning av preliminärskatt och arbetsgivaravgift åt Skatteverket? Regeringen anför att beräkningar av det här slaget kan vara förenade med stor osäkerhet eftersom underlaget för att göra aktuella beräkningar är bristfälligt samtidigt som man utifrån detta underlag måste göra vissa antaganden. För vilka andra grupper än företagare skulle denna uttalade form av osäkerhet få utgöra grund för förändring av lagstiftning?

En majoritet av skatteutskottet och därmed också riksdagen visar återigen sin brist på kunskap och förståelse för företagande. Att inför nya regler på så här svaga grunder utan att ta bort någon regel, vilket man tvingas i t.ex. Tyskland och England, är tydligt. Vi ska alla göra rätt för oss, men om vi ska överta ytterligare arbetsuppgifter åt Skatteverket så kanske vi skulle bli belönade för detta genom sänkta avgifter eller direkta ersättningar. Ifall systemet ska införas borde det åtminstone göras så att det finns enkla rutiner med ett språk som kan förstås av företagare och inte bara av byråkrater.

Ekonomi | Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login