Home   >   Ekonomi   >   Priserna ökar i Örebro län – Läget på elmarknaden i maj

Priserna ökar i Örebro län – Läget på elmarknaden i maj

By on 5 juni, 2022
Arkivbild

Högre priser än förra månaden, lägre konsumtion än i fjol och större export än import hela tiden, här är Newsworthy månadsrapport om elmarknaden.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Elpriserna ökade i Örebro län i maj

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – steg i maj i elområde 3 som Örebro län tillhör. I maj kostade en kilowattimme 103 öre. Det kan jämföras med 89 öre i april. Högsta priset – 181 öre per kilowattimme – noterades i december 2021. För ett år sedan, i maj 2021, kostade en kilowattimme 44 öre i området.

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras.

Det betyder också att det kan vara olika pris i de olika områdena. Jämfört med de norra delarna av landet, där priserna ofta följer varandra, var spotpriset för en kilowattimme 45 öre dyrare i Örebro län. Jämfört med det södra elområdet, elområde 4, kostade elen 36 öre mindre.

Sedan 2020 har priskillnaden mellan de svenska elområdena ökat. Skillnaden på 81 öre mellan det område med högst pris i maj – SE4 – och de med lägst – SE1 och SE2 – är den tredje största hittills.

Spotpriserna i Örebro län var relativt låga jämfört med andra nordeuropeiska områden.

Spotpriset ligger till grund för de avtal om rörligt pris som elhandelsföretagen sedan fakturerar konsumenten.

2. Konsumtionen: Elförbrukningen lägre än i maj i fjol

Under maj förbrukades det ungefär 10 000 gigawattimmar el i Sverige. Det är något mindre än snittet för månaden.

Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 4 maj konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige i maj, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan 8.00 och 9.00.

3. Produktionen: En femtedel från vindkraft

Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under maj. Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär två femtedelar från vattenkraft, en tredjedel från kärnkraft och runt 22 procent från vindkraft. Som mest de senaste sju åren har vindkraften stått för ungefär 26 procent av den totala produktionen, i januari 2022.

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med mars 2022 – har solkraften stått för ungefär 0,8 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,4 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 68 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

4. Självförsörjning: Mer export än import 100 procent av tiden

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste sju åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I maj exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.

Under maj exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.

Ekonomi | Örebro/Örebro län
Örebronyheter

Källa Newsworthy
Metod
Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.
När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.
Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.
SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft och import- och export sammanställs av Svenska Kraftnät.
Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.
På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E, men ligger oftast nära varandra. Till exempel när det gäller elförbrukning har det de senaste tre åren skiljt i snitt ungefär en och en halv procent på månadsbasis mellan Entso-E och SCB. Entso-E har tenderat att underskatta förbrukningen något.

You must be logged in to post a comment Login