Rekommendationer om vilket stöd unga behöver

By on 16 januari, 2017
Den växande psykiska ohälsan bland unga utgör en av de största folkhälsoutmaningarna i våra nordiska samhällen. Foto: Michael Erhardsson.

Många unga i Norden lider av psykisk ohälsa och en del riskerar långvarigt utanförskap. Nordens välfärdscenter avslutar ett flerårigt projekt kring ungdomar som mår dåligt med fyra konkreta rekommendationer till de nordiska politikerna. Rekommendationerna anger vad samhället behöver investera i för att förbättra välfärden för Nordens unga.

Den växande psykiska ohälsan bland unga utgör en av de största folkhälsoutmaningarna i våra nordiska samhällen. I ett projekt som heter Unga in i Norden har Nordens välfärdscenter, en institution under Nordiska ministerrådet, haft fokus på unga som lider av psykisk ohälsa.

I samtliga nordiska länder behövs det generella ungdomspolitiska investeringar inom alla sektorer i samhället. Projektet betonar behovet av särskilda satsningar för individer och grupper som riskerar långvarigt utanförskap eller psykisk ohälsa. Vi har aldrig haft så välutbildade och kompetenta unga i Norden som vi har i dag. Detta samtidigt som allt fler unga uppger att de lider av psykisk ohälsa. Det finns också alldeles för många unga som på grund av olika faktorer riskerar att hamna i sårbara situationer.

I arbetet med denna heterogena grupp är det viktigt att vi har både flexibilitet och kompetens inom välfärdssektorn. Då kan vi snabbt avgöra vem som har behov av stöd och hur det bör se ut, säger Lidija Kolouh-Söderlund, ansvarig projektledare på Nordens välfärdscenter och tillägger: Vissa unga behöver omfattande insatser och en långsiktig uppföljning medan andra kanske bara behöver få tillgång till rätt nätverk eller en annan kortare insats.

De fyra rekommendationer Nordens välfärdscenter ger kring unga och deras behov av stöd är:

Skapa bättre förutsättningar för tvärsektoriellt samarbete
I dag hamnar mycket mellan stolarna när samhället och organisationer ska samarbeta. En lösning är att ge myndigheter gemensamma uppdrag.

Skapa förutsättningar för verksamheter som kan erbjuda tidiga och lättillgängliga insatser
Stöd bör fokuseras utifrån individens behov. Det behövs ungdomsvänliga stödverksamheter för unga som mår dåligt men som inte är tillräckligt sjuka för insatser inom sjukvården.

Stärk och bygg ut första linjen-verksamhet Flera verksamheter, exempelvis skola och socialtjänst, skulle behöva ha en första linjen-funktion. I förstalinjeuppdraget ingår att identifiera olika former av problematik, göra enklare utredningar och att ge stöd vid lindrigare former av besvär och tillstånd.

Investera i hälsofrämjande insatser i grund- och gymnasieskolan
Avslutad skolgång är den enskilt starkaste skyddsfaktorn för alla unga – därför måste alternativa utbildningsalternativ säkras på alla nivåer. Varje grund- och gymnasieskola bör också kunna erbjuda en öppen och utökad skolhälsa.

Hela projektet Unga in i Norden avslutas med en stor konferens i Oslo 20 januari. Projektresultaten som presenteras där har under hösten 2016 lagts fram på seminarier och konferenser i de övriga nordiska länderna.

Hälsa
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login