- Publiksuccén Kalastider är tillbaka i Aula Nova på Örebro universitet
- Fyra av tio företag i Örebro län utsatta för brottslighet
- Könsklyftan på högskolan växer bland studenter från Örebro kommun
- Karlskoga är bästa kommunen för unga Hallsberg den sämsta
- Småföretagare i Örebro kommun så är förutsättningarna att lyckas
- Mingel – *Makeriet* Lördag 23 November 2024
- Bildspecial – Örebro HK vs Linköping HC
- Tennissiffror i Örebro HKs tredje raka vinst
- Regionen spurtar snabbast mot målet att utrota cancer
- Ny forskning om hur restaurangbranschen kan locka fler
Priserna ökar i Örebro län – Läget på elmarknaden i mars
Högre priser än förra månaden, en konsumtionstopp den 4 mars och större export än import hela tiden, här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.
Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.
1. Näst högsta elpriset hittills i Örebro län
Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – steg i mars i elområde 3, som Örebro län tillhör i mars. Månadsnoteringen på 130 öre per kilowattimme – 53 öre högre än i februari – är den näst högsta under de senaste sju åren. Högsta priset – 181 öre per kilowattimme – noterades i december 2021. För ett år sedan, i mars 2021, kostade en kilowattimme 37 öre i området.
Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras.
Det betyder också att det kan vara olika pris i de olika områdena. Jämfört med de norra delarna av landet, där priserna ofta följer varandra, var spotpriset för en kilowattimme 107 öre dyrare i Örebro län. Jämfört med det södra elområdet, elområde 4, kostade elen 24 öre mindre.
Rysslands invasion av Ukraina har påverkat energipriserna i Europa. I Sverige visade det sig främst i södra delarna av landet, där timpriset nådde över 700 öre per kWh i början av månaden. Sedan har priserna pendlat upp och ner. I norra delen av landet har de varit mer stabila.
Elpriserna i Örebro län var relativt låga jämfört med andra nordeuropeiska områden.
Spotpriset ligger till grund för de avtal om rörligt pris som elhandelsföretagen sedan fakturerar konsumenten.
2. Konsumtionen: Elförbrukningen lägre än i mars i fjol
Under mars förbrukades det ungefär 13 000 gigawattimmar el i Sverige. Det är något mindre än snittet för månaden.
Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 1 mars konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige i mars. Högsta timvärde uppmättes mellan 7.00 och 8.00 den 4 mars.
3. Produktionen: En femtedel från vindkraft
Det producerades mer elenergi i Sverige än det konsumerades under mars. Ungefär två femtedelar kom från vattenkraft, en tredjedel från kärnkraft och runt 21 procent från vindkraft. Som mest de senaste sju åren har vindkraften stått för ungefär 26 procent av den total produktionen, i januari 2022.
Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med november 2021 – har solkraften stått för ungefär 0,7 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).
När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,4 procent av den totala elproduktionen under samma period.
Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 68 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).
Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprättahålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.
4. Självförsörjning: Mer export än import 100 procent av tiden
Det produceras som sagt mer elenergi i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste sju åren har Sverige importerat mer el än man exporterat under en månad. Tittar man timme för timme är det vanligare att Sverige har nettoexport, men under mars importerade Sverige inte mer el än man exporterade under en enda timme.
Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.
Under mars exporterade Sverige mest el till Danmark, medan den största importen kom från Norge.
Ekonomi | Örebro län
Örebronyheter
Källa Newsworthy
newsworthy.se/artikel/139243/priserna-%C3%B6kar-i-%C3%B6rebro-l%C3%A4n–l%C3%A4get-p%C3%A5-elmarknaden-i-mars?utm_source=user&utm_medium=linkbutton&utm_id=url&utm_content=bottom
Metod
Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.
När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.
Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.
SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft och import- och export sammanställs av Svenska Kraftnät.
Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.
På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E, men ligger oftast nära varandra. Till exempel när det gäller elförbrukning har det de senaste tre åren skiljt i snitt ungefär en och en halv procent på månadsbasis mellan Entso-E och SCB. Entso-E har tenderat att underskatta förbrukningen något.
Related Posts
Latest News
-
Barn i belägrade norra Gaza utan leveranser
Israels militär stoppar fortsatt Rädda Barnen och andra humanitära organisationer,...
- Posted november 25, 2024
- 0
-
Publiksuccén Kalastider är tillbaka i Aula Nova på Örebro universitet
Publiksuccén Kalastider är tillbaka i Aula Nova på Örebro universitet,...
- Posted november 24, 2024
- 0
-
Fyra av tio företag i Örebro län utsatta för brottslighet
Örebro läns företagare drabbas av stölder, skadegörelse och annan brottslighet...
- Posted november 24, 2024
- 0
-
Könsklyftan på högskolan växer bland studenter från Örebro kommun
Det är vanligare att kvinnor pluggar vidare efter gymnasiet än...
- Posted november 24, 2024
- 0
-
Karlskoga är bästa kommunen för unga Hallsberg den sämsta
Karlskoga är Örebro läns bästa kommun för unga att bo...
- Posted november 24, 2024
- 0
-
Småföretagare i Örebro kommun så är förutsättningarna att lyckas
Förutsättningarna för små företag i Örebro kommun ligger nära riksgenomsnittet,...
- Posted november 24, 2024
- 0
-
Mingel – *Makeriet* Lördag 23 November 2024
*Makeriet* 2024.11.23 Lördag Stig in till Makeriet och stanna upp! Andas...
- Posted november 24, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login