Home   >   Hälsa   >   Restanmälda läkemedel fortsätter att utmana

Restanmälda läkemedel fortsätter att utmana

By on 19 april, 2023
Arkivbild

En fortsatt osäker omvärld och ett stort antal infektionssjukdomar som cirkulerat i landet återspeglas i en ökad efterfrågan på läkemedel, som exempelvis febernedsättande och antibiotika. Det framgår av ny statistik för restanmälda läkemedel för första kvartalet 2023.

Den markanta ökningen av antalet restanmälningar under senare delen av 2022 har avtagit och antalet restanmälningar verkar i stället ha uppnått en platå under första kvartalet 2023. Jämfört med andra år så har det endast varit ett liknande antal restanmälda förpackningar vid en period tidigare – under början av covid-19-pandemin mars och april 2020. Trenderna och utvecklingen är inte unika för Sverige utan samma situation ses även i våra grannländer samt i övriga Europa.

– Vi kan konstatera att tillgången till läkemedel i Sverige påverkas av det rådande världsläget. Liksom andra industrier påverkas även läkemedelsförsörjningen av en ökad osäkerhet i omvärlden med inflation och höjda priser på exempelvis energi och frakt, säger Johan Andersson, enhetschef vid Läkemedelsverket.

Ofta finns alternativ

Under det första kvartalet 2023 har 681 förpackningar restanmälts till Läkemedelsverket. Av dessa var nästan 96 procent läkemedel för människa, medan omkring 4 procent utgörs av veterinära läkemedel. Vid majoriteten av restsituationerna har det funnits alternativa läkemedel tillgängliga och ofta har restsituationen varit relativt kort. Restanmälda läkemedel fortsätter att skapa problem för såväl patienter som för vård och apotek.

Den ökade mängden infektioner i samhället syns även i reststatistiken för första kvartalet 2023, där bland annat receptfria förpackningar av flytande paracetamol och ibuprofen har varit restanmält i perioder. Tillgången till vissa antibiotika, exempelvis amoxicillin, har också varierat under denna period.

Sanktionsavgifter till sommaren

En förutsättning för att Läkemedelsverket ska kunna ge information om tillgänglighet av läkemedel med god framförhållning är att företagen anmäler i tid. Enligt läkemedelslagen ska restanmälan ske så snart som möjligt, dock senast två månader innan förväntad start. En utmaning har varit att många företag haft för kort framförhållning vid anmälan till Läkemedelsverket. Riksdagen har nyligen beslutat att Läkemedelsverket ska kunna ta ut sanktionsavgift från företag som anmäler sent.

– Vi kan redan nu se en tendens till att företagen restanmäler tidigare. Det är till stor nytta när vi ska förmedla information vidare och bistå i de mycket svåra situationer som kan uppstå för vård och enskilda patienter, säger Johan Andersson.

Belastning för vård- och apotekspersonal

Antalet restanmälda läkemedel i Sverige uppgår till omkring 4,6% av det totala antalet läkemedel på svenska marknaden. I nuläget är Läkemedelsverkets bedömning att det är en måttlig påverkan på tillgängligheten av läkemedel i Sverige.

Generellt ökar belastningen på vården när behovet av receptförnyelse och byte av preparat för vissa läkemedelsgrupper ökar. Även en ökad belastning på apotekspersonal kan ses på grund av det arbete som läggs på att exempelvis nå förskrivare vid receptförnyelse och att förklara situationen för kunder.

– Läkemedelsverket följer och bevakar omvärldsläget aktivt. Vi arbetar både för att motverka att bristsituationer uppstår och för att lindra konsekvenserna vid brist. Arbetet görs tillsammans med andra aktörer som till exempel apotek, hälso- och sjukvården, branschorganisationer och andra myndigheter. Omvärldsbevakning sker också i olika grupperingar på europisk och nordisk nivå, avslutar Johan Andersson.

Fakta: Arbetet med restnoterade läkemedel

En restsituation uppstår när ett företag under en period inte kan leverera läkemedel i den volym/omfattning som behövs för att möta efterfrågan på nationell nivå.

Läkemedelsverket tar emot, utreder, sammanställer och förmedlar information om inkomna restanmälningar. Sammanställningen innehåller även uppgifter om möjliga läkemedelsalternativ, när sådana finns.

Under pandemin 2020 startade ADL – Aktörsgemensamt dialogmöte om läkemedelstillgänglighet. Här möts representanter för Läkemedelsverket och andra myndigheter, apoteken, regionernas hälso- och sjukvård och Lif – branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen i Sverige – och delar information med varandra. Syftet är bland annat att få en överblick över läkemedelsförsörjningen i landet och att öka beredskapen inom vården.

Hälsa | Sverige
Örebronyheter

Källa: Läkemedelsverket

You must be logged in to post a comment Login