Home   >   Senaste nyheter   >   Regeringen måste ta sitt ansvar för romer och andra utsatta EU-medborgare

Regeringen måste ta sitt ansvar för romer och andra utsatta EU-medborgare

By on 28 november, 2018
Bosättning i Högdalen i Stockholm, vintern 2017. ©Amnesty International

Svenska myndigheter på alla nivåer duckar för ansvaret när det gäller utsatta EU-medborgare i Sverige, de flesta av dem romer. Det visar en ny rapport från Amnesty International. I rapporten framgår att människor hamnar i ett socialt och juridiskt limbo, utan tillgång till tak över huvudet, rent vatten eller toaletter.

Amnesty International har undersökt “utsatta EU-medborgares” rätt till boende, rätt till vatten och sanitet, rätt till sjukvård och hur de bemöts av polis i Sverige. Rapporten ”A Cold Welcome. Human rights of Roma and other ’vulnerable EU citizens’ at risk” grundar sig på 58 djupintervjuer med rumänska utsatta EU-medborgare i Stockholm, Malmö, Göteborg, Lund, Gotland och Umeå. De flesta är romer. Amnesty har även gjort över 30 intervjuer med makthavare och myndighetspersoner. Utredningen har genomförts under perioden september 2017 till oktober 2018.

I rapporten slår Amnesty fast att såväl regering som kommuner och landsting brister i att respektera “utsatta EU-medborgares” rättigheter när de är i Sverige. Det gäller även vissa polisdistrikt i Stockholm.

– Trakasserier, diskriminerande behandling från polisens sida och svenska myndigheters underlåtenhet att erkänna de här EU-migranternas rättigheter och tillgodose deras grundläggande behov. Allt detta påminner om de anti-romska fördomar och den diskriminering och rasism som fortfarande finns över hela Europa, säger Fotis Filippou, biträdande Europachef på Amnesty International.

Samtliga intervjuade uppger att de lämnat Rumänien för att de inte hade möjligheter att försörja sig och sina familjer där. De beskriver i intervjuerna att tillvaron i Sverige är svår, men att pengarna de lyckas få ihop här bidrar till att deras barn får äta sig mätta och att de kan få skolböcker och hela kläder.

– Den här gruppen människor faller utanför alla sociala skyddsnät och Sverige blundar för sitt människorättsansvar. De mänskliga rättigheterna omfattar alla som befinner sig inom en stats territorium – inte bara dess medborgare, säger Johanna Westeson, ansvarig för diskrimineringsfrågor på Amnesty Sverige och huvudförfattare till rapporten.

Men det finns också en annan bild. I ett par av de kommuner Amnesty undersökt finns exempel på positiva åtgärder, såsom långtidshärbärgen. Det har möjliggjort för människor att söka jobb. Men på flertalet platser står människor i den här gruppen utan skydd.

– Vår utredning visar tydligt kontrasten mellan verkligheten och myndigheternas policydokument. De allra flesta som Amnesty talat med har varit här längre än två år, samtidigt som övervägande delen av policydokument och riktlinjer utgår från att de är här kortare tid än tre månader – det vill säga den tid som du enligt EU-rätten kan vara här utan formell uppehållsrätt. Det betyder att människor befinner sig i ett socialt och juridiskt limbo, i åratal, utan tillgång till tak över huvudet, vatten och sanitet och akutsjukvård till en rimlig kostnad, säger Johanna Westeson.

Myndigheter uppskattar antalet personer i Sverige som kan kategoriseras som “utsatta EU-medborgare” till 4 700 även om siffran är mycket osäker. Merparten av dem är romer från Rumänien och Bulgarien. De försörjer sig och sina familjer genom att tigga, samla pantburkar och ta ströjobb. Den här gruppen är det många som talar om men få som talar med. Rykten om den här gruppen florerar och de som Amnesty intervjuat vittnar om att klimatet har hårdnat på senare tid.

– Amnestys uppgift som människorättsorganisation är att lyssna på dem som är mest utsatta och mest sårbara för människorättskränkningar, säger Anna Lindenfors, generalsekreterare för Amnesty Sverige om varför Amnesty gjort rapporten. De senaste åren har vi sett hur personer som lever under väldigt fattiga och marginaliserade förhållanden kommer till Sverige för att försörja sig, och många av dem gör det genom att tigga. Vi har gjort den här utredningen för att ta reda på vilka deras främsta utmaningar är i Sverige. Vad upplever de själva som de största hindren i sin tillvaro? Sverige, ett av de rikaste länderna i världen, kan inte blunda för deras situation och enbart hänvisa till hemländernas ansvar. Att Sverige har ett ansvar är också tydligt utifrån de rekommendationer som vi fått från olika FN-granskningar.

I rapporten är det fyra rättighetsområden som är i fokus; rätten till bostad, rätten till vatten och sanitet, rätten till subventionerad vård samt rätten att slippa polistrakasserier.

Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login